Forskningspolitik måste bedrivas med ett långsiktigt perspektiv
att: "I höst ska regeringen lägga nästa forskningsproposition. Den medicinska forskningen kommer att stå i fokus." Detta med anledning av de stora nedskärningarna på forskning på Astra Zeneca i Södertälje. Det är naturligtvis bra att man från politiskt håll är beredd att agera. Det vore dock mycket olyckligt att fokusera endast på medicinsk forskning, behovet av stöd till naturvetenskap, teknikvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och forskningsinfrastruktur är förstås också stort och bidrar i högsta grad till idé- och kompetensförsörjning för såväl svensk industri och samhället i stort. En alltför ensidig forskningsproposition riskerar att leda till att liknande problem som de Astra Zeneca nu brottas med istället uppstår i andra näringsgrenar. Som ett komplement till ministerns tiopunktlista kommer här i sammanhanget blygsamma fem punkter för att stärka all svensk forskning och innovation:
1. Satsa på forskarinitierad forskning — goda forskningsidéer skapas av forskare både i de etablerade excellenta miljöerna men också av "rookies". Det är idéerna som är grunden till forskningens nytta!
2. Tydliggör satsningar på genombrottsforskning — forskare måste våga formulera forskningsidéer som kan leda till stora genombrott. Finansiären måste i gengäld ge forskaren större möjligheter att utveckla sådana idéer med allt vad det innebär av risker och uthållighet.
3. Riktade satsningar i begränsad omfattning — vissa områden (inklusive tvär- och mångvetenskap) är under en begränsad tid betjänta av extra stöd när behoven av den kunskap som dessa områden genererar är större än vad som kan levereras i dagsläget. Detsamma gäller riktade satsningar mot unga forskare, dessa är viktiga men måste genomföras med omsorg om hela forskningssystemet.
4. Ökat utbyte mellan grundforskning och tillämpad forskning — innovation sker antingen enligt en linjär modell som startar i grundforskning och slutar i helt nya tillämpningar eller i en iterativ, cirkulär modell där grundforskning och tillämpad forskning går hand i hand och tillsammans resulterar i industriell nytta eller en lösning på ett samhällsproblem. En forsknings- och innovationsproposition måste adressera bägge dessa innovationsmodeller.
5. Tydlig strategi för internationella forskningsfrågor — Forskningens utförare och dess finansiärer måste agera utifrån en gemensam strategi för att Sverige ska lyckas med föresatserna att t.ex. rekrytera framstående utländska forskare, utveckla samarbeten med ledande forskningsländer och framgångsrikt delta i EU:s ramprogram.
-
Martin SahlénInstämmer i Anna Eklöfs kommentar. Den svenska forskningsfinansieringen förefaller utformad efter en rätt specifik svensk ubildnings- och karriärbana, där även svenskar som inte passar in i den får rätt svårt att "komma hem".# 72012-03-06
-
Anna EklöfTvå faktorer som ständigt återkommer är vikten av att satsa på rekrytering av dels framstående utländska forskare och dels yngre forskare. Båda är förstås viktiga strategier. Men en annan del i detta är hur man agerear för att få hem "sina egna" yngre förmågor och då syftar jag på personer som åker utomlands på post doc till exempel. Det är personer som dels har erfarenheter från internationalla forskningsmiljöer, både kunskapsmässigt och kulturmässigt, och dels ofta har en vilja att bedriva sin fortsatta forskning i Sverige. Men steget att faktiskt återvända är allt annat en enkelt för en ung relativt oetablerad forskare - faktum är att det ofta är enklare att fortsätta med sin forskning utomlands. Riktade satsningar för att underlätta hemvändandet för yngre forskare som arbetat internationellt efterlyses.# 52012-02-17
-
Sven StafströmJag håller inte helt med er angående de "excellenta miljöerna", de forskare som ingår i miljöerna ska dels formera sig i nya samarbeten, dels göra nyskapande forskning. Om man nu verkligen gör detta, så ska det leda till lägre produktivitet på kort sikt men förhoppningsvis högre vetenskaplig kvalité på lite längre sikt. Det kan vara lite tidigt att redan nu uttala sig om huruvida miljöerna lyckats i detta avseende. Linné-miljöerna utvärderas just nu, inte med fokus på produktivitet men väl på samverkan. Det ska bli spännande att se vad man kommer fram till – om miljöerna inte fungerar som det är tänkt ska vi förstås dra lärdom av detta och använda andra ”finansieringsinstrument” i fortsättningen.# 42012-02-17
-
Svante SvenssonDet är konstigt med terminologi. Det blir ju för varje dag tydligare och tydligare att satsningar av typen "Linne" stöd och annat enbart leder till en byråkratisering av forskningen. Den enskilda hängivna forskaren, som alltid varit grunden för vårt lands konkurrenskraft, kallas nu för "Rookie".
Ack ja.
Problemet med de stora konsortierna är att de sammansätts av skilda grupper i stort sett med det enda syftet att få till något som tillfredsställer de politiska organ som gör utlysningarna. Verkliga samarbeten börjar alltid som samarbete mellan två enskilda forskargrupper.
Men det har gått långt med byråkratin. Idag får inte en enskild forskare sända in en ansökan till KAW stiftelsen. Allt skall dras genom universiteten s.k. "strategiska planer". Det utredningen "Hans Exellens" fann var ju att då GARANTERAS bypolitik.
Vi bör snarast dra in alla dessa pengar till VR så att hängivna forskare får en rimlig chans. Vi kan då sluta med "satsning på unga forskare" eller "satsning på ditten och dutten".
I stället får vi ta arbetet genom beredningsgrupperna för att vaska fram de begåvade och motiverade personer som verkligen vill göra något nytt.
Mera vanligt VR. Begränsa allt politikerkladd med "satsningar".# 32012-02-17 -
DavidDu skriver: goda forskningsidéer skapas av forskare både i de etablerade excellenta miljöerna men också av "rookies", med utvärdering "Hans Excellens" visade tvärtom att excellenssatsningar ledar till lägre produktivet. Avskaffa de "excellenta miljöerna" och inför bidrag efter meriter istället.# 22012-02-17
-
VetenskapskvinnanInte bara ett blygsamt komplement utan förslag som skulle få större effekt än de Jan Björklund föreslår. Ytterligare förslag för att stärka svensk forskning och hur VR bör se över sin roll i fördelningen av resurser kan man läsa på http://vetenskapskvinnan.blogspot.com/
Vetenskapskvinnan# 12012-02-17
Sven Stafström är huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap, professor i beräkningsfysik vid Linköpings universitet och styrelseledamot i NordForsk. Sven har tidigare varit prefekt för Institutionen för teknik- och naturvetenskap samt föreståndare för Nationellt superdatorcentrum (NSC), båda vid Linköpings universitet
Box 1035, 101 38 Stockholm
Fax: 08-546 44 180
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund