- Startsida
-
Forskning vi stödjer
-
Medicin och hälsa
- Psykiska sjukdomar
Psykiska sjukdomar
Den psykiska ohälsan innebär stora kostnader för samhället. Aktuell forskning visar att de psykiatriska sjukdomarna kostar samhället nära 60 miljarder kronor årligen. Mer än hälften av kostnaderna är en följd av sjukskrivning och förtidspensionering.
Forskning som kan leda till en effektivare behandling skulle alltså innebära — inte bara höjd livskvalitet för patienter och anhöriga — utan också en stor samhällsbesparing.
Avancerad avbildningsteknik
De internationella trenderna inom psykiatrisk forskning är synliga också inom svensk forskning. Det gäller bland annat ökad användning av avancerade avbildningstekniker som fmri (funktionell magnetresonans- tomografi) för att studera hjärnans aktivitet vid olika typer av stimulering. Sedan länge har vi varit i frontlinjen vid studier av olika receptorer (mottagarmolekyler) i hjärnan för signalämnen som dopamin och serotonin. Med så kallade volumetri-metoder studeras volymförändringar i delar av hjärnan. I samband med depression förefaller det som om vissa delar, som har betydelse för minne och känslor, är förminskade. Man har nu sett att antidepressiva läkemedel kan få dessa områden att växa till.
En celltyp som för närvarande röner stort intresse i detta sammanhang är gliaceller, som finns i hjärnans stödjevävnad. Forskarna misstänker — och har i viss mån också funnit belägg för — att gliaceller kan ha betydelse för den psykiska hälsan.
Genetiska studier
Många studier görs för att hitta genetiska faktorer som kan kopplas till psykisk ohälsa och för att förstå hur arv och miljö samspelat då en person insjuknar. Det finns goda förutsättningar att bedriva denna typ av studier — duktiga forskare, unika hälsodataregister, tillgång till biobanker och stora välkaraktäriserade patientmaterial för att kunna göra långtids- uppföljningar.
Forskare är nu på väg att ringa in flera gener av betydelse för schizofreni och affektiva sjukdomar. Man har bland annat sett att patienter med en viss genuppsättning svarar sämre på läkemedelsbehandling vid depression. Resultaten kan komma att leda till skräddarsydda terapier.
I Sverige har vi också goda möjligheter att genomföra tvillingstudier för att identifiera så kallade riskgener. Sådana studier görs bland annat inom barnpsykiatrisk och rättspsykiatrisk forskning.
Effektiv psykoterapi
Vi lever i en tid av stress och kunskapen om hur stress kan bidra till psykisk ohälsa har ökat markant. Psykoterapiforskning är ett växande område och man vet nu att olika typer av psykoterapier kan ha god effekt vid depression. Med ökade biologiska kunskaper och modern teknik kan man undersöka vad som händer i hjärnan vid all slags behandling, såväl med läkemedel som vid psykoterapi.
Nya läkemedel
Molekylärgenetiska och andra biologiska studier kommer förhoppningsvis att medföra nya diagnostiska test så att patienter kan få en alltmer individanpassad behandling — det gäller inte minst inom schizofreni- forskning, som har en lång tradition i Sverige. Syftet med att ta fram nya läkemedel är att nå en bättre och snabbare effekt, färre biverkningar och en ökad livskvalitet.
I läkemedelsstudier vid mano-depressiv sjukdom prövas nu substanser som används vid epilepsi. Resultaten är lovande. En helt ny typ av läkemedel, som påverkar olika peptider, testas på patienter med ångest eller depression. Det pågår också en betydande forskning för att hitta nya läkemedel vid drogmissbruk.
Ökat samarbete
De flesta patienter med någon form av psykisk ohälsa — ångest, utmattningssyndrom, missbruk — tas om hand inom primärvården. Psykiatrin ansvarar för allt fler tyngre fall. En synlig trend är det närmande som nu sker mellan till exempel neurologi och internmedicin, och psykiatri. Eftersom fysiska symtom kan ha psykiska orsaker och tvärtom kommer det att medföra fördjupade kunskaper om respektive område.
I Sverige finns bra förutsättningar för så kallad translationell forskning, det vill säga att resultat från grundforskning snabbt kan överföras till kliniken och leda till nya metoder för diagnos och behandling.
Sverige är bra på
- molekylärgenetik (en grund för att kunna koppla ärftliga faktorer till psykisk sjukdom, utveckla nya redskap för diagnos och behandling)
- beroendefrågor (kartläggning av mekanismerna bakom beroende och missbruk)
- läkemedelsutveckling för behandling av schizofreni, affektiva sjukdomar och missbruks/beroendetillstånd
- hjärnavbildning (utnyttja avancerade tekniker för att avbilda hjärnan, studera dess plasticitet och funktion)
- translationell forskning (ökat samarbete experimentell grundforskning-klinisk forskning)
- klinisk patientnära forskning
Internationella trender
- utveckling av nya tekniker för att studera hjärnan vid psykisk sjukdom
- att finna nya behandlingsmetoder vid schizofreni, ångest och depression samt vid beroendesjukdomar
- molekylärgenetiska studier, exempelvis före och under behandling,och i förhållande till miljön under uppväxten och i nuet
Dessa områden utgör tyngdpunkten inom psykiatrisk forskning idag. Psykisk ohälsa är ett stort problem i många länder och det tycks dessutom öka.
Forskningen är inriktad mot såväl basal grundforskning av biologiska mekanismer som att ta fram effektivare, mer individanpassade behandlingsmetoder. Det gäller både läkemedel och utveckling av nya psykoterapier.
Genom att använda modern avbildningsteknik som fmri kan man studera och jämföra hur hjärnan hos friska och patienter reagerar på olika stimuli. Man har upptäckt funktionella skillnader som kan utjämnas med hjälp av läkemedel eller psykologisk behandling.
Vid de flesta psykiska sjukdomar spelar ärftliga komponenter en viktig roll. Stora ansträngningar görs för att identifiera genetiska faktorer som kan kopplas till psykisk sjukdom eller som kan förklara sårbarhet. Som vid de flesta sjukdomar är det ofta samspelet mellan arv och miljö som avgör om en person kommer att insjukna.
Text: Ann-Marie Dock
Framsteg inom hälsoforskning
.Ladda ner rapporten
Beställ rapporten
Box 1035, 101 38 Stockholm
Fax: 08-546 44 180
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund