Klent med kunskap om nyanlända i skolan

— Om jag bara hade inriktat mig på att skriva om forskning som specifikt fokuserar på nyanlända så hade jag nog kunnat skriva den här rapporten på tio sidor.

Nihad Bunar valde att inkludera även mer generella studier om bland annat relationer i mångkulturella skolor och språkinlärning. Studierna hade visserligen bäring även på de nyanländas situation, men kring det han egentligen var mest nyfiken på — hur undervisningen organiseras och vad som fungerar bäst — hittade han väldigt få studier.

Med tanke på hur viktiga de första åren i skolan är för nyanländas möjligheter att komma ikapp och nå framgång under sin fortsatta skolgång är det upprörande att vi inte vet mer, säger han.

— Det är svårt nog för en sjuåring född i Sverige att börja skolan. Då är det ännu mycket svårare för elever som är nya i landet.

I brist på vetenskapligt grundad kunskap och nationella riktlinjer blir det ofta upp till enskilda lärare att improvisera ihop undervisningen. Det riskerar att leda till kvalitetsskillnader och godtycklighet, menar Nihad Bunar. Gruppen nyanlända elever har dessutom en svag position i skolsystemet i och med att föräldrarna ofta saknar kraft och kunskaper för att slåss för sina barns rättigheter.

— Om de här familjerna hade varit starkare och mer socialt etablerade så hade de höjt sina röster för länge sedan.

Nihad Bunar kom själv till Sverige efter att ha flytt från kriget i Bosnien 1992 med tre års universitetsstudier i bagaget. Under sin första tid i Sverige jobbade han som modersmålslärare i småländska Aneby. Tack vare att kommunen var liten fick han goda möjligheter att samarbeta med övriga lärare på skolorna. Han användes också som resurs för att handleda eleverna i övriga ämnen och förbättra kontakten mellan skolan och elevernas föräldrar. Det är arbetsvillkor som förunnas alltför få modersmålslärare, menar Nihad Bunar.

— Många har en tuff arbetssituation där de måste springa mellan många skolor och inte blir integrerade i arbetslagen.

Både utifrån de egna erfarenheterna och den forskning han tagit del av menar Nihad Bunar att modersmålslärarna borde involveras mer i nyanlända elevers skolgång.

Läs mer i rapporten: Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan (pdf 980 kB).

Nihad Bunar om nyanlända flyktingbarn: nyhetsinslag i SVT:s rapport.

Fakta/Nihad Bunar

• Disputerade med avhandlingen Skolan mitt i förorten (2001), en bok som sålts i tusentals exemplar och används som kurslitteratur på många utbildningar. Där beskriver han hur skolor i fyra mångkulturella områden i Stockholm påverkades av förändringarna i lokalsamhället i slutet av 1990-talet.
• Har även skrivit boken När marknaden kom till förorten (2008). Där undersöker han hur skolor i mångkulturella områden påverkas av och förhåller sig till den ökade valfriheten i skolsystemet.

Text: Fatima Grönblad