Svensk IT-politik långt ifrån verkligheten

Visioner utan verklighetsanknytning och nätverk som saknar politiskt inflytande. Så kan man sammanfatta den svenska IT-politiken det senaste decenniet.

Vem styr svensk IT-politik? Och i vilken utsträckning kan aktörerna ställas till svars inför regering och riksdag? Det var några av frågeställningarna för ett forskningsprojekt som startade 2000 vid Malmö högskola. Forskningen bygger på 30 djupintervjuer med centrala aktörer, 45 djupintervjuer med aktörer inom områdena digital förvaltning och IT i skolan samt en analys av offentliga utredningar och propositioner inom IT-området.
 
- Vi ville studera tillkomsten och utvecklingen av svensk IT-politik, säger Patrik Hall som är fil dr i statsvetenskap vid Malmö högskola.

Storslagna visioner

- När Internet slog igenom levde politikerna kvar i den gamla planeringsvärlden, menar Patrik Hall. De trodde att de kunde styra utvecklingen.

Historien har dock visat att det är svårt att styra över teknikanvändningen. Tekniken används ofta på helt andra sätt än man på förhand trott.

- Det är en oförutsägbar process som drivs av brukarna och producentintressen.

Politikernas försök att styra kom också till korta när de mötte den praktiska verkligheten i stat och kommun. Ett exempel är satsningen på IT i skolan.
- Skolan har en tendens att stöta bort alltför dramatiska förändringsidéer. Det blev inte heller mycket diskussion om vad datorer är bra på att använda till i skolan.

Även bredbandsdiskussionen visar på skillnaden mellan teori och praktik.
- De stora visionerna var inte i fas med hur infrastrukturfrågor hanterades i verkligheten. I praktiken delegerades de här frågorna till marknaden och kommunerna.

Patrik Hall ifrågasätter dock om alla teorier var tänkta att omsättas i praktiken.
- Visionerna är det som återstår när de nationella politikerna delegerat många frågor om ekonomi och utbildning till andra instanser. Man kompenserar för brist på handlingskraft genom att vara stor i orden.

Nätverk utan inflytande

En viktig anledning till att styrningen inte fungerade är att IT-kommissionen blev väldigt isolerad, enligt Patrik Hall.
 - Man var dåliga på att förankra sina beslut i regeringskansliet där det fanns en klar skepsis bland regeringstjänstemännen. De tyckte att kommissionen var ett gäng gaphalsar som var ganska tröttsamma.

Till isoleringen bidrog också att kommunikationen med de politiska partierna fungerade om möjligt ännu sämre.
- Partierna visste i princip ingenting om vad som pågick i kommissionen.

Patrik Hall ser också historiska orsaker till att policynätverk som IT-kommissionen inte fick något inflytande över IT-politiken.
- När politik organiseras i nätverk i gamla centraliserade stater som Sverige, tenderar de starka organisationerna att ta över. Vårt politiska system bygger på att man har en organisatorisk bas. Om man inte har det lyssnar ingen.

Demokratiskt problem

Sammantaget visar forskningen att nätverk inte är ett bra styrmedel. Den politiska organisationen kring IT blev ganska misslyckad, konstaterar Patrik Hall.
- Men det betyder inte att Sverige blir ett IT-mässigt u-land. Jag tror att det kommer att fungera ganska bra, nu när den värsta hysterin har lagt sig. I det stora hela styr IT-utvecklingen ganska mycket sig själv utan alltför mycket inblandning av politiker.

Peter Tillhammar