Bibliometriska metoder bygger på kvantitativa studier av den vetenskapliga litteraturens sammansättning och förändring. I forskningssammanhang används sådana metoder bland annat vid värdering av forskares, lärosätens och länders vetenskapliga produktion.
Bibliometrin har kommit att få en allt större betydelse för diskussionerna kring forskningens kvalitet, både nationellt och internationellt. Det nya system för statsmakternas resurstilldelning till lärosäten som införts som följd av 2008 års forskningsproposition har satt ytterligare fokus på bibliometrin. Orsaken är att storleken på de direkta statsanslagen för forskning till en viss del ska avgöras med hjälp av en bibliometrisk indikator.
Vetenskapsrådet har en internationell publikationsdatabas som produceras av Thomson Reuters. Databasen används för en analyser, jämförelser och metodutvecklingsarbete. Som exempel kan nämnas att Vetenskapsrådet på regeringens uppdrag analyserat olika fördelningsmodeller samt tagit fram statistikunderlaget för den bibliometriska komponenten i det ovan nämnda resurstilldelningssystemet.
Vetenskapsrådet för diskussioner med SUHF och Kungliga biblioteket om samordning och samarbete i samband med uppbyggnaden av en nationell databas över publikationer från universitet och högskolor. Vetenskapsrådet ingår också i ett nordiskt nätverkssamarbete om bibliometri inom ramen för NORIA-net som NordForsk står bakom.