Epidemiologi, folkhälsa och vårdforskning

Epidemiologi och folkhälsa är breda forskningsområden med många infallsvinklar — från genetik till livskarriär. För att förstå hur sjukdomar uppstår studeras hur vårt genetiska arv samspelar med miljö, uppväxt och andra livsvillkor.

En förutsättning är tillgång till data, samlade i biobanker och person- register, och möjligheter att genomföra mycket stora befolkningsstudier. Man undersöker också genom interventionsstudier vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar hälsan.

Stark epidemiologi


Svensk epidemiologisk forskning har länge varit internationellt ledande. Vi har unika förutsättningar bland annat tack vare vår långa tradition med personnummer, många olika register, och provsamlingar i biobanker. Genom att samköra till exempel cancerregistret med tvillingregistret, har man visat att omgivningsfaktorer är viktigare än ärftlig risk för de flesta cancerformer.

Samtidigt ser vi ett närmande mellan allt fler forskningsområden — molekylärmedicinare och genetiker behöver befolkningsdata för att pröva sina modeller och för epidemiologer spelar genetisk information allt större roll för att förstå mekanismer och sjukdomsmönster. För att kunna genomföra epidemiologiska studier krävs ofta mycket stora befolknings- underlag, vilket har gjort forskningen allt mer internationell.

De senaste åren har strategiska satsningar gjorts på beräkningssidan genom att bygga ut biostatistik, bioinformatik och systembiologi. Man satsar också målmedvetet på informatiken kring bland annat biobanker. Men mycket återstår för att skapa en integrerad infrastruktur, nödvändig för att kunna hantera och bearbeta data från olika källor som rör molekyler, celler, patienter och populationer.

Gränsöverskridande folkhälsa


Också största delen av folkhälsoforskningen är inriktad på att finna orsakerna till folksjukdomar som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, cancer och reumatism. Det blir allt vanligare att göra analyser av hela levnads- loppet. Man följer individen redan från fosterstadiet, som är en ömtålig period i livet, och vidare genom åren upp i vuxen ålder, för att förstå utveckling av kroniska sjukdomar i medelåldern och senare. Material insamlat i biobanker, uppgifter om sociala faktorer och arbetsvillkor studeras samtidigt och ger därmed en mångvetenskaplig bas för att förstå hur folksjukdomar utvecklas.

Forskarna vill också ta reda på varför personer exempelvis röker eller dricker för mycket och hur man kan påverka människor att ändra sitt beteende.

En ny trend är att studera folkhälsan samtidigt på flera olika nivåer, på både individ-, grupp- och samhällsnivå för att se betydelsen av exempelvis sociala skyddsfaktorer.

Vårdforskning med bredd


Vårdforskningen är också den till stora delar tvärvetenskaplig och spänner över många områden — prevention, vård, omvårdnad, rehabilitering, välbefinnande och hälsa. Det finns många studier som visar att det är viktigt med fysisk aktivitet för att till exempel förhindra eller bromsa utvecklingen av sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Andra studier har lett fram till att man idag insett den stora betydelsen av en god omvårdnad för att patienten ska tillfriskna. Själva bemötandet har ofta ansetts som en "mjuk" fråga, men har visat sig ha stor betydelse för både fysisk och psykisk hälsa.

Vårdforskning i Sverige är ett relativt nytt forskningsområde och befinner sig för närvarande i en mycket kraftig utvecklingsfas. Framstegen märks både i det ökade antalet  vårdvetenskapliga forskare och i forskningens kvalitet. Forskningen om vård av äldre har stärkts liksom även den forskning som rör vård vid psykisk ohälsa. Svensk vårdforskning står stark även i ett internationellt perspektiv. Sverige var för övrigt först i Europa med att inrätta en professur i arbetsterapi.

Sverige är bra på

  • epidemiologiska studier i stora populationer genom unik tillgång till data i personregister och biobanker
  • utveckling av nya informationsverktyg
  • driva utvecklingen mot en nationell och internationell infrastruktur för databaser och biobanker
  • tvärvetenskapliga studier av olika faktorers betydelse för folkhälsan
  • studier av hur utformningen av vård och omvårdnad påverkar patientens hälsa och välbefinnande

Internationella trender

  • infrastruktur för lagring och bearbetning av biomedicinska data
  • storskaliga genetiska studier
  • hälsoekonomiska studier
  • interventionsforskning (undersöka orsakssamband eller utröna effekten av t ex en behandling)
  • studier av prevention och hälsofrämjande insatser
  • forskning om hälsopolitik
  • utveckling av ny teknik

Den epidemiologiska forskningen har blivit mer internationell, en följd av allt större krav på storskalighet. Befolkningsstudier med hundratusentals deltagare är inte ovanligt. Epidemiologins roll inom den medicinska forskningen har ökat påtagligt samtidigt som hela området accelererat. I takt med att man identifierar allt fler genvarianter som kan associeras med sjukdom och hälsa, ökar behovet av att förstå hur dessa samspelar både med varandra och med miljön. Likaså hur detta varierar med ålder och över tid. Genom att identifiera allt fler riskfaktorer ökar också möjligheterna till prevention av flera sjukdomar som exempelvis cancer, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, diabetes och allergier.

Dagens forskning ställer högre krav på en gemensam infrastruktur när det gäller insamling av data i biobanker, och informationshantering av prover från patienter och friska. Frågor som diskuteras rör bland annat sekretess, integritet och etik.

Det görs en hel del studier om hälsoekonomi och hälsopolitik, som rör organisationen av prevention, hälso- och sjukvård, sjukförsäkringssystem etcetera. Man försöker också stimulera till mer interventionsforskning med målet att utveckla metoder för hur man kan stödja människor att ändra sina vanor och livsstil.

Text: Ann-Marie Dock
Dela |
Sidansvarig: Cecilia Aflodal
Senast uppdaterad: 2008-04-25
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund