Fyra statliga 10-åringar firade med konferens

– Svensk forskning är ganska bra, sa Peter Honeth, men det räcker inte med ganska. Svensk forskning ska hålla hög kvalitet, idag håller vi på att bli förbisprungna av flera andra länder. Det måste finnas en fri nyfikenhetsstyrd forskning som vågar ta risker. För det krävs satsningar i långsiktiga projekt.
 
Konferensen bjöd på tillbakablickar av hur nuvarande organisation för forskningsfinansiering vuxit fram under de tio åren, men framför allt diskuterades framtiden och vad som krävs för att svensk forskning ska kunna öka sin konkurrenskraft i förhållande till omvärlden.
 
Mest kritisk mot nuvarande system var Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och tidigare rektor vid Umeå universitet.

– Svensk forskning har tappat i konkurrenskraft, allra mest medicinsk forskning. Andra länder har satsat mer och utvecklingen går i rasande fart. Så har tex Singapore kommit ikapp Sverige på tio år. Asien satsar på nya teknologier som nanoteknologi, och producerar efter fem år lika många artiklar på det området som USA gör.
 
Enligt Göran Sandberg håller trots allt svensk forskning en jämförelsevis hög kvalitet och svenska universitet gör bra ifrån sig trots att vi inte har några elituniversitet. Men det krävs mycket mer allt eftersom konkurrensen hårdnar.

– Vi behöver en "affärsplan Sverige" för forskning och innovation. Det krävs en sammanhållen strategi och vi måste ta nya djärva grepp. Inte bara ha "more of the same".
 
Deltagarna i den panel som bjudits in var överens om många punkter. Det gällde bl.a. satsning på unga forskare, tydliga karriärvägar och att ha ett långsiktigt perspektiv. Viktigt är också att kunna rekrytera excellenta forskare utifrån, öka rörligheten mellan akademin och industrin och att stödja infrastruktur. Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet framhöll dock att det finns en risk i att "alla gör samma sak" — att alla följer trenden och t.ex. satsar på samma forskargrupper. Det är viktigt att se till helheten så inte likriktningen tar över. Den största utmaningen är, framhöll Maria Khorsand, koncernchef för Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, att satsa på forskning som når marknaden och har ett samhällsvärde. Det perspektivet saknas ofta. Thomas Strand, riksdagsledamot och forskningspolitiskt ansvarig för (S), påminde om vikten av att ha ett globalt perspektiv med fokus på tillväxt och ekologisk hållbarhet.

Under konferensen bjöds också på glimtar från vitt skilda forskningsområden med projekt finansierade av forskningsråden. Så berättade Laura Fratiglioni, Karolinska Institutet, om hur åldrandet — som ju pågår hela livet — påverkas av hur vi lever. Sociala, mentala och fysiska aktiviteter kan minska risken för att drabbas av demens och andra sjukdomar. "Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan".

Johan Rockström, chef vid Stockholm Resilience Center, arbetar med forskning som rör systemekologi och ekologisk ekonomi, ett område där Sverige har gått i bräschen. Ett nytt begrepp har, enlig Johan Rockström, nyligen myntats — antropocene. Det kan närmast beskrivas som en ny geologisk epok, den tid då människan har haft en betydande inverkan på klimat och ekosystem. Då våra ekosystem under lång tid har utsätts för exploatering tippar de så småningom över och kan inte återhämta sig från de naturliga svängningar som alltid inträffat om man ser bakåt i tiden.

Under mottot "tillämpningsinspirerad grundforskning" gav Lars Hultman, Linköpings universitet, spännande exempel på materialforskning som bedrivs vid hans enhet. Forskningen är tvärvetenskaplig med både nationella och internationella industrisamarbeten. Tiden från upptäckt till tillämpning är kort, ofta bara några år. Lars Hultman och hans forskargrupp har bl.a. utvecklat världens starkaste ytskikt. För närvarande byggs ett elektronmikroskop med ultrahög upplösning, det första i sitt slag i Europa.

Modern teknik kan användas i många sammanhang. Det gav Kristina Höök, Stockholms universitet, exempel på med sina studier av användare av mobil teknik och som intresserat företag som Nokia och Ericsson. Forskningen kan beskrivas som studier av "homo ludens", den lekande människan.

Konferensen avslutades med att Mille Millnert, som 1 februari 2011 tillträder som ny GD för Vetenskapsrådet efter Pär Omling, sammanfattade sina visioner: ett starkt forskningssamhälle, att pengarna går till de bästa forskarna och ett system där alla drar åt samma håll.

Text Ann-Marie Dock