Bibliometri

Bibliometri används ofta för att mäta vetenskaplig produktivitet (antal publikationer) och för att uppskatta publikationernas genomslag. Det sistnämnda sker genom beräkningar av hur publikationerna citeras, det vill säga uppmärksammas av andra forskare.

Bibliometriska metoder bygger på kvantitativa studier av den vetenskapliga litteraturens sammansättning och förändring. I forskningssammanhang används sådana metoder bland annat vid värdering av forskares, lärosätens och länders vetenskapliga produktion.

Bibliometrin har kommit att få en allt större betydelse för diskussionerna kring forskningens kvalitet, både nationellt och internationellt. Det nya system för statsmakternas resurstilldelning till lärosäten som införts som följd av 2008 års forskningsproposition har satt ytterligare fokus på bibliometrin. Orsaken är att storleken på de direkta statsanslagen för forskning till en viss del ska avgöras med hjälp av en bibliometrisk indikator.

Vetenskapsrådet har en internationell publikationsdatabas som produceras av Thomson Reuters.  Databasen används för analyser, jämförelser och metodutvecklingsarbete. Som exempel kan nämnas att Vetenskapsrådet på regeringens uppdrag analyserat olika fördelningsmodeller samt tagit fram statistikunderlaget för den bibliometriska komponenten i det ovan nämnda resurstilldelningssystemet.

Den svenska databasen SwePub

Vetenskapsrådet ska samverka med Kungl. biblioteket i deras uppdrag att vidareutveckla databasen SwePub. Vetenskapsrådet ska i samband med årsredovisningen redovisa till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) hur uppdraget fortskrider.

Dela |

Sidansvarig:

Senast uppdaterad: 2014-03-19