Hjärt-kärlsjukdomar

Ett snabbt omhändertagande, nya läkemedel och bättre uppföljning har radikalt ändrat prognosen för risken att dö i hjärtinfarkt. Genom ballongvidgning eller — om det är långt till sjukhus — medicin som löser upp blodproppen, har patienten i dag betydligt större chans att överleva. Likaså har den ökade användningen av stentar, ett slags kärlproteser som vidgar blodkärlen, bidragit till ökad överlevnad.

Svensk forskning kring hjärtats sjukdomar och vården av patienter med hjärt-kärlproblem ligger internationellt på topp. Svenska forskare har aktivt bidragit till de ändrade behandlingsrutiner som nu är internationell standard.

Inflammatorisk process

Svenska forskare har tidigare visat att åderförkalkning är kopplat till en kronisk inflammation i blodkärlen. Det "farliga" kolesterolet ldl lagras i blodkärlsväggen som plack. Då detta brister bildas en blodpropp som kan leda till hjärtinfarkt eller propp i hjärnan. Nu kartläggs varje steg i denna process. Med hjälp av molekylärgenetiska studier försöker man identifiera varje enskild faktor som påverkar inflammationen och blodpropps- utvecklingen och har också identifierat vissa genförändringar som kan förklara en del av dessa processer.

Biomarkörer och nya läkemedel

Det har också tagits fram nya biokemiska markörer som via blodprov kan avslöja om det finns en ökad risk för hjärtinfarkt. Med hjälp av dessa kan man anpassa behandlingen för olika individer. Utveckling av nya avbildningstekniker för att undersöka kärlsystemet har bidragit till bättre diagnostik.

Man har visat att det lönar sig att behandla högt blodtryck — även då det rör sig om en måttlig förhöjning. Också behandling med statiner, det vill säga läkemedel mot förhöjda blodfetter, har bidragit till att få ner sjukligheten. De sänker kolesterolet och har dessutom visat sig hämma den inflammatoriska processen.

Hjärtsjukdom och diabetes

Vaccin och genterapi

Sverige är bra på

• basala studier för kartläggning av centrala mekanismer vid hjärtkärlsjukdomar
• utveckling av ny individanpassad behandling med minskad dödlighet som följd
• teknikutveckling och nya diagnostiska metoder, bland annat biokemiska markörer
• stora kliniska studier om hur arv och miljö påverkar risken att insjukna
• vaccinutveckling

Internationella trender

• molekylärgenetiska studier för att kartlägga inflammatoriska reaktioner vid hjärt-kärlsjukdomar
• koagulationsforskning
• omfattande studier av nya läkemedel mot blodpropp vid kranskärlssjukdom och förmaksflimmer samt nya läkemedel mot förhöjda blodfetter och högt blodtryck
• nya biokemiska markörer
• försök att utveckla vaccin mot åderförkalkning (ateroskleros)

Hjärt-kärlsjukdomar står för en tredjedel av alla dödsfall globalt och väntas enligt who inom tjugo år vara den allra vanligaste orsaken till sjukdom och död.

Tyngdpunkten inom den internationella hjärt-kärlforskningen är att på molekylär nivå bättre förstå vad som orsakar sjukdomar som ateroskleros, hjärtinfarkt och högt blodtryck. Stora studier görs för att identifiera genetiska faktorer som påverkar risken för insjuknande och sjukdomsförloppet. Bland annat har man hittat förändringar i ett tiotal gener som påverkar hjärtmuskeln, kan ge rytmrubbningar och vara en orsak till plötslig hjärtdöd bland idrottare.

Det har blivit alltmer uppenbart att det finns en stark koppling mellan inflammation och många sjukdomar, bland annat ateroskleros och hjärtsvikt. Flera studier går ut på att i detalj kartlägga de förändringar i blodkärlen som följer av de inflammatoriska reaktionerna. Genom att ta reda på vilka mekanismer som styr blir det också möjligt att gå in och påverka dem. Bland annat görs försök att utveckla ett vaccin mot ateroskleros.

Andra studier är inriktade på koagulationssystemet. Man har identifierat flera biokemiska och genetiska förändringar som kan leda till ventrombos, blodpropp. Svenska forskargrupper har starkt bidragit till detta.

Det pågår också stora läkemedelsstudier för att få fram nya, säkrare mediciner för att förhindra blodpropp och mot högt blodtryck. Man har där kommit långt och nya läkemedel väntas snart ut på marknaden. Det har också tagits fram en ny diagnostisk metod — ett enzym som mäts i blodet — och som avspeglar graden av hjärtsvikt.

Forskningen har resulterat i delvis nya behandlingsprinciper och bättre förutsättningar att kunna anpassa behandlingen för olika patienter.

Text: Ann-Marie Dock