Diabetes och fetma

Inom svensk forskning är diabetes och fetma starka profilområden och svenska forskargrupper har i hög grad bidragit till den kunskap vi har idag, genom basala studier om molekylära mekanismer och genom patientnära klinisk forskning.

Typ 2-diabetes, som är den vanligaste formen av diabetes,beror på störd ämnesomsättning. Kroppens känslighet för insulin är nedsatt. Risken att få typ 2-diabetes beror på både genetisk sårbarhet och vår livsstil. Är man fysiskt aktiv minskar risken, visar många studier. Patienter med typ 1-diabetes saknar egen insulinproduktion. Den är nödvändig för kroppens energiomsättning, för att musklerna ska kunna ta upp blodsocker.

Ärftlig risk vid diabetes

Transplantation och stamceller

Behandling av diabetes och fetma

Många läkemedelsstudier görs också för att utveckla en verksam medicin mot övervikt och fetma. Den hittills enda effektiva metoden vid fetma är så kallad by-pass kirurgi, som innebär att tunntarmen fästs direkt i en liten ficka överst i magsäcken. Operationen leder troligen till en hormon- omställning i kroppen. Det sker en höjning av tarmhormonet GLP-1, vilket minskar hungerkänslan, men däremot en sänkning av ett annat hormon,
ghrelin, som normalt har till uppgift att öka aptiten.

Ändrad livsstil

Vid såväl diabetes som vid övervikt och fetma är nyckeln till problemen i första hand ändrad livsstil. Det skulle kunna förebygga eller senarelägga upp till 90 procent av all diabetes. Men dessutom behövs fler behandlings- alternativ och satsningar på grundforskning för att kartlägga basala molekylära mekanismer vid båda sjukdomarna.

Sverige är bra på

• genetiska studier om typ 1 och typ 2-diabetes
• transplantation av beta-celler vid diabetes
• fysiologiska studier av insulinets verkan i muskler
• kirurgisk behandling vid fetma
• molekylära och genetiska studier av fettvävens reglering, inklusive brun fettväv

Internationella trender

• genetiska studier om typ 1 och typ 2-diabetes
• utveckling av nya läkemedel vid typ 2-diabetes
• studier om fettvävens reglering, inklusive brun fettväv
• ökade kunskaper om hur aptiten regleras — hunger/mättnad

Antalet diabetespatienter i världen beräknas idag uppgå till närmare 200 miljoner och fortsätter snabbt att öka. Det leder till stor sjuklighet och för tidig död på grund av de svåra komplikationer som diabetes ger upphov till. Diabetes är till exempel den vanligaste orsaken till blindhet hos vuxna. En tydlig trend är att allt fler yngre, även barn och ungdomar, drabbas av typ 2-diabetes.

Också när det gäller övervikt och fetma har skett en dramatisk ökning, inte bara i västvärlden utan också i länder som Kina och Indien. Det finns dessutom en koppling mellan övervikt/fetma och diabetes — risken att utveckla diabetes ökar hos den som går stadigt upp i vikt.

En hel del forskning är inriktad på genetiska studier, bland annat att hitta gener som kan kopplas till typ 1-diabetes. Det pågår också läkemedelsstudier där man försöker hitta nya angreppsvinklar. Ett exempel på det är en ny medicin baserad på tarmhormonet GLP-1. Detta fungerar genom att både stimulera frisättningen av insulin, ökad insulinkänsligheten i musklerna och dämpa hungerkänslan.

Hur aptiten regleras är en central fråga också inom fetmaforskning. Man vet nu mer om hur aptitregleringen fungerar och vilka delar av centrala nervsystemet som är involverade. Molekylära och genetiska studier har lett till en snabb kunskapsutveckling om fettväven, inklusive så kallat brunt fett (förbränningen är där betydligt högre än i vanlig fettväv). Tyvärr har det ännu inte resulterat i något effektivt läkemedel. Det är hittills endast kirurgisk behandling som har en bestående effekt.

Text: Ann-Marie Dock