Reumatiska sjukdomar

Smärta och värk i leder och muskler är den vanligaste anledningen till både långtidssjukskrivningar och förtidspension. Med ökade kunskaper om grundläggande mekanismer vid reumatiska sjukdomar — det finns minst ett 80-tal olika diagnoser — finns idag bättre möjligheter till behandling. Det gäller både nya läkemedel, operationsmetoder och andra typer av behandling.

Forskningen är framför allt inriktad på ledsjukdomar som artros och ledgångsreumatism (reumatoid artrit, ra), samt andra reumatiska sjukdomar, som påverkar inte bara skelettet utan också hud, muskler, njurar, blod och centrala nervsystemet såsom sle. Det forskas även en hel del på angränsande områden som osteoporos (benskörhet), "ryggont" och fibromyalgi.

Artros drabbar flest


Artros, som innebär en successiv nedbrytning av lederna, är den absolut vanligaste ledsjukdomen. Den drabbar främst äldre och något fler kvinnor än män. Det är en sjukdom som ökar, delvis orsakat av en allt större andel äldre i befolkningen. Andra faktorer är allt fler överviktiga och ändrade mönster när det gäller fysisk aktivitet.

Ännu har man ingen förklaring till varför brosket börjar brytas ner, men överbelastning tycks vara en orsak. Till de allra senaste rönen hör att inflammation skulle kunna vara inblandad också vid artros och att faktorer från brosket kan påverka inflammationsprocessen.

Ett centralt problem är att det saknas metoder för att hitta de tidiga stadier där man fortfarande kan förväntas påverka processen med behandling. Forskarna arbetar därför med att utveckla diagnostiska markörer som mycket tidigt kan avslöja förändringar i lederna. En lovande metod bygger på upptäckten av proteinfragment, som bara finns i brosk och som läcker ut i blodet i början av sjukdomen. Man har också börjat identifiera gener som ökar risken för artros. Om dessa ska få genomslag beror på miljön, och sannolikt rörelsemönster.

Nya rön om ledgångsreumatism


Svenska forskare har under de senaste åren haft en avgörande roll när det gäller att kartlägga faktorer som leder till ledgångsreumatism och att tidigt upptäcka sjukdomstecken. Två viktiga fynd har gjorts. Det ena är att arvsanlag och miljöfaktorer tillsammans spelar en stor roll för risken att insjukna. Det mest slående exemplet är att rökare med visst arvsanlag har mycket starkt ökad risk att få ledgångsreumatism jämfört med icke-rökare. Det andra fyndet gäller förändringar i form av vissa antikroppar, som kan upptäckas flera år innan sjukdomen brutit ut. Det skulle därmed kunna användas som en tidig diagnostisk markör. För båda dessa upptäckter har forskarna till sin hjälp haft tillgång till de helt unika patientmaterial som finns samlade i svenska biobanker och olika register.

Flera nya läkemedel


Forskningen om sjukdomsmekanismer vid ledgångsreumatism, RA, har de senaste åren lett fram till helt ny kunskap. Tack vare den har det kommit flera nya läkemedel som dämpar inflammationen i lederna och som lett till att patienterna har mindre ont och fått ökad rörlighet. Det lönar sig alltså att behandla, både för patienten och samhällsekonomiskt. Med hjälp av läkemedel som kan blockera olika immunologiska signalämnen som TNF och interleukin-1 hämmas inflammationen och därmed nedbrytningen av brosket i lederna. Men det gäller inte alla patienter. Det beror på att rapatienter skiljer sig åt och att olika molekyler är centrala för sjukdomens uppkomst hos olika individer. En del kan förklaras av våra olika arvsanlag. En annan ny typ av läkemedel som visat sig effektiv vid ledgångsreuma- tism och vid sle är riktad mot en viss typ av vita blodkroppar. En ny upptäckt är att tnf-hämmarna också minskar problemen av hjärt-kärlsjukdom. Patienter med ledgångsreumatism har tidigare haft en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar.

Ett mål med nuvarande forskning är bland annat att ta fram mer skräddarsydda behandlingar. Det pågår flera stora kliniska studier där man också undersöker i vad mån genetisk variation påverkar behandlings- resultatet. Träning har effekt Reumatiska sjukdomar leder till att musklerna försvagas och konditionen försämras. Tidigare ansåg man att "vila, värme och vänlighet" var det som gällde för dessa patienter. Idag vet vi bättre tack vare svenska forskare. Regelbunden fysisk träning med måttlig belastning av skelettet minskar smärtan och bygger upp musklerna. Det gäller vid både artros, RA och den ovanliga muskel- sjukdomen myosit. Fysisk träning är också bra för att minska risken för osteoporos, benskörhet. Årligen inträffar cirka 70 000 frakturer på grund av osteoporos och den siffran befaras stiga.

Sverige är bra på

  • studera betydelsen av sambandet mellan arv och miljö för att insjukna i och utveckla reumatiska sjukdomar
  • kartlägga molekylära mekanismer och faktorer som styr inflammationsprocessen vid olika reumatiska sjukdomar, vilket i sin tur bidragit till utveckling av nya läkemedel

Internationella trender

  • genetiska studier vid artros
  • molekylära studier för att bättre förstå reumatoid artrit och artros
  • utveckling av mer riktade läkemedel vid reumatoid artrit
  • studier om genterapi vid inflammation
  • utveckling av ny diagnostik

Forskningen kring led- och muskelsjukdomar är ett bra exempel på så kallad translationell forskning — det vill säga resultat från molekylär grundforskning har snabbt nått kliniken och inneburit nya behandlings- principer. Samtidigt som en stor del av forskningen idag är inriktad på att ta fram mer riktade, individanpassade läkemedel fortsätter forskarna att försöka bestämma grundläggande sjukdomsmekanismer.

Målet är inte bara att bromsa och lindra sjukdomsförloppet,utan också att kunna bota dessa folksjukdomar. Det finns nu preliminära resultat som tyder på att skadorna kanske kan läka med hjälp av immundämpande läkemedel.

Ännu vet man inte vad som startar den inflammatoriska processen vid reumatoid artrit, RA, men säkert finns riskgener som påverkas av olika faktorer i miljön. Att rökning och övervikt ökar risken, det vet man.

Det görs många studier där man försöker hitta genetiska förändringar som kan kopplas till artros. Annan forskning vill undersöka om genterapi på sikt kan bli en alternativ behandlingsmetod. Genom att använda genen för en viss faktor hoppas man kunna bromsa inflammationsprocessen.

Text: Ann-Marie Dock

Dela |
Sidansvarig: Marlene Truedsson
Senast uppdaterad: 2013-04-12
Flera forskningsöversikter finns i rapporten Framsteg inom hälsoforskning.
Ladda ner rapportenPDF
Beställ rapportenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm

Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180

Org nr: 2021005208
Fakturaadress:FE 57, 833 83 Strömsund