Rapporten har tagits fram av docent Eva Forsberg, Uppsala universitet och fil dr Viveca Lindberg, Stockholms universitet, på beställning av Vetenskapsrådet och Skolverket.
Berätta om kartläggningen av svensk forskning om bedömning som ni gjort.
– Syftet är att analysera kunskapsbildning om utbildningsvetenskaplig forskning 1990-2009 om bedömning relaterad till grundskolan och gymnasieskolan samt övergången mellan skolformer. Översikten – som är en abstractstudie – bygger på svensk forskning i a) avhandlingar från svenska lärosäten och artiklar i två svenska pedagogiska tidskrifter b) artiklar publicerade i två nordiska pedagogiska tidskrifter och c) internationellt publicerade artiklar med referee-granskning.
Finns det något specifikt i rapporten som ni vill framhäva?
– När det gäller avhandlingarna dominerar forskning som intresserar sig för olika aspekter av bedömning som lärares didaktiska arbete och bedömning som fenomen. Genom att både de teoretiska perspektiven och frågorna varierar går det dock inte att ge någon sammanhållen beskrivning utan den bild som växer fram är i huvudsak fragmentarisk.
– Noteras bör också framväxten av en mer historisk och sociologiskt inriktad bedömningsforskning. I de internationellt publicerade artiklarna dominerar den psykometriska traditionen som, genom sitt val av perspektiv och metoder, framstår som väl sammanhållen. Det är därför viktigt att känna till båda typerna av forskning för att få en uppfattning om vad svensk forskning kan säga något om och inom vilka ramar. Ytterligare en aspekt är att forskningen med bedömning som en aspekt av lärares didaktiska arbete sällan har bedömning som huvudfokus.
Hur ska rapporten användas?
– Rapporten kan läsas på olika sätt. Dels kan man använda den som ingång till bedömning som forskningsområde, orientera sig om vad som finns och vilken typ av forskning som behöver utvecklas. Dels kan man läsa den för att inspireras till vidare läsning i relation till en skolform eller en specifik typ av bedömningsforskning. Forskningen om bedömning kan i sin tur användas som en grund för beslut om såväl utbildningspolicy som utformningen av undervisning.
Hur ser forskningsområdets framtid ut?
– Å ena sidan är det viktigt att ta till vara den kunskap som har utvecklats och bygga vidare på etablerade forskningstraditioner. Å andra sidan är det nödvändigt att stärka några av de mer fragmentariska och/eller relativt nyetablerade områdena. Som exempel på områden där det behövs mer forskning kan nämnas lärares bedömningsarbete inom olika skolämnen och konsekvenser av bedömningar, kontroller och utvärdering i ett vidare samhälleligt perspektiv.
Om författarnas forskning
Eva Forsberg, docent vid Uppsala universitet, bedriver forskning om styrning, ledning och kontroll samt utveckling och utvärdering av utbildningssystem, undervisning och lärande. Ett särskilt intresse finns också för elevers inflytande och skoldemokrati. Med forskningsprojektet Internationella kunskapsmätningar, nationell bedömningskultur och reformhistoria riktas uppmärksamheten i en komparativ studie specifikt mot frågor om bedömning och utvärdering.
Viveca Lindberg, fil dr vid Stockholms universitet har sitt fokus kring kunskap som den kommer till uttryck i skolan i de uppgifter eleverna ges att arbeta med, i klassrumskommunikationen om dessa uppgifter, i examinationsunderlag och lärares användning av styrdokument för bedömning och hur dessa kommuniceras till eleverna i varierande bedömningssituationer i klass och i formella bedömningssammanhang.
Ett aktuellt projekt som Viveca Forsberg medverkar i är relaterat till kemiundervisning i finlandssvenska och svenska klassrum, det är ett komparativt projekt där hennes andel handlar om bedömning och samverkan sker med en ämnesexpert. Hon arbetar också vidare med material från ett tidigare projekt, Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker, där bland annat bedömningsfrågorna i gymnasieskolan kommer in i sammanhanget.
Intervjun är gjord av Eva Högström

Beställ rapporten via Vetenskapsrådets publikationstjänst
Kontaktperson Vetenskapsrådet:
Emma Aby