Cirkelgångens förunderliga väsen

Repetitiva fenomen i natur och kultur

Kom och lyssna till och delta i diskussioner med framstående forskare kring en rad spännande frågor på temat cyklicitet!

Välkommen torsdag 25 mars 2010, kl 10.00—15.00

Anmälan är bindande. Seminariet är kostnadsfritt, dock faktureras de som är anmälda men inte dyker upp en avgift om 200 SEK. Lunch serveras, meddela gärna om specialkost önskas.

 
PROGRAM
 
09.30 Kaffe

10.00 Inledning
Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet

10.15 Är historien cyklisk?
Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet
Den cykliska historieuppfattningen har uppfattats som karaktäristisk för framförallt premoderna samhällen. Framstegstanken brukar däremot förknippas med moderniteten och det moderna projektet. Den rumänsk-franske religionshistorikern Mircea Eliade och den tysk-judiske filosofen Karl Löwith har författat två klassiska böcker som tar upp cykliska historieuppfattningar. Med deras tankar som utgångspunkt diskuterar Svante Nordin rimligheten i det cykliska synsättet.

11.00 Matematiken hjälper oss att förstå cykliska förlopp
Kimmo Eriksson, professor i tillämpad matematik, Mälardalens högskola
Både i naturen och kulturen kan man hitta fascinerande mönster som upprepar sig. Till och med mänskligt samspel kan leda till förutsägbara regelbundenheter. Varför uppstår cyklicitet? Vad är det som gör att vi uppfattar vissa förlopp som cykliska? Matematiken hjälper oss att beskriva och förstå cykliska fenomen, oavsett om det handlar om naturvetenskap, samhälle eller humaniora. Om detta berättar Kimmo Eriksson.

11.45 Återkommande kriser banar vägen för tillväxt
Lennart Schön, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet
Långa konjunkturcykler har varit en omdiskuterad tanke ända sedan den ryske ekonomen Nikolai Kondratieff förde fram idén på 1920-talet. Sedan dess har underlaget för forskningen vuxit mycket. Trender har återkommit med en anmärkningsvärd regelbundenhet under de två senaste seklen. Varje fyrtioårscykel har inletts — eller avslutats om man så vill — med en ekonomisk kris som berett vägen för nya tillväxtförlopp, nya politiska strömningar och nya samhällsinstitutioner. Lennart Schön förklarar sambanden.

12.30 Lunch

13.30 Jakten på klimatets cykler
Gunhild Rosqvist, professor i geografi, Stockholms universitet
Jakten på cykler är viktig för klimatforskarna. Om klimatet varierar cykliskt kan man göra prognoser för framtiden, man kan visa på vad som styr klimatet under 10, 1000 eller 100 000 år. Med hjälp av bland annat iskärnor, sjösediment och trädringar försöker klimatforskarna rekonstruera hur klimatet har varierat. Men jordens klimatsystem är komplext. Gunhild Rosqvist ger exempel på forskning där man både lyckats och misslyckats med att hitta cykler för klimatförändringar.

14.15 Tid, historia och eskatologi i Sydasien
Torkel Brekke, professor i religionshistoria, Universitetet i Oslo
En vanlig inställning är att de indiska och de västliga religionerna skiljer sig åt när det gäller synen på tid. Därmed uppfattar de också livet, döden och historien på olika sätt, vilket skulle kunna leda till olika lösningar på filosofiska och moraliska problem. Den cykliska (indiska) respektive linjära (abrahamitiska) tidsuppfattningen innebär dock inte så stora skillnader i synsätt som många tror, förklarar Torkel Brekke.  

15.00 Seminariet avslutas med kaffe.

Dokumentation från tidigare kvartalsseminarier finner du här