Sverige började bli kristet redan på 500-talet

Länge ansåg många arkeologer att den kulturella utvecklingen i Norden tog fart på vikingatiden, och att perioderna dessförinnan befunnit sig i primitivt mörker. Rikedomen av källor från just vikingatiden och tiden för den kristna missionen vid 900- och 1000-talen har bidragit till den uppfattningen.

Men detta stämmer inte, menar Ulf Näsman, professor i arkeolog vid Högskolan i Kalmar. Genom att sammanställa och i viss mån omtolka befintliga arkeologiska fynd vill han och hans kollega Charlotte Fabech korrigera en felsyn inom arkeologin.

— Det har varit ett allt för stort fokus på vikingatiden. Delvis beror det på att perioden är tacksam att forska om, det finns gott om källor, säger Ulf Näsman.

Men perioderna innan var inte alls så primitiva som man trott. Människor levde i välorganiserade samhällen. Gjorde långa resor ner till kontinenten, krigade, bedrev handel och lät sig influeras av idéer. Europeiseringen av Skandinavien började enligt Ulf Näsman så tidigt som på 200-talet efter Kristi födelse.

Spår av kristendom från 300-talet

Men man tog också till sig vissa av romarnas idéer, som deras längd- och viktmått. Skandinaverna fick nära bekantskap med den kristna romerska kulturen vilket ledde till att kristna myter influerade och blandades upp med den nordiska religionen. Ett exempel på detta är myten där Oden blir upphängd i ett träd och genomborras av ett spjut. Det skulle kunna vara en parafras på korsfästelselegenden, menar Ulf Näsman.

— Den nordiska asatron anpassade sig till en omvärld som förändrades och man tog till sig det som krävdes för att den skulle överleva, säger Ulf Näsman.

Utmanar etablerade sanningar

Ulf Näsman pekar också på det faktum att den fornnordiska asatron har stora likheter med antikens mytologi. Även det förklarar han med att människor reste över kontinenten, religiösa idéer spreds och influerade varandra.

Det förekommer också tecken på giftermål mellan nordiska kvinnor och män från alperna och nuvarande Italien.

Ulf Näsman och Charlotte Fabech utmanar därmed etablerade sanningar inom arkeologin på en rad viktiga punkter. Bland annat måste de isländska sagorna läsas på ett delvis annorlunda sätt med de nya rönen. Resultaten har mottagits med viss vånda och försiktighet inom etablissemanget, 

— Det är ingen som gått emot våra resultat. Men många har ändå svårt att släppa fokus på vikingatiden, säger Ulf Näsman.

Thomas Heldmark