Infektion och global hälsa

Luftvägsinfektioner, hiv/aids, diarrésjukdomar, tuberkulos och malaria är de infektionssjukdomar som globalt skördar flest dödsoffer. Också i Sverige är pneumokockinfektioner (i luftvägar och lungor) en vanlig dödsorsak. Rota-virus, som orsakar den svåraste diarrésjukdomen hos små barn, är en vanlig anledning till att barn i Sverige hamnar på sjukhus.

Ny kunskap till utvecklingsländer

Nya vaccin på gång

Nya vaccinkandidater är under utveckling mot malaria och tuberkulos. Sverige ligger också långt framme när det gäller forskning för att förebygga och behandla diarrésjukdomar. Exempel på det är ett drickbart vaccin mot ETEC — en tarmbakterie, som är den vanligaste orsaken till diarréer hos små barn i tredje världen och till turistdiarréer.

Kartläggning av gener hos mikroorganismer gör det idag möjligt att mer systematiskt söka efter nya vaccinkandidater. Eftersom mikroorganismer har en förmåga att utveckla nya strategier för att klara sig undan immunförsvaret krävs hela tiden nya angreppspunkter.

Förstå och hejda resistensutveckling

Ett annat exempel där man ser problem med ökande resistens gäller magsårsbakterien Helicobacter pylori. Ungefär hälften av jordens befolkning beräknas bära på den och av dem är det tio till femton procent som insjuknar i magsår eller magcancer. Forskning pågår för
att ta fram ett behandlande vaccin mot bakterien.

Att också inflammatoriska sjukdomar, som tarmsjukdomen Crohns sjukdom och ulcerös colit, skulle kunna ha mikrobiell grund finns nu vissa data som tyder på. Det skulle i så fall öppna för helt nya möjligheter att bota eller behandla dessa sjukdomar.

Drivit på teknikutvecklingen

Svensk mikrobiologisk forskning har starkt bidragit till en utveckling av nya molekylärbiologiska tekniker, tekniker som fått stor användning inom medicinsk forskning generellt.

Sverige är bra på

• global hälsa
• utveckla nya vacciner (HIV, kolera, malaria, tuberkulos och andra diarrésjukdomar, magsårsbakterien Helicobacter pylori, med flera)
• överföring av kunskap till utvecklingsländer för egen produktion av läkemedel
• basala studier av hur mikroorganismer orsakar sjukdom respektive resistensutveckling mot antibiotika
• utveckla nya molekylärbiologiska tekniker
• immunologi och mikrobiologi

Internationella trender

• ökat intresse för utveckling och användning av nya vacciner
• forskning om virus och bakterier som kan orsaka kroniska sjukdomar
• ökad vaksamhet på nya smittämnen
• nya metoder att slå mot sjukdomsframkallande mekanismer

Infektionssjukdomar orsakar mer än en fjärdedel av alla dödsfall i världen. Sjukdomarna ökar dessutom, trots aktiv antibiotikabekämpning och vaccinationsprogram. En orsak är att allt fler bakteriestammar blivit resistenta mot antibiotika, men den största anledningen är ökad befolkningstäthet i många utvecklingsländer och ökat resande.

Stora donationer i mångmiljardklassen via Bill och Melinda Gates Foundation har markant ökat intresset för vaccinationsforskning och att stödja vaccinationsprogram i länder som tidigare inte haft råd att köpa in vaccin. Nya marknader har öppnats.

Två nya vacciner har utvecklats mot rota-virus, (orsakar de svåraste diarrésjukdomarna hos små barn). Forskning pågår för att utveckla vaccin också vid andra diarrésjukdomar — mot etec-bakterien, (vanligaste orsaken till diarréer hos barn i utvecklingsländer) och mot Shigella, en annan tarmbakterie som kan ge blodiga diarréer. Nyligen har också ett vaccin mot papillomvirus, som kan orsaka livmoderscancer, registrerats för användning i många länder inklusive Sverige.

En fortsatt trend är forskning om hur virus och bakterier kan orsaka sjukdomar som magsår och cancer. Likaså forskning kring hiv, malaria och mot bakterier som ger svåra luftvägsinfektioner och lunginflammation.

Efter utbrotten av sars och fågelinfluensa finns en skärpt vaksamhet på nya smittämnen som kan dyka upp. Det krävs att man snabbt kan identifiera smittan och förstå hur den överförs.

Stora framsteg har gjorts så att vi nu bättre förstår hur bakterier på olika sätt kan "manipulera" cellerna och därigenom sätta kroppens försvar ur spel. Det har också börjat komma nya kraftfulla metoder för att slå tillbaka mot bakterierna och som kan användas vid utveckling av vaccin och antibiotika.

Text: Ann-Marie Dock