Kvartalsseminarium: Människans förhållande till djuren
- Datum: 2010-06-10
- Tid: 10.00-15.00
- Plats: Lundqvist Lindqvist konferens, Klarabergsviadukten 90, Stockholm
- Arrangör: Vetenskapsrådet, ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap
Djuren har i alla tider haft stor betydelse för människan. Kanske är relationen mellan oss mer komplex idag än någonsin tidigare? Vi lever i en tid då djur behandlas både som handelsvara och familjemedlem. Vi äter dem och omhuldar dem. Vi utrotar dem och gör experiment på dem — vi avbildar dem och tävlar med dem. Djuren finns inom jordbruket, sjukvården, försvaret och underhållningsbranschen. Kom och lyssna till och delta i diskussioner med framstående forskare kring en rad spännande frågor som rör människans relationer till andra arter på vår planet!
Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet
Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi vid Zoologiska institutionen och forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet
Med ett bevingat "Män är djur!" gjorde sig Ireen von Wachenfeldt, dåvarande ordföranden för Riksorganisationen för kvinnojourer, omöjlig på sin post. Men vad är egentligen det kontroversiella i uttalandet? Alla människor är ju djur? Händelsen är en bra illustration av människans förhållande till sin djuriska härkomst. När människan betraktar sig själv föredrar hon att se en kulturellt högtstående varelse, väsensskild från djuren. Frågan är om det finns en sådan väsensskillnad och vari den i så fall består.
11.00
Niklas Cserhalmi, biträdande museichef på Arbetets museum i Norrköping och f.d. lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala
Är omsorg och medlidande med djur något nytt, något som vi i den moderna upplysta världen har uppfunnit? Om man läser de anglosaxiska historikernas standardverk i ämnet kan det verka så. Här framhålls att det är de bildade eliterna i städerna som lärt landsbygdsbefolkningen att vara djurvänliga. Men om man läser svenska domstolsprotokoll från 1860-talet får man en annan bild av djursynen under det förrförra seklet.
11.45
Hillevi Ganetz, medieforskare och docent i genusvetenskap vid Centrum för genusstudier, Stockholms universitet och Måns S. Andersson, forskare inom djurstudier, KTH och Linköpings universitet.
Naturprogram har under de senaste decennierna fått en allt större roll som uttolkare av naturen. Få mediegenrer är så betydelsefulla som denna när det gäller skapandet av människors uppfattningar om vad som är "naturligt" och "onaturligt". Många glömmer dock bort att naturprogram inte är något annat än högst mänskliga representationer av natur som egentligen säger mer om oss människor än om djuren och naturen, menar forskarna Hillevi Ganetz och Måns S. Andersson. I ett pågående forskningsprojektet som tar avstamp under tidigt 1960-tal då det stilbildande naturmagasinet Korsnäsgården startade, undersöks hur dessa representationer ser ut.
Linda Keeling, professor i djurskydd, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala
Så länge människan har haft djur har vi försökt hålla dem på ett bra sätt, så att de producerar, så vi kan överleva. Tanken att vi ska ta väl hand om våra djur är alltså gammal. Djurskydd som vetenskap är dock en ung disciplin. En viktig del av dagens forskning inom djurskydd är att ta reda på vilka känslor ett djur är förmöget att känna, vilket får konsekvenser för vårt ansvar. Det handlar inte bara om smärta, utan också om andra känslor hos djur, till exempel stress, frustration och nu — lycka. Linda Keeling, Sveriges enda professor i djurskydd, berättar hur detta går till.
Jonas Liliequist, docent i historia, Umeå universitet
I 1600- och 1700-talens Sverige levde människor och djur tätt inpå varandra även i städerna. Sällskapsdjur i modern mening hölls knappast i någon större omfattning. Det hindrade inte att relationerna till arbets- och nyttodjur kunde vara starkt emotionella, men också komplexa och präglade av starka tabun. Det djuriska markerade gräns för det mänskliga och hur denna gräns uppfattades, användes och överskreds utgör ämnet för Jonas Liliequists föredrag.
Anmäl dig senast den 28 maj via anmälningsformulär
Anmälan är bindande. Seminariet är kostnadsfritt, dock faktureras de som är anmälda men inte dyker upp en avgift om 200 SEK. Lunchsmörgås serveras, meddela gärna om specialkost önskas.
Program
09.30
Registrering och kaffe
10.00
Inledning
Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet
10.15
Det ligger i människans natur att ha kultur
Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi vid Zoologiska institutionen och forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet
Med ett bevingat "Män är djur!" gjorde sig Ireen von Wachenfeldt, dåvarande ordföranden för Riksorganisationen för kvinnojourer, omöjlig på sin post. Men vad är egentligen det kontroversiella i uttalandet? Alla människor är ju djur? Händelsen är en bra illustration av människans förhållande till sin djuriska härkomst. När människan betraktar sig själv föredrar hon att se en kulturellt högtstående varelse, väsensskild från djuren. Frågan är om det finns en sådan väsensskillnad och vari den i så fall består.
11.00
Djurskyddstanken — ett borgerligt påfund?
Niklas Cserhalmi, biträdande museichef på Arbetets museum i Norrköping och f.d. lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala
Är omsorg och medlidande med djur något nytt, något som vi i den moderna upplysta världen har uppfunnit? Om man läser de anglosaxiska historikernas standardverk i ämnet kan det verka så. Här framhålls att det är de bildade eliterna i städerna som lärt landsbygdsbefolkningen att vara djurvänliga. Men om man läser svenska domstolsprotokoll från 1860-talet får man en annan bild av djursynen under det förrförra seklet.
11.45
Hur görs djur?
Så framställs djur och natur i tv och på film.
Hillevi Ganetz, medieforskare och docent i genusvetenskap vid Centrum för genusstudier, Stockholms universitet och Måns S. Andersson, forskare inom djurstudier, KTH och Linköpings universitet.
Naturprogram har under de senaste decennierna fått en allt större roll som uttolkare av naturen. Få mediegenrer är så betydelsefulla som denna när det gäller skapandet av människors uppfattningar om vad som är "naturligt" och "onaturligt". Många glömmer dock bort att naturprogram inte är något annat än högst mänskliga representationer av natur som egentligen säger mer om oss människor än om djuren och naturen, menar forskarna Hillevi Ganetz och Måns S. Andersson. I ett pågående forskningsprojektet som tar avstamp under tidigt 1960-tal då det stilbildande naturmagasinet Korsnäsgården startade, undersöks hur dessa representationer ser ut.
12.30
Lunch
13.15
Djur behöver goda stunder
Linda Keeling, professor i djurskydd, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala
Så länge människan har haft djur har vi försökt hålla dem på ett bra sätt, så att de producerar, så vi kan överleva. Tanken att vi ska ta väl hand om våra djur är alltså gammal. Djurskydd som vetenskap är dock en ung disciplin. En viktig del av dagens forskning inom djurskydd är att ta reda på vilka känslor ett djur är förmöget att känna, vilket får konsekvenser för vårt ansvar. Det handlar inte bara om smärta, utan också om andra känslor hos djur, till exempel stress, frustration och nu — lycka. Linda Keeling, Sveriges enda professor i djurskydd, berättar hur detta går till.
14.00
Djuriskt och mänskligt i 1600- och 1700-talens Sverige
Jonas Liliequist, docent i historia, Umeå universitet
I 1600- och 1700-talens Sverige levde människor och djur tätt inpå varandra även i städerna. Sällskapsdjur i modern mening hölls knappast i någon större omfattning. Det hindrade inte att relationerna till arbets- och nyttodjur kunde vara starkt emotionella, men också komplexa och präglade av starka tabun. Det djuriska markerade gräns för det mänskliga och hur denna gräns uppfattades, användes och överskreds utgör ämnet för Jonas Liliequists föredrag.
15.00
Seminariet avslutas.
Sidansvarig: webbredaktör
Senast uppdaterad: 2010-10-05
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38 Stockholm
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund