Månadens projekt
Arkeologi

Sverige började bli kristet redan på 500-talet


 
Redan på 500-talet kände skandinaver till kristendomen, nästan ett halvt millennium tidigare än vad forskningen hittills trott. Arkeologerna Ulf Näsman och Charlotte Fabech sätter nytt ljus på perioden före vikingatiden.

Länge ansåg många arkeologer att den kulturella utvecklingen i Norden tog fart på vikingatiden, och att perioderna dessförinnan befunnit sig i primitivt mörker. Rikedomen av källor från just vikingatiden och tiden för den kristna missionen vid 900- och 1000-talen har bidragit till den uppfattningen.

Men detta stämmer inte, menar Ulf Näsman, professor i arkeolog vid Högskolan i Kalmar. Genom att sammanställa och i viss mån omtolka befintliga arkeologiska fynd vill han och hans kollega Charlotte Fabech korrigera en felsyn inom arkeologin.

— Det har varit ett allt för stort fokus på vikingatiden. Delvis beror det på att perioden är tacksam att forska om, det finns gott om källor, säger Ulf Näsman.

Men perioderna innan var inte alls så primitiva som man trott. Människor levde i välorganiserade samhällen. Gjorde långa resor ner till kontinenten, krigade, bedrev handel och lät sig influeras av idéer. Europeiseringen av Skandinavien började enligt Ulf Näsman så tidigt som på 200-talet efter Kristi födelse.

Spår av kristendom från 300-talet


Arkeologer har också länge trott att Sverige befolkades av människor med hednisk tro ända fram till missionen vid 900-1000-talet. Men inte heller det vill Ulf Näsman skriva under på. Nästan samtidigt som romarriket blev kristet, på 300-talet, började skandinaver få kontakt med den kristna tron. Detta eftersom skandinaver deltog i strider längs den norra romerska gränsen. Spår från kontakter med romarna finns kvar i form av artefakter, det kan vara smycken, vapen och dryckesserviser som romare förde med sig under sina handelsresor till norr, eller som skandinaver hämtade hem.

Men man tog också till sig vissa av romarnas idéer, som deras längd- och viktmått. Skandinaverna fick nära bekantskap med den kristna romerska kulturen vilket ledde till att kristna myter influerade och blandades upp med den nordiska religionen. Ett exempel på detta är myten där Oden blir upphängd i ett träd och genomborras av ett spjut. Det skulle kunna vara en parafras på korsfästelselegenden, menar Ulf Näsman.

— Den nordiska asatron anpassade sig till en omvärld som förändrades och man tog till sig det som krävdes för att den skulle överleva, säger Ulf Näsman.

Utmanar etablerade sanningar


Det är dock svårt för arkeologer att få kännedom om hur snabbt de kristna idéerna slog rot i människors hjärtan och om när de faktiskt övergick till att tro på den kristna guden. Men på 500-talet kan bekännande kristna ha befunnit sig i det som nu är Sverige.

Ulf Näsman pekar också på det faktum att den fornnordiska asatron har stora likheter med antikens mytologi. Även det förklarar han med att människor reste över kontinenten, religiösa idéer spreds och influerade varandra.

Det förekommer också tecken på giftermål mellan nordiska kvinnor och män från alperna och nuvarande Italien.

Ulf Näsman och Charlotte Fabech utmanar därmed etablerade sanningar inom arkeologin på en rad viktiga punkter. Bland annat måste de isländska sagorna läsas på ett delvis annorlunda sätt med de nya rönen. Resultaten har mottagits med viss vånda och försiktighet inom etablissemanget, 

— Det är ingen som gått emot våra resultat. Men många har ändå svårt att släppa fokus på vikingatiden, säger Ulf Näsman.

Thomas Heldmark

Dela |

Sidansvarig:

Senast uppdaterad: 2009-08-31

Ulf Näsman och Charlotte Fabech
Charlotte Fabech och Ulf Näsman
Teoderiks mausoleum i Ravenna
Goternas store kung Teoderik föddes som barbar utanför det romerska riket. Men han slutade sitt liv som kung över Italien och lades efter sin död 526 e. Kr. till vila i ett gravmonument utanför sitt huvudsäte Ravenna.

Monumentet vittnar om hur den romerska kulturen omformade de germansktalande folken, men det innehåller också dekorativa element som återfinns i dåtida skandinavisk konst. FOTO: Charlotte Fabech.

Projekttitel: Mellan svear och daner

Projektledare: Ulf Näsman, professor i arkeologi, Högskolan i Kalmar.

Projektmedarbetare: Charlotte Fabech

Projektfinansiering: Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap

Vetenskapsrådet publicerar månadsvis resultaten från ett utvalt forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten som presenteras väljs ut vartefter resultaten återrapporteras till Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.