
Utbildningsminister Jan Björklund Foto: Eva Högström
Utlysningen av startbidrag vänder sig till forskare som är i början av sin karriär och som har potential att bli världsledande inom sina respektive fält. Ett enda kriterium gäller för att få pengar från ERC: vetenskaplig excellens.
I 2011 års utlysning inkom totalt 4080 ansökningar. 480 forskare får dela på bidragssumman 670 miljoner euro, vilket ger en beviljandegrad på 12 procent. Mottagarnas genomsnittsålder är cirka 37 år och 21 procent är kvinnor.
Sverige, som var med och grundade ERC, har med ett undantag alltid legat bland topp-tio länderna när det gäller antalet beviljade ansökningar (2009 låg vi på en elfte plats).
- Jag är glad över att Sverige är så framgångsrikt i forskningssammanhang, sa utbildningsminister Jan Björklund. Vi står inför stora utmaningar framöver om vi ska kunna möta konkurrensen från andra länder i till exempel Ostasien och se till att kompetensen inte flyttar utomlands.
Ett levande exempel på att Sverige är ett attraktivt land att forska i är Ilona Riipinen. Hon är en av de fyra kvinnor, verksamma i Sverige, som beviljats Starting Grant i 2011 års utlysning och hon är också den enda av de 15 forskarna som kammade hem full poäng (8 poäng) i ERC:s bedömning.
- Stödet från ERC fick mig att inse att jag har valt rätt, förklarar hon glatt.
Ilona Riipinen forskar om aerosoler (partiklar i luften) vilka har stor betydelse för strålningsbalansen och därmed för klimatet på jorden. Det finns dock stora kunskapsluckor när det gäller hur partiklarna interagerar med varandra och hur de fungerar som "kärnor" för bildandet av nederbörd. Tillsammans med sin forskargrupp ska hon nu ta sig an dessa och en rad andra olösta frågor.
Läs mer om forskarna och deras projekt:
ERC starting grants in sweden 2011, project descriptions

Ilona Riipinen, Stockholms universitet, forskar om aerosoler (partiklar i luften) vilka har stor betydelse för strålningsbalansen och därmed för klimatet på jorden. David Bastviken från Tema vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet är en av de fyra högt rankade forskare som får pengar från Vetenskapsrådet.

Danica Kragic, verksam vid Centrum för autonoma system vid KTH forskar om utveckling av robotars förmåga att greppa saker, något som är av stort intresse för företag som utvecklar proteser. Lars Feuk är knuten till Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Hans ERC-projekt handlar om att identifiera vilka gener som orsakar neuropsykiatriska och utvecklingsrelaterade sjukdomar, som exempelvis schizofreni och mental retardation.

Jakob Nordström (th) från Skolan för datavetenskap och kommunikation vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i samspråk med Frank Niklaus, Skolan för elektro- och systemteknik vid samma lärosäte, samt Johannes Lindvall (tv), statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.