NT-bloggen - Sven Stafström - Vetenskapsrådet

2013-05-15

Högt söktryck

I årets stora utlysning har naturvetenskap och teknikvetenskap fått cirka 10 procent fler projektbidragsansökningar och ansökningar till projektbidrag unga forskare. Glädjande siffror som till stor del förklaras av den nyrekrytering av forskare som skett med stöd från riktade satsningar, framförallt inom de Strategiska forskningsområdena (SFO). Mer problematiskt är att ämnesrådets budget för de fria projektbidragen varit i stort sett konstant under perioden sedan den förra forskningspropositionen, dvs åren 2009-2012. Ökat söktryck med en konstant budget => minskad beviljandegrad samt höjd kvalitetsnivå för att beviljas ett bidrag från Vetenskapsrådet.Med den utveckling vi ser med mer medel till riktade satsningar och oförändrade ”fria” medel så kommer Vetenskapsrådets stöd inom ramen för projektbidraget att bli mer av ett ”elitstöd”. Bra eller dåligt? Det kan man tycka olika om. Totalt sett så ökar ju medlen till forskningen och jag är övertygad om att SFO:erna bidrar till att höja kvalitén på svensk forskning. För forskare inom dessa områden spelar det inte kanske inte så stor roll om man finansieras av den riktade satsningen istället för projektbidraget. Värre blir det då för forskare inom områden som inte överlappar med de riktade satsningarna. Här blir effekten dubbel! Man får inte del av de riktade satsningarna (vilket ju är precis det som är syftet med att rikta medel!), men man utsätts också för en större konkurrens och får därmed en mindre del av de fria medlen. Den forskarinitierade forskningen står både för kvalité och förnyelse av forskningen och är därmed en förutsättning för framtida lyckade riktade satsningar. Jag hoppas att de som styr strömmarna av forskningsmedlen också inser detta och verkar för en bättre balans mellan riktade och fria forskningsanslag. Lämna kommentarer

2013-04-08

Samverkan mellan forskningsfinansiärer

I det svenska forskningsfinansieringssystemet finns ett relativt stort antal aktörer. Alla agerar med utgångspunkt från sina egna uppdrag och instruktioner, vilka till stora delar skiljer sig åt men det finns också risker för överlappande satsningar. Jag tror att alla forskningsfinansiärer är medvetna om detta men man inser också svårigheterna med att koordinera sina satsningar – om nu finansiär X har satsat på de allra bästa forskarna ska då finansiär Y göra detsamma eller satsa på de näst bästa, inget av alternativen låter direkt lockande.Idag offentliggör vi en i mitt tycke mycket lyckad koordinering av forskningssatsning, satsningen gäller matematik. Det står tämligen klart att svensk matematikforskning är ”stark men hotad”. Detta framkom tydligt i den utvärdering av svensk matematikforskning PDF

som Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning länk till annan webbplats

gjorde för ett par år sedan. Utvärderingen lyfte fram ett antal förslag på satsningar för att vända den nedåtgående trenden. Samtidigt hade man på Knut och Alice Wallenbergs stiftelse länk till annan webbplats

också diskuterat stöd till matematikområdet. Dessa tre finansiärer har under det gångna året haft ett antal möten som mynnat ut i tre separata satsningar, var och en med utgångspunkt från respektive finansiärs uppdrag, men där vi genom diskussioner har funnit en lämplig uppdelning så att vi täcker in alla de brister som utvärderingen pekade på. Vi redovisar hur denna satsning ser ut i en artikel i SvD länk till annan webbplats

idag, en satsning som kommer att ge matematikområdet det stöd området så väl behöver! Lämna kommentarer

2013-01-29

EU-kommissionens flaggskepp

Europakommissionen har nu utsett de två flaggskeppsprojekt länk till annan webbplats

som ska finansieras med nästan osannolika 1 miljard euro var under en tioårs period. Det två projekt som valts ut är ”Graphene länk till annan webbplats

” och ”Human Brain Project länk till annan webbplats

”, två verkligt expansiva forskningsområden med stor framtidsoptimism. Speciellt roligt att ett av dessa, grafen-projektet, leds från Sverige, närmare bestämt från Chalmers Tekniska högskola med Jari Kinaret vid rodret. Ett stort grattis till alla som varit inblandade i pilotprojektet och speciellt till Jari, en fantastisk prestation att i den hårda konkurrens som rått komma ut som nummer 1! Det är naturligtvis så att det man nu uppnått bara är ett delmål, nu ska forskningsresultat levereras och industrisatsningar komma igång. Det är bara att önska lycka till i detta arbete.Forskningsmässigt så ligger Sverige mycket väl till både vad gäller grafenforskning och forskning om hjärnan så förutsättningarna att gå vidare och skapa nya genombrott inom dessa områden är förstås mycket goda. På Vetenskapsrådet kommer vi med intresse att följa uppbyggnaden av verksamheten och vi får säkert anledning att diskutera satsningens fortsättning in i nästa fas av flaggskeppsprojekten. Lämna kommentarer

2013-01-23

2013 – ett år med många nyheter

Efter några år på Vetenskapsrådet börjar man så smått kunna rutinerna och vet vad som väntar efter jul- och nyårshelgerna; mycket handlar om att få utlysningstexter färdiga samt att rekrytera ordförande till beredningsgrupperna. Detta år är dock lite speciellt eftersom vi har ett nytt ämnesråd från och med 2013. Ämnesrådet har en mycket viktigt roll i Vetenskapsrådets arbete och det ska bli spännande att få träffa de nya ledamöterna; jag ser fram emot vårt samarbete som redan smygstartat med planering av beredningsgruppsmöten etc.Ett mycket viktigt beslut som togs av det förra ämnesrådet var den nya beredningsgruppsindelningen. Som jag hoppas många redan uppmärksammat så finns den sedan en vecka tillbaka publicerad på vr.se. Speciellt för er som ska söka bidrag i år så kan det vara bra att redan nu bekanta er med den nya indelningen och de nya benämningarna (NT-1, NT-2, etc.). Eftersom de gamla benämningarna (NT-A, NT-B etc.) funnits med sedan Vetenskapsrådet bildades år 2001 så kommer det nog att kännas lite ovant i början. För vissa beredningsgrupper är det bara benämningen som är ny, medan vi i andra fall har flyttat områden mellan beredningsgrupper för att åstadkomma större vetenskaplig enhetlighet och en större överenstämmelse med HSV:s och SCB:s Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011.Ett arbete som också är lite speciellt för i år är förverkligandet av de förslag som gavs i forsknings- och innovationspropositionen. De flesta av de riktade satsningar som fanns i forsknings- och innovationspropositionen är inom områden tillhörande Medicin och hälsa och är inte direkt kopplade till Naturvetenskap och teknikvetenskap. I proppen finns dock också generella satsningar, som internationell rekrytering, satsningar på genombrottsforskning och på yngre forskare. Här pågår nu ett intensivt förberedelsearbete för att kunna gå ut med utlysningar senare i år. Det ser i nuläget ut som att dessa satsningar inte kommer med i den stora utlysningen utan läggs ut lite senare under året, mer om detta vid ett senare tillfälle.Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till de avgående ämnesrådsledamöterna Bengt Andersson, Svante Björk, Olle Eriksson, Elisabeth Rachlew, och Pernilla Wittung-Stafshede. Det har varit fantastiskt givande att samarbeta med er och dessutom mycket trevligt! Lämna kommentarer

2012-12-03

Jämställdhet bland forskare och forskningsfinansiärer

Könsroller och jämställdhet är ständigt aktuella ämnen inte minst vad gäller universitet och deras forskningsmiljöer. Sett ur forskningsfinansiärens (Vetenskapsrådet) perspektiv är problematiken kring könsroller och jämställdhet tvådelad, dels gäller det vilka som söker forskningsbidrag, dels hur Vetenskapsrådet granskar och bedömer ansökningar.För NT:s del är obalansen i söktryck till projektbidrag skrämmande stor, endast 18 procent av våra sökande till projektbidrag är kvinnor. Vi vet också att dessa siffror rymmer stora skillnader mellan områden, skillnader som jag tror det är mycket svårt att komma åt i det korta perspektivet men som, icke desto mindre, medför nackdelar. Områden som är mer eller mindre enkönade drabbas både vad gäller begränsat rekryteringsunderlag och kulturen i forskargruppen. Forskningsfinansiärer och bidragsmottagande myndigheter måste tillsammans jobba vidare med denna fråga, främst gällande rekrytering och åtgärder som ger kvinnor och män samma möjligheter till forskningsmeritering.Vad gäller granskning och bedömning så är den viktigaste frågan om vi har könsneutral bedömning. Frågan kanske bäst ställs till våra jämställdhetsobservatörer som på nära håll följer ansökningsberedningen. Svaret är att vissa mönster observerats som t.ex. att graden av självständighet ifrågasätts mer för kvinnliga sökande. Detta är inte helt oväntat med tanke på den hierarkiska ojämställdhet vi har idag med ökande andel män då man går från forskarassistent, till universitetslektor och professorer. Trots detta så visar statistiken att vi inom NT har en, sett över de senaste åren, genomsnittlig beviljandegrad som är lika för män och kvinnor.Den åtgärd som ligger närmast för fortsatt främjande av jämställdhet i beredningen är att göra ytterligare insatser i form av information och utbildning av våra beredningsgruppsledamöter. Vi ska dock inte i högre grad än idag kvotera oss till lika antal kvinnor och män i beredningsgrupper. Det är en åtgärd som, tillsammans med liknande uppdrag för underrepresenterat kön i alla möjliga andra sammanhang, får motsatt effekt eftersom kvinnliga forskare (ofta de mest framstående inom områden som är mansdominerade) då ges mindre tid till forskning än sina manliga kollegor. Är det något som ska kvoteras så är det att se till att kvinnor och män är jämställda vad gäller aktiv forskningstid, de forskningsmiljöer som lyckas bäst med detta är värda att belönas. 3 kommentarer

2012-11-01

Bidragsbeslut

Så var årets bidragsbeslut fattade, det är alltid en speciell känsla att avsluta beredningen och förmedla resultatet till sökande. Jämfört med i fjol så hade vi i år mindre medel som frigjordes för projektbidrag, vilket också avspeglar sig i beviljandegraden som blev 26 procent jämfört med 30 procent förra året. Acceptabla siffror? Kanske, men tittar man bakom siffrorna så ser vi att vi tvingas avslå många utmärkta ansökningar. Det är bara att jobba vidare för att försöka höja budgeten för projektbidragen.Vad gäller projektbidrag för unga forskare så ligger vi också på lite lägre beviljandegrad men detta beror delvis på att vi höjt medelbidragsnivån. Jämfört med tidigare år när vi hade forskarassistentstödet som den dominerande bidragsformen för de unga forskarna, så är det ändå betydligt fler unga forskare som nu får stöd av Vetenskapsrådet. I och med det höjda bidraget så ger vi dessa bättre förutsättningar att få en bra start på karriären, jag kan inte se annat än att detta är rätt väg att gå.Tittar vi på den totala summan utdelade bidrag, de fria projektbidragen samt alla de riktade satsningar vi haft i årets utlysning, så ligger den totala beslutade bidragssumman på nya rekordnivåer, drygt 1,5 miljarder kronor mot fjolårets dryga 1,3 miljarder. Detta är en följd av att vi delar ut fler 4-årsbidrag än tidigare och därmed binder upp medel för en längre tid, men det är också så att vi haft ovanligt många riktade satsningar i år som kompletterar de ”fria” projektbidraget. Vi kommer att fortsätta med övergången till 4-årsbidragen som standard men minska antalet riktade satsningar till nästa år. Rambidragen för energi och IKT utlyser vi vartannat år, så dessa återkommer 2014. Vad gäller Genombrottsforskning så finns ett uppdrag i Forsknings och innovationspropositionen för detta, som ändrar lite på förutsättningarna för denna bidragsform, i nuläget är det oklart var vi landar i denna fråga. För information om de bidrag som utlyses hänvisas till information på vår hemsida länk till annan webbplats

.För oss som jobbat med årets utlysning så känns det naturligtvis skönt att ha rott det hela iland. Det stora antalet riktade satsningar har gjort att vi haft ovanligt många ansökningar att granska och fler panelmöten än vanligt att genomföra; ett stort tack till alla, både granskare och personal på Vetenskapsrådet, som medverkat till en högkvalitativ beredning av ansökningarna. Jag passar också på att rikta ett speciellt tack till NT:s koordinator, Dan Holtstam, som nu byter uppgifter inom Vetenskapsrådet. Dan har varit en stöttepelare i hela beredningen och gjort ett fantastiskt jobb, som märkts på inom och utanför ”huset”, tack och lycka till på nya jobbet Dan! 1 kommentar

2012-10-01

Hur hittar vi den rätta fördelningen av medel mellan forskningsämnen?

Vilka principer ska råda vid fördelning av forskningsanslag mellan forskningsämnen? Detta är en mycket aktuell fråga för Vetenskapsrådet och kanske i synnerhet för naturvetenskap och teknikvetenskap (NT).Jag är en stark anhängare av den stödform som de fria projektbidragen representerar, dvs konkurrensen bygger ”helt” på ansökningarnas kvalité. Men kom ihåg att bakom denna mycket goda princip ligger det faktum att vi inte kan jämföra kvalité över hela NT området utan att vi valt att dela upp oss i ett antal beredningsgrupper som har sina egna budgetar. Ämnesrådet och huvudsekreterare har makt och ansvar att se till att budgetfördelningen är ”den rätta”, dvs. den som bäst gynnar forskningen. Svårigheten med detta kan illustreras om vi tar två forskningsämnen länk till annan webbplats

ur mängden: hur ska fördelningen se ut mellan matematik och geovetenskap? Detta är endast i begränsad omfattning en fråga om kvalité. Hade det varit det att kvalitén mellan NT:s alla områden hade varit lätt att jämföra så hade vi nog inte delat upp budgeten på beredningsgruppsnivå utan gjort en gemensam rankinglista för hela ämnesområdet. Om nu kvalitetsmåttet har sina begränsningar, vilka principer ska då styra budgetfördelningen? (diskutera gärna på denna fråga i kommentarsrutan nedan!) Detta är en fråga vi ägnat stor uppmärksamhet åt under det senaste året och som kommer att resultera i en del förändringar inom NT både av beredningsgrupperna och av deras budgetar. Detta sagt som en liten förhandsinformation, Vetenskapsrådet kommer att återkomma med all nödvändig information om detta i god tid innan den stora utlysningen.Utöver arbetet med principerna för fördelning av anslaget till det fria projektbidraget så diskuteras också behovet av riktade satsningar. Jag är av den åsikten att Vetenskapsrådet också måste kunna identifiera och göra riktade satsningar, till exempel på områden som stagnerat men som på lång sikt bedöms som viktiga för svensk forskning (”flaskhalsar”), på områden som befinner sig i en snabb utveckling eller på områden som har stor strategisk betydelse. Naturligtvis ska de mesta av Vetenskapsrådets medel satsas på det fria projektbidraget. Omfattningen på de riktade satsningarna ska vara precis så stor att de medel som riktas gör mer nytta för svensk forskning än om de istället lagts på fria projektbidrag. Om detta är 10 procent eller 20 procent av det vi lägger på det fria projektbidraget ska jag låta vara osagt, och graden av nytta bestäms nog i hög utsträckning av hur väl vi lyckas hitta ”de rätta” satsningarna. Här handlar det om att ha välgrundade principer för prioritering samt bra analysunderlag.Principer för val av prioriterade insatser är faktiskt inte så olik den fråga jag tog upp ovan, vilka principer som ska styra fördelningen av medel mellan beredningsgruppernas budgetar. Man kan faktiskt slå ihop dem till en och samma fråga om man tänker sig en riktad satsning, inte som en riktad utlysning utan helt enkelt som ett tillskott av medel till en viss beredningsgrupp. Allt blir enklare då både för sökande och för beredningen av ansökningar men vi tappar förstås en del synlighet och transparens i processen. Personligen ser jag gärna att vi har riktade satsningar i form av riktade utlysningar (i stil med Statistik i empiriska vetenskaper) men att vi bör använda detta instrument i lite mer begränsad omfattning än vad vi gjorde till exempel i årets utlysning. 4 kommentarer

2012-08-31

Forskningsproppens läckra läckage

Mer och mer information om innehållet i den kommande forskningsproppen ”läcker ut”, senast i går direkt från Jan Björklund på Dagens Nyheters debattsida. Det är välkommet, åtminstone för Vetenskapsrådet då vi redan nu kan fundera på hur detta innehåll kan implementeras i nästa stora utlysning.När gäller unga forskare och de extramedel som nu utlovas så tycker jag att det är utmärkt att Jan Björklund aviserar en ”elit-inriktning”. Vetenskapsrådet har idag ett medelbidrag för projektbidraget unga forskare på cirka 800 kkr vilket är alldeles för lågt med tanke på att dessa medel i många fall bekostar stora delar av forskarnas lön. Nu ges uppenbarligen en möjlighet att öka på detta medelbidrag. Samtidigt ska vi ha i åtanke att många av de forskare vi stöder också tar del av lärosätenas och andra finansiärers satsningar på unga forskare; i det stora hela så kommer situationen för de unga att bli mycket god. I detta sammanhang känner jag en viss oro för stödet i övergången till ”etablerad” forskare. Det vore ytterst olyckligt om man i denna övergång får känna på ett minskat stöd trots att man gjort mycket bra ifrån sig – vi måste se till hela systemet och om det finns ett glapp i finansiering av kategorin mellan ung och lovande och eliten av de etablerade så måste vi åtgärda detta.Björklund skriver vidare: ”Vetenskapsrådet får därför i uppdrag att skapa program som riktar sig till eliten bland de etablerade forskarna, för att dessa under en längre tid, sju till tio år, ska kunna ägna sig åt forskningsprojekt med hög risk och också stor potential.” NT har i år en riktad utlysning mot just genombrottsforskning. Det är för tidigt att uttala sig om vår satsning är den rätta för att ge fler forskningsgenombrott. Vårt stöd är dock inte på sju till tio år och vi är mer inriktade mot idéerna än meriterna hos den sökande. Här måste det till en diskussion om hur man bäst stödjer genombrottsforskning; jag tror inte man som forskare kan bortse från ”publish or perish” bara för att stödet blir mer långsiktigt, det behövs också andra instrument för att våga ta sig an projekt med hög risk. Lämna kommentarer

2012-08-30

Hearing om ”framtida möjligheter för forskning med neutroner”

När Vetenskapsrådet vill belysa och ta in åsikter kring i en viss fråga bjuder vi ofta in till en ”hearing”. En hearing adresserar frågor kopplade till forskning och/eller forskningsinfrastruktur inom ett visst område och deltagarna är som regel forskare inom området, företrädare för lärosätena samt eventuella internationella experter. Jag ser en hearing som ett av de viktigaste sätten att samla in information för att formulera strategier inför kommande beslut.En intressant kommande hearing är den om ”framtida möjligheter för forskning med neutroner". Vi gick tidigt ut och annonserade hearingen, många har redan anmält sig och nu finns också ett preliminärt program anslaget. Vi har fått mycket positiva reaktioner på att Vetenskapsrådet tar detta initiativ, en del reaktioner har dock gällt att programmet har ett för litet nationellt inslag av talare. Vi kommer att göra några mindre ändringar i programmet som en reaktion på detta. Det är dock viktigt att poängtera syftet med hearingen; att bredda användningen av neutronspridning inom svensk forskning, naturligtvis med tanke på de möjligheter som tillkomsten av ESS innebär. Eftersom vi är ute efter nya användargrupper så ligger det i sakens natur att vi måste leta efter goda exempel på sådan forskning utanför landets gränser, därav det stora internationella inslaget. De forskare som nu är verksamma inom området har dock en central roll i hearingen; att i diskussionen bidra med sina erfarenheter och komma med förslag på hur kunskapsuppbyggnad kan ske på bästa sätt, jag vet att det finns många goda idéer om detta. Hearingen, som är ett samarrangemang över ämnesrådsgränser där Juni Palmgren, Mats Ulfendahl och jag står som värdar, har redan rönt stort intresse och det finns endast ett fåtal platser kvar så vänta inte med anmälan! Vi ser fram emot givande diskussioner och många konstruktiva förslag som vi, tillsammans med andra aktörer kan ta med oss i vår framtida planering. Lämna kommentarer

2012-08-22

Ansökningsberedning

Sommaren börjar närma sig sitt slut och det är dags att dra igång det som jag ser som det viktigaste momentet i vår löpande verksamhet; beredningsgruppsmötena med allt vad dessa innebär av diskussioner om vetenskaplig kvalité och vägande av ansökningars styrkor och svagheter mot varandra. Den initiala beredningen och den enskilda bedömningen har ju pågått en tid och för de cirka 250 svenska och internationella forskare som är engagerade som ledamöter i våra totalt 20 beredningsgrupper och 5 specialpaneler så har delar av sommaren ägnas åt detta. Stort tack för detta arbete och alla engagemang både internt och externt för att göra beredningen så bra det bara går!Som framgått i utlysningen så finns två väsentliga nyheter vad gäller bedömningarna av årets ansökningar. Dels så har vi utökat kriterierna för bedömning, de är numera fyra till antalet där ”nytänkande och originalitet” har lagts till som ett särskilt kriterium till de tre tidigare som är ”projektets vetenskapliga kvalité”, ”sökandes meriter”, samt ”genomförbarhet”. Till var och en av dessa kriterier ska beredningsgruppen avge korta utlåtanden samt betyg. Den andra stora nyheten är en ny betygsskala med sju steg som ska användas för de tre förstnämnda kriterierna ovan. För ”genomförbarhet” används en tregradig skala. Jag känner stor tilltro till att dessa båda förändringar ska ge granskarna bättre verktyg för bedömning och sökande en mer precis återkoppling angående styrkor och svagheter i ansökan. Vad vi sett hittills av frågor och synpunkter från granskare så har dessa nyheter mottagits mycket väl.Vi har i år fler ansökningar än på länge, mest orsakat av att vi i år har utlyst ett antal riktade satsningar, vilket naturligtvis innebär en relativt hög arbetsbörda för våra granskare. Det goda är att vi också har mer forskningsmedel att dela ut än någonsin inom naturvetenskap och teknikvetenskap så i slutändan kan vi se fram emot ett gott resultat för svensk forskning av allt det arbete som ansökningsskrivande, beredning och bedömning innebär. Lämna kommentarer