Bloggen för medicin och hälsa – Mats Ulfendahl

2012-04-05

Nu inleds beredningsarbetet

Deadline för ”stora utlysningen” har passerats och flertalet av utlysningarna inom Medicin och Hälsa har stängt. Ett stort antal forskare har sannolikt tillbringat veckor med att skriva ansökningar i förhoppning att få stöd från Vetenskapsrådet. Chanserna är faktiskt relativt goda – förra året var beviljandegraden för Projektbidrag över 30%, vilket är mycket högt internationellt sett. Å andra sidan är medelbidraget inom Medicin och Hälsa jämförelsevis lågt. En nyhet i år är dock att minsta projektbidrag som ges är (om man inte sökt om ett lägre belopp förstås – men det är inte så vanligt bland medicinare…) 600.000 kr/år (500.000 kr/år förra året). Mycket tid läggs ned på att skriva ansökningar och det kan diskuteras om detta är det mest effektiva sättet att finansiera all forskning (jag anser nog att mer av basresurserna – om man nu kan kalla sin egen lön och tillgång till lokaler för ”basresurs” - borde finansieras på annat sätt, exempelvis via lärosätets anslag). Vetenskapsrådet strävar mot högre bidragsnivåer och längre bidragsperioder men man ska nog inte bortse från att själva arbetet med att skriva en ansökan också har ett värde – idéerna och planerna tydliggörs och blir oftast mer fokuserade.

Själv ansökningsprocessen gick bra i år. Det som skapade mest problem var hur man skulle tolka kravet på en ”datapubliceringsplan”. För de allra flesta är nog inte detta aktuellt och det framgick faktiskt av utlysningstexten men många ville inte chansa utan skickade in en plan i alla fall (eller ringde oss). Hursomhelst, ingenting den sökande behöver oroa sig över, saknas det en plan så kommer vi att höra av oss.

Inom Medicin och Hälsa inkom ungefär lika många ansökningar om Projektbidrag som förra året, c:a 880 stycken. För Projektbidrag Unga forskare blev det något färre, omkring 400 ansökningar mot mer än 500 förra året. Den största minskningen var för Projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården, där i år endast drygt 100 ansökningar inkommit – att jämföra med 2011 då det var mer än 500 stycken. Skillnaden beror sannolikt på att Kunskapsluckorna nu ligger parallellt med projektbidragen. Detta speglar också en långsiktig strävan att kunna hantera den typen av ansökningar inom ramen för de ”vanliga” projektbidragen. Nu vidtar ett omfattande arbete med att fördela ansökningarna på de omkring 140 ledamöterna i beredningsgrupperna. Sedan använder ledamöterna en stor del av sin sommar (och semester!) för att läsa och bedöma alla ansökningarna – ett tufft arbete men som faktiskt är både väldigt intressant och givande. I augusti och september hålls beredningssammanträden för att ta fram ett underlag till Ämnesrådet för Medicin och Hälsa som slutligen fattar bidragsbesluten i slutet av oktober.

Kommentera inlägget
Inga kommentarer
2012-03-30

Hur ska svensk vårdforskning utvecklas?

Hösten 2010 fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att kartlägga och utvärdera vårdforskningen i Sverige. Det hela inleddes med en ganska upprörd diskussion kring begreppet "vårdforskning". Man menade att Vetenskapsrådets tolkning var alltför snäv och att viktiga delar av forskningen på så vis skulle hamna utanför. För att inte riskera att arbetet skulle ha svag legitimitet inom området valde Vetenskapsrådet att låta lärosätena själva avgöra vilken forskning de ville inkludera i "vårdforskning". Nästan 30 av landets 45 lärosäten menade att de bedrev vårdforskning och i den självvärdering som ingavs till Vetenskapsrådet fanns hela 94 olika forskningsämnen med av de totalt 259 som Högskoleverket listar. För många av oss som kanske haft en mer traditionell syn på vad "vårdforskning" är blev det något av en ögonöppnare. Jag skriver här "vårdforskning" inom citationstecken bara för att markera att jag inte ser det som ett enhetligt begrepp, det kan vara så väldigt många olika saker. Och detta är en viktig insikt att ha med sig i den fortsatta diskussionen. Personligen anser jag att bredden är en av områdets styrkor men också en komplicerande faktor som kräver speciell hänsyn.

Det kanske viktigaste i regeringens omfattande uppdrag var att Vetenskapsrådet också skulle lämna rekommendationer om den framtida svenska vårdforskningen. Kartläggningen och utvärderingen visade på ett antal problem och svagheter. De sakkunniga som bedömde lärosätenas rapporter menade att det fanns en stor överlappning mellan den forskning som bedrivs vid olika lärosäten men likväl endast ett svagt utvecklat nationellt samarbete. Vidare menade man att lärosätena bedriver forskning inom alltför många ämnesområden och att forskargrupperna därför har för liten kritisk massa. Man föreslog också strukturella förändringar för att komma tillrätta med de här problemen. Arbetet har tydliggjort de skillnader som finns inom "vårdforskning" vad gäller forskningens tyngdpunkt, från ett mer regionalt och vårdnära fokus till en mer teoretisk ansats. Båda delarna behövs men de sakkunniga underströk behovet av en fördjupat teoretisk bas. Slutligen visar rapporterna — vilket också lyftes fram vid de tre hearings Vetenskapsrådet anordnade för att diskutera delrapporterna —  på svårigheterna med forskningsfinansiering inom allmänna finansieringssystem med hög konkurrens från andra ämnesområden.

Utifrån kartläggningen och utvärderingen har Vetenskapsrådet idag lämnat rekommendationer till regeringen om strukturella förändringar, en ny finansieringsstruktur samt åtgärder för karriärutveckling. I texten, som betonar såväl vårdforskningens bredd som dess koppling till hälso- och sjukvården, finns förslag om Vårdforskningscentra som knyter samman forskningen i landet och driver på kvalitet och teoriutveckling, förslag om en ny typ av finansiering av forskningsprogram med vårdforskningsfokus samt förslag om karriärstöd i form av forskarskolor och kombinationstjänster. Vetenskapsrådets ambition har varit att inte endast beskriva läget och uttrycka vad många egentligen är överensom utan att genom sina rekommendationer ta ett steg framåt. En grundidé har varit att forskningsområdet inte främst behöver nya medel utan en strukturell förändring. Med tanke på hur mycket åsikter som fanns innan arbetet ens hade påbörjats så förväntar jag mig (och välkomnar) en debatt kring förslagen. Vad sedan regeringen gör får vi se i höst men det är min förhoppning är att man ger vårdforskningen det stöd som behövs för att utvecklas vidare.

Hela rapporten finns på Vetenskapsrådets hemsida.

Kommentera inlägget
Inga kommentarer
2012-03-17

Fortsatt diskussion om kursändringen

Har fått en del kommentarer på mitt förra blogginlägg (se 120302 med kommentarer) som jag skulle vilja diskutera litet mer utförligt eftersom de berör viktiga generella frågor. Debatten är verkligen viktig, likaså att den har en udd. Men debatten leder bara någon vart om vi också vågar ifrågasätta den gällande uppfattningen. Ylva Johansson (riksdagsledamot S) sa vid Sjukvårdens forskningsdag i början av februari att man måste vara litet oense för att utvecklingen ska gå framåt. Det ligger mycket i det. Och jag håller inte alls med om att, som det ofta framstår i debatten, att de strategiska satsningar är roten till allt ont och att de nu efter två år kan förklara alla problem. Vetenskapsrådet skulle naturligtvis gärna sett att alla pengar fördelats på det vanliga sättet men dels tror jag aldrig det var ett alternativ för politikerna och dels hade det säkerligen inte löst de problem de flesta av oss kan se i det svenska forskningssystemet. Vetenskapsrådet har tillsammans med de övriga statliga forskningsfinansiärerna regeringens uppdrag att följa upp och slutligen utvärdera satsningarna på strategiska forskningsområden. Jag har, som forskare och tidigare ledamot i Ämnesrådet för medicin, haft en lika skeptisk syn på de här satsningarna som många andra men det finns idagsläget efter två år (uppföljningen av år 2 är i det närmaste klar) ännu ingenting som tyder på att satsningen varit fel. Naturligtvis vet vi ju inte om alternativet, drastiskt ökade projektbidrag, hade varit mer effektivt.

Vi är alla överens om att svensk forskning behöver bli mer kompetitiv och mer internationellt framgångsrik. I en kommentar sägs att Sverige inom vissa områden är en "intellektuell öken". Litet väl drastiskt kanske men här finns nog en av nyckelfrågorna: hur skapar vi en kreativ miljö som gör att vi kan få maximal utväxling på våra resurser?

- Någonstans måste man våga ta tag i problemet och inte bara prata runt det hela tiden skriver "med kand" i sin kommentar. Så sant! Men det innebär också att man måste vara konstruktiv. Kommentarerna lyfter också två viktiga frågor.

Satsningar på unga forskare är något som efterfrågas av de flesta. Här finns idag faktiskt ett väldigt stort stöd. De flesta nationella och internationella forskningsfinansiärer gör speciella satsningar riktade mot yngre och i vissa fall får juniora forskare väldigt stora anslag jämfört med litet äldre och etablerade forskare "mitt i" forskarkarriären. Vetenskapsrådets bidrag är relativt blygsamma till storleken men de utgör nästan en tredjedel av alla medel tillgängliga för forskning! Förra året beviljade Ämnesrådet för medicin och hälsa bidrag till 84 yngre forskare. Många av dessa skulle sannolikt ha haft svårare att hävda sig i konkurrensen om "vanliga" projektbidrag så Vetenskapsrådet har verkligen hörsammat önskemålen. Men formerna för stödet till de unga forskarna måste nog diskuteras vidare. Jag citerar den senaste kommentaren ("Swedish expat"):

To me, the lack of junior group leader positions (appointed in fair competition) seems to be a major cause of the Swedish problems at the moment. I meet Swedes who say they don´t need to do an extensive postdoc, since it is better for them to use their connections at their old institute and work their way up from the inside of the system. Needless to say, still working in close collaboration with their former PhD advisors. This very efficiently creates intellectual inbreed and isolation.

Det handlar inte om att bara ösa in mer pengar i systemet utan mer (och mycket mer) om strukturer och processer. Kom gärna med konstruktiva förslag.

Den kanske ändå viktigaste frågan gäller ledarskapet inom svensk forskning. Vems är ansvaret? På något vis verkar det alltid vara någon annan som har ansvaret.... Men jag håller med om att ledarskapet på många håll kan förefalla svagt. Det är tveklöst för mycket av att (bara) "administrera" på bekostnad av att (våga) "leda". I likhet med en av kommentarerna ser jag personligen gärna att Vetenskapsrådet tydligare bidrar till att utveckla ledarskapet inom forskningssystemet men till syvende och sist så är Vetenskapsrådet bara en av regeringens forskningsfinansiärer, vilket förstås begränsar möjligheterna något.

Slutligen — uppskattar väldigt de synpunkter som ges (både via bloggen och direkt). Men jag undrar varför kommentarerna oftast är anonyma? Speglar det diskussionsklimatet i Sverige så har vi nog en lång väg att gå. Vi måste våga stå för våra åsikter om de ska tas på allvar.

Kommentera inlägget
2 kommentarer
2012-03-02

Behövs en kursändring?

Under DN Debatt skriver 22 forskare i Sveriges unga akademi att det är "hög tid att ändra kurs i den svenska forskningspolitiken". Det som framförs i debattartikeln kan vi nog i huvudsak ställa oss bakom allihop. Att svensk forskning "står sig allt sämre internationellt" sägs allt oftare och efter nedläggningen av Astra Zeneca i Södertälje har debatten om svensk forskningspolitik satt fart (vilket inte säger så mycket — forskningspolitik verkar ju i normalfallet inte ens engagera oss forskare). Mycket av sakernas tillstånd skylls på stora strategiska satsningar och samhällets krav på att forskningen ska visa resultat och nytta. I grunden — och där tror jag alla är överens, såväl forskare och politiker — är den fria forskningen bäst.

När det gäller Vetenskapsrådets stöd så går också, nu liksom tidigare, den absoluta huvuddelen till forskarinitierade projekt, d.v.s. fri forskning. Här skiljer sig Sverige från många andra länder där en väsentligt större del av forskningsstödet är tematiskt. Att bibehålla ett kraftfullt stöd till forskarinitierad, grundläggande forskning är av fundamental betydelse för en långsiktig utveckling av svensk forskning.

Inom ämnesområdet medicin och hälsa har det skett ganska stora tillskott och Vetenskapsrådet har på tio år kunnat öka medelbidraget till forskningsprojekt nästan tre gånger och det med bibehållandet av en internationellt sett hög beviljandegrad (drygt 30% 2011). Samtidigt — och med risk att verka opportun — så måste man nog ha en viss förståelse för samhällets och politikernas behov av att se "nytta" av de investeringar man gör. De miljardsatsningar som gjordes i den senaste forsknings- och innovationspropositionen tror jag inte vi skulle ha sett om det inte funnits en tro och kanske till och med ett rättmätigt krav på att forskningen kan visa resultat med samhällsnytta. För forskarsamhället och forskningsfinansiärer är det viktigt att visa att forskning verkligen är "nyttig", vilket ju inte betyder att det skall vara beställningsforskning till industrin. Men det är helt feltänkt att sätta ett motsatsförhållande mellan grundforskning och ett nyttoperspektiv. När det gäller medicin och hälsa så är jag helt övertygad om att all forskning av hög kvalitet (exempelvis det som Vetenskapsrådet stöder) på kortare eller längre sikt är till nytta för hälso- och sjukvården och därmed för samhället. Vi behöver bli ännu bättre på att kommunicera detta!

I debattartikeln sägs att "de strategiska satsningarna lider av strukturella problem" och det finns nog en del sanning i det. Men de problem författarna lyfter fram med skev jämställdhet, idéinavel, otydliga karriärvägar, forskningsnepotism och snedfördelade resurser, för litet hypotesdriven forskning, konformitet och tyngdpunkt på gamla meriter har nog inte bara med strategiska satsningar att göra. Såväl regeringen som forskningsfinansiärer har självfallet ett ansvar men det har också lärosätena och de mer seniora forskarna!

Vi behöver helt klart en diskussion om förhållandena för dagens — och framtidens! — forskare. Det krävs, precis som Sveriges unga akademi skriver, stimulans för en friare och djärvare forskning, exempelvis i form av "långsiktiga, individuella och flexibla bidrag som belönar nytänkande". Man skriver också att det kräver "större anslag än i dag, där ett typiskt VR-bidrag knappt betalar för en doktorand". Jag delar helt den åsikten men kan bara konstatera att det också finns en mycket stor grupp forskare som anser att det är bättre med en lägre bidragsnivå och där istället fler kan stödjas. När Vetenskapsrådet 2010 bestämde att medelbidraget för projekt skulle vara minst 800.000 kronor, vilket ledde till att beviljandegraden sjönk till knappt 25%, var många ordentligt upprörda och talade t.o.m. en "massaker på forskare".

"De länder som genom historien öppnat sina dörrar för världens talanger har belönats rikligt" skriver författarna i debattartikeln och menar att nu "måste Sverige ta chansen att bredda sin rekryteringsbas till hela världen." Det här förslaget är helt rätt och finns också med i det underlag som Vetenskapsrådet och de andra statliga forskningsfinansiärerna lämnat till regeringen inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Kommentera inlägget
3 kommentarer
2012-02-25

Vårdforskningens framtid

Nu börjar Vetenskapsrådets regeringsuppdrag att kartlägga och utvärdera svensk vårdforskning närma sig sitt slut. Fyra delrapporter är klara och håller nu på att sammanställas. I veckan hölls en avslutande hearing i Stockholm (veckorna innan i Lund och Umeå), där projektgruppen redogjorde för arbetet och där vi fick god återkoppling från forskarsamhället, då främst vårdforskarna. Regeringen har uppdragit åt Vetenskapsrådet att baserat på kartläggningen och utvärderingen senast i mars lämna rekommendationer om den framtida svenska vårdforskningen.

Arbetet har varit omfattande och några saker har framkommit med stor tydlighet. Det kanske viktigaste är att "vårdforskning" inte kan ses som ett välavgränsat område. När lärosätena själva får säga vad som är "vårdforskning" anges hela 94 av de totalt 259 unika forskningsämnen som Högskoleverket listar. Här finns det mesta, från mer klassiska ämnen som omvårdnad och arbetsterapi till livsmedelsvetenskap och informatik. Vårdforskning är alltså mycket bredare än vad många av oss kanske trott. Någon form att definition är dock nödvändig om det ska vara möjligt att ens diskutera områdets framtid. Frågan togs upp i de intervjuer som Vetenskapsrådet gjorde och flertalet lärosäten (men inte alla!) betonade att vårdforskning är subjektcentrerad eftersom begreppet livskvalitet och synen på människan sätts i fokus. Man menade också att forskningen är praktiknära och därför tillämpad till sin natur liksom att vårdforskning förutsätter en tvärvetenskaplig ansats. Många (men återigen inte alla) menar att skillnader i kunskapssyn gör att vårdforskning har svårt att konkurrera med mer traditionella områden inom exempelvis medicin och hälsa. Några lärosäten menar att det primära är att producera högkvalitativ forskning medan de flesta faktiskt slår fast att vårdforskningen syftar till att lösa konkreta problem i vården. Oavsett vilket måste grundkravet vara att forskningen ska vara av hög kvalitet. Och här finns ju inget motsatsförhållande — vårdnära och tillämpad forskning kan vara av lika hög kvalitet som vilken annan forskning som helst. Problemet ligger nog snarast i vilka bedömningskriterier som används. Och kanske också, om vi är riktigt uppriktiga, i vilka förutfattade åsiker vi har.

Rekommendationerna är inte klara ännu men frågan om en nationell finansieringsstruktur kommer sannolikt att behöva beröras. Härvid måste områdets bredd beaktas — det finns mycket inom vårdforskningen som inte idag på ett naturligt sätt hanteras av en enstaka forskningsfinansiär. Om regeringen väljer att fortsätta sitt stöd till forskningsområdet bör det nog också åtföljas av randvillkor som adresserar de problem som kartläggningen och utvärderingen visat på, exempelvis fragmentisering och behov av ökad teoriutveckling.

Kommentera inlägget
Inga kommentarer
2012-02-19

Manna från himlen...

...är det kanske inte men det finns i alla fall en väldig massa bidrag att söka i Vetenskapsrådets stora utlysning i år. Utöver utlysta projektbidrag (”vanliga” och för unga forskare) som ju bara kan sökas om man inte redan har ett bidrag så finns flera engångsutlysningar som är öppna för alla. För medicin och hälsa finns två utlysningar som har tillkommit på styrelsens initiativ, Det digitaliserade samhället – igår, idag, imorgon och Framtidens behandlingar.

Det digitaliserade samhället rör forskning om hur kunskap och information produceras, processas, sprids, diskuteras och lagras i digital form liksom användning av kommunikationsteknologi som internet och mobiltelefoni. Utlysningen gäller ett rambidrag (dvs det ska vara en litet mer omfattande ansats än i ett vanligt projekt) och man kan söka 2-5 mkr/år under fyra år. Det digitaliserade samhället kan låta tekniskt men jag kan tänka mig flera medicinskt inriktade projekt som skulle passa in utmärkt så sök!

Projektbidrag Framtidens behandlingar bygger på de ämnesöversikter som Ämnesrådet för medicin och hälsa tog fram för att använda i det underlag som Vetenskapsrådet skulle lämna till regeringen inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen. I Ämnesöversikterna lyfter Ämnesrådet fram bl.a. personalized medicine (”skräddarsydda behandlingar”), regenerativ medicin och nya behandlingstekniker som genterapi och nanomedicin. Ämnesrådet betonar att nya tekniker också innebär nya etiska frågor som måste adresseras och att medicinsk etik därför är ett i högsta grad angeläget område. Ansökningar till Framtidens behandlingar ska därför inte handla endast om behandlingsmetoder utan också om hur relevanta etiska frågeställningar ska hanteras. Till projektgruppen ska även medicinsk-etisk kompetens knytas. (I den internationella bedömningspanelen kommer det att finnas medicinsk-etisk kompetens så vi förväntar oss mer än bara floskler.) Bidragen kommer att ligga på 2-3 mkr/år och beviljas för maximalt fem år.

Härutöver kommer också utlysningarna om Projektbidrag Kunskapsluckor i hälso- och sjukvården (se blogginlägget 120130) och Projektbidrag Alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen samt för första gången en utlysning om internationell gästprofessur (farmaci, se blogginlägget 120122). Och sist men inte minst de vanliga projektbidragen (som är den största och viktigaste delen av våra utlysningar!) med de särskilda satsningarna Livet molekyler i samverkan (stödjer spännande projekt även om jag aldrig riktigt förstått namnet...), Psykiatri, Vårdvetenskap och Global hälsa (i samverkan med Sida). Höll på att glömma Projektbidrag Unga forskare, också det en viktig stödform.

Ja, har man inget annat för sig så kan man alltså tillbringa de kommande månaderna med att söka bidrag. Tyvärr är ju vårt forskningssystem uppbyggt på att man som forskare ständigt måste söka nya medel för att bekosta löner (till och med sin egen!), lokaler och drift så det gäller att göra det bästa av situationen. Vetenskapsrådets utlysningar ger ialla fall stöd till spännande områden – och den bästa forskningen i Sverige!

Kommentera inlägget
Inga kommentarer
2012-02-09

”Den medicinska forskningen kommer att stå i fokus”

Just så skriver utbildningsminister Jan Björklund (Dagens Nyheter 120209) om den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Helt rätt inriktning förstås!

De medicinska forskningsfrågorna är inte bara av stor betydelse för människors hälsa utan har även avsevärd inverkan på Sveriges välstånd – illustrerat inte minst av förra veckans nedläggningsbeslut av AstraZenecas forskningsverksamhet i Södertälje och vad det innebär för svensk läkemedelsindustri. Hälso- och sjukvården är också en väsentlig del av samhällsekonomin (hälso- och sjukvårdkostnaderna utgör omkring tio procent av bruttonationalprodukten) så det är ju egentligen självklart (eller borde vara) att göra ordentliga investeringar i forskning och utveckling. Utbildningsministern lyfter i artikeln fram många bra förslag (varav flera också finns med i det underlag som Vetenskapsrådet och de övriga statliga forskningsfinansiärerna lämnat till regeringen, se blogginlägget 120128).

På Folkpartiets lista finns bland annat behovet av att både prioritera våra bästa forskare och ge dem ordentliga resurser och att satsa på yngre forskare. Väldigt viktigt men man får i det här sammanhanget inte glömma att mellan de allra yngsta och de spetsigaste spjutspetsarna finns en ganska stor grupp forskare som gör ett utomordentligt viktigt arbete och som dessutom är grogrunden för såväl nya spjutspetsar som nya rekryteringar. Viktigare än att satsa allt på nya elitprogram kanske är att skapa rimliga förutsättningar för svenska forskare att bli nyskapande och framgångsrika? Jag tror det på längre sikt ger bästa utdelning.

Det är mycket glädjande att utbildningsministerns lista har ett tydligt fokus på klinisk forskning. Här sägs bl.a. att sjukvården ska delta i klinisk forskning och kliniska prövningar och att behandlingsforskningen måste stärkas (jag hoppas detta innebär ett förslag i propositionen om Svensk Behandlingsforskning!). Det här är mycket viktigt men måste också åtföljas av strukturella eller organisatoriska förändringar så att det blir ett mer tydligt uttalat (och belönat) uppdrag för hälso- och sjukvården att bedriva forskning. Intressant att notera är att Centerpartiets förste vice ordförande Anders W. Jonsson (tillika barnläkare) i en paneldebatt nyligen föreslog att vi skulle lämna det dubbla huvudmannaskapet på universitetssjukhusen. Kanske är det något att testa?

Kommentera inlägget
Inga kommentarer
2012-02-09

Aktuell utvärdering av nordisk idrottsforskning

I förra vecka presenterades en nyligen genomförd utvärdering av idrottsforskning i de nordiska länderna. Vetenskapsrådet och Nordic Evaluation of Sport Sciences har tillsammans med forskningsråden i Finland, Danmark, Norge och Island låtit en internationell panel bedöma forskningen i området.

Utvärderingen gäller idrottsforskning mycket brett, från biomedicinsk grundforskning till samhälls- och beteendevetenskap. Panelen menar att generellt sett håller forskningen i Norden hög kvalitet men att det förstås varierar mellan olika områden. Man pekar på några problem, exempelvis låg forskarrörlighet, små forskargrupper och fragmentering av infrastrukturer samt dålig återväxt på forskarsidan.

De här problemen finns ju tyvärr inom de flesta områden så det är inte speciellt för idrottsforskningen. Panelen säger vidare att det bedrivs förvånansvärt litet forskning kring elitidrott och att finansieringen går mest till testverksamhet. Bland rekommendationerna nämns ett bättre utnyttjande av nya molekylärbiologiska tekniker (genomics, proteomics, metabolomics) samt både biobanker och kvalitetsregister. Rapporten är bra och viktig att ta till sig för forskare och lärosäten (och finansiärer av forskning) med intresse av att utveckla svensk idrottsforskning.

Läs hela rapporten på Nordic Evaluation of Sport Sciences hemsida.

Kommentera inlägget
1 kommentar
2012-02-03

AstraZenecas nedläggning i Södertälje

Nyheten att AstraZeneca lägger ned sin forskningsenhet i Södertälje slog ned som en bomb idag. Istället för att bedriva en traditionell läkemedelsforskning inom neurovetenskap ska man ha en virtuell organisation som samordnar forskning och utveckling i ett nätverk. Starka forskargrupper över hela världen — man exemplifierar med Karolinska Institutet — kommer att finnas i nätverket.

Nedläggningen var kanske inte helt oväntad. När beslutet att lägga ned verksamheten i Lund kom för knappt två år sedan så var vi nog flera som undrade om Södertälje stod näst på tur. Vi skulle kanske redan då ha börjat fundera på vad det betyder när de stora läkemedelsindustrierna drastiskt ändrar sitt sätt att arbeta och hur Sverige och svensk forskning ska förhålla sig till detta. Det kommer naturligtvis att vara lika viktigt också i framtiden för läkemedelsindustrin att ha tillgång till grundforskning men nu kommer det att bli en skarp konkurrens mellan de bästa grupperna. Det är möjligt att den konkurrensen är positiv inte bara för läkemedelsindustrin (som spar pengar på detta) utan också för forskningen. Men helt klart är att forskarsamhället måste anpassa sitt förhållningssätt till industrin efter de nya spelreglerna.

Att AstraZeneca försvinner i Södertälje sänder också ett tufft budskap till många yngre forskare i det att man i allt mindre grad kan se den traditionella läkemedelsindustrin som en alternativ arbetsmarknad vid sidan av akademin. Om detta innebär att vi får ännu svårare att rekrytera de bästa förmågorna till svensk forskning så är det väldigt allvarligt.

Allvarligt är också att betydande kompetens som idag finns hos AstraZeneca — inte bara om läkemedelsutveckling utan också kring toxicitetstester, heldjursmodeller etc — riskerar att försvinna från Sverige. Lärosätena har här en stor möjlighet (och även ett stort ansvar) att föra över det kunnandet till akademin.

Kommentera inlägget
Inga kommentarer
2012-01-30

Mer nyheter inom medicin och hälsa – ”kunskapsluckorna” kommer tillbaka

Vetenskapsrådet och VINNOVA lämnade förra sommaren in ett förslag till regeringen om en ny finansieringskälla, Svensk Behandlingsforskning (se blogginlägget 2011-05-24). Svensk Behandlingsforskning ska vara en självständig struktur för finansiering av tidigt implementerbar forskning rörande diagnostik och behandling och med fokus på patientstudier. Stat och landsting föreslås bidra gemensamt med totalt 500 miljoner kronor per år. Förhoppningsvis ska förslaget finnas med i den forsknings- och innovationsproposition som kommer till hösten. I avvaktan på det så arbetar vi vidare med idéerna i förslaget. Ett viktigt område för Svensk Behandlingsforskning är de kunskapsluckor som finns i vården. Förra året utlyste Vetenskapsrådet Projektbidrag Kunskapsluckor i hälso- och sjukvården och fick in mer än 500 ansökningar. Vetenskapsrådet upprepar nu den utlysningen (nu totalt 75 miljoner kronor för tre år). Den här gången samarbetar vi, i enlighet med tanken för Svensk Behandlingsforskning, med VINNOVA för att ytterligare stödja de projekt som bedöms ha störst potential att implementeras i hälso- och sjukvården. VINNOVA bidrar här med ytterligare totalt 15 miljoner kronor. Totalt handlar den här utlysningen förstås om mycket mindre belopp än de 500 miljoner som Svensk Behandlingsforskning föreslås hantera men för de bästa projekten blir det i alla fall en bra förstärkning.
Kommentera inlägget
3 kommentarer