Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida

Styrs Dolly av stjärnorna?

Malin Ideland, f 1970, doktorand i etnologi, Lunds universitet
Magnus Gudmundsson, f 1968, doktorand i etnologi, Lund universitet
Finns det någon förklaring till de ljussken många tolkar som besök från yttre rymden? Kan man kalla organtransplantationer för mirakel och ska elektronikingenjörer ägna sig åt aurafotografering? Har det någon betydelse i vilket stjärntecken det klonade fåret Dolly är född? Och finns det en tydlig gräns mellan naturvetenskap och New Age, två företeelser som båda gör anspråk på att förklara mysteriet människan? Hur blandas egentligen vetenskap, magi, tro och vetande i folks och medias världsbilder och livsåskådningar.
En insändare i Sydsvenska Dagbladet visar att det finns funderingar om huruvida biologiska tankegångar kan kombineras med New Agefilosofi. Den löd:
 
I den aktuella debatten om kloning saknar jag astrologernas röst. Här påstår man ju att man med den nya tekniken kan framställa en exakt kopia av en individ. Men det måste väl bli en ganska ytlig likhet mellan original och kopia om inte stjärnorna står likadant på himlen när de föds. (Signaturen Jungfru SDS 970316)
 
Tro kontra vetenskap, magi kontra medicin. En klassisk motsättning mellan två olika förklaringsmodeller som kämpar om tolkningsföreträdet i vår kultur. Idag ser vi hur etablissemanget i form av politiker, massmedier och forskare ondgör sig över New Age och vill informera bort denna så kallade vidskepelse. Detta kan jämföras med hur präster, lärare och vetenskapsmän förr i tiden ville få bort all folklig botekonst och folktro. Då var det kristendomen och vetenskapen som hade maktens tilltro. Idag har naturvetenskapen ensam tolkningsföreträdet i den offentliga diskursen.
 
Motsättningen mellan tro och vetenskap verkar emellertid inte existera i det folkliga samtalet. Här tycks det snarare finnas en vilja att kombinera naturvetenskapliga tankegångar med New Age-idéer. I citatet ovan frågar sig skribenten huruvida stjärnorna har någon betydelse för en klonad individ. Man kan också fundera på om det kan ha någon betydelse för det astrologiska ödet om individen är ett provrörsbarn som legat nedfryst som embryo under en lång tid. Hos folk i allmänhet finns inte samma vilja att döma ut den så kallade moderna vidskepelsen till förmån för naturvetenskapens syn på världen. Istället skapar individen sin egen bild av världen och ersätter de stora sanningarna med läror som är mer fragmentariska och subjektiva.
 
Denna artikel har två syften. Det första är att visa hur människor använder sig av just fragmentariska delar av såväl religion som naturvetenskap i konstruerandet av en identitet. Denna är ju, som många samhällsforskare påpekat, inte längre självklar. Historien och traditionerna har fått allt mindre betydelse för hur vi ser på oss själva och därmed har det uppstått ett kulturellt behov av att finna svaret på vilka vi är någon annanstans. Såväl New Age som naturvetenskapen erbjuder förklaringsmodeller för vem jag är, var jag kommer ifrån och vad som är meningen med livet. Här hämtar människor inspiration till det egna subjektiva svaret på mänsklighetens gåta.
 
Artikelns andra syfte är an försöka ge en förklaring till varför det är möjligt för människor att blanda de båda kategorierna. Vi har funnit att gränsen mellan vad som kallas vidskepelse och vetenskap kanske inte alltid är knivskarp. Istället finns många likheter, framförallt mellan sociobiologi, som bygger på att vi styrs av våra gener, och New Age, där tron på energier eller astrologi är central. Trots att dessa två kan ses som varandras motpoler, eftersom vetenskapen är "rationell" och nyandligheten "subjektiv", finns det många likheter i hur man förklarar det mänskliga livet, och hur dessa förklaringar populariseras via massmedierna. De verkar också ha inspirerats av varandra. Den sociobiologiska idén om att gener vandrar från generation till generation, utan att förändras nämnvärt, bär t.ex. tydliga drag av nyandlighetens reinkarnationstanke. Samtidigt hänvisar företrädare för New Age gärna till fysikens värld.
 
Nu ska det tilläggas att sociobiologin inte är helt rumsren i hela den akademiska världen. Men för folk i allmänhet uppfattas den troligen som en del av den etablerade naturvetenskapen, inte minst för att den presenteras som sådan i massmedierna. Där jämställs sociobiologi med genetiken, och därför har vi valt att kalla den för vetenskap, trots insikten om att det inte är helt oproblematiskt. Men eftersom fokus framförallt ligger på den folkliga uppfattningen av tro och vetenskap så borde den platsa i den senare kategorin.
 
Vi vill med andra ord visa att det finns likheter mellan två helt skilda kategorier, men det är däremot inte vår avsikt att jämställa dessa båda fenomen. Det intressanta är istället att se dels hur dessa har blivit möjliga att blanda, dels vilka likartade kulturella behov de fyller hos den senmoderna människan. Och att båda erbjuder ett svar, en trygghet och en plats i världen, vilket är en viktig del i människors identitetskonstruktion. Vi vill analysera detta utifrån hur de två fenomenen populariseras i massmedia, hur de förklarar att världen hänger samman och hur man konkretiserar den nyandliga eller genetiska identiteten i bilder.

 

GENER OCH ENERGIER


Sociobiologin är en del av en vetenskaplig strömning som på senare år fått stort genomslag i samhället. Till skillnad från 1970-talet, när man i allmänhet föredrog att förklara människors beteende och personlighet utifrån deras uppväxtförhållande, deras miljö, är det idag mer gångbart med biologiska förklaringar. Sociobiologin sätter vanligen likhetstecken mellan en människa och hennes gener. Arvsanlagen anses innehålla dispositioner för vilka vi är, om vi är blyga eller framåt, pessimister eller optimister, homosexuella eller heterosexuella osv. Generna anses också bära på hemligheten om hur länge vi kommer att få leva och vilka sjukdomar vi kan tänkas drabbas av. En orsak till att pendeln har svängt från miljö till arv är att det internationella HUGO-projektet (Human Genome Organization), som försöker kartlägga den mänskliga arvsmassan, har lyckats lokalisera t.ex. gener som styr olika former av cancer eller fetma. Med dessa framgångar växer hoppet om att kunna få en ökad förståelse för den mänskliga biologin.
 
En paradox är att samtidigt som genetiken får ökat utrymme i det offentliga samtalet blir allt fler människor intresserade av det som samlas under rubriken New Age. Här finner man aurahealing, kristaller, tarotkort, "tro på dig själv"-kurser och magiska ritualer. Många av New Age-fenomenen har det gemensamt att de utgår från en tro på energier. På liknande sätt som sociobiologin menar att människan är sina gener menar många inom New Age att man är sina energier. Den energi som strålar ut från kroppen, auran, visar hur personen mår, både fysiskt och psykiskt. Energierna kan påverkas med hjälp av ritualer, handpåläggning eller magiska ting för att skapa balans i människors liv. På liknande sätt hoppas man i framtiden kunna förändra mänskliga gener genom s.k. genterapi, en form av genteknik som syftar till att ersätta en "sjuk" gen med en "frisk".
 
Både New Age och sociobiologi har gått från att vara en udda och föraktad folktro respektive isolerad vetenskapsteori till att bli naturliga ting i människors vardag, vilket visar sig i det utrymme fenomenen ges i massmedia. Visserligen har såväl folklig religion som släktskap alltid ansetts inverka på människors personligheter. Man har talat om egenskaper som gudagåvor och som ärvda av mor eller far. Likaså har det i äldre folktro funnits gott om knep för att påverka en människas personlighet, hennes karma eller genuppsättning som det kan kallas i modernt språkbruk. Ett barn antogs bli tjuvaktigt om den gravida modern stal och högljudd om mamman var det under havandeskapet.

 

MYSTIK PÅ TJÄNSTETID


Idag handlar det dock mer om astrologi, energier, hormoner och gener i det offentliga samtalet. New Age-idéerna har institutionaliserats i det svenska samhället, t.ex. i form av arbetsmarknadspolitik, vilket TV-programmet Striptease berättade i slutet av november 1997. I Jämtlands län har landshövdingen Kristina Persson initierat ett sysselsättningsprojekt under namnet Tankekraft 2010. Landshövdingen har själv erfarenhet av djupmeditation där hon har kunnat se in i tidigare liv. I projektet får kommunanställda och arbetslösa bl.a. lära sig astrologi, hur energier fungerar och att fokusera tankekraft på ett föremål. Genom att förtränga förnuftet och släppa lös sina energier är det meningen att deltagarna ska lära sig att tro på sig själva. Och finna sig själva. Ekonomiskt stöd till projektet hämtas från arbetsmarknadsdepartementet och EU och till projektledare har personer ur New Age-rörelsen plockats.
 
Tankekraft 2010 är inte något unikt exempel. Nyandliga idéer används också av SE-banken där cheferna erbjuds att delta i "tro på dig själv"-kurser och träffa häxor på bankens bekostnad. Bankens VD, Jakob Wallenberg, menar att det finns en "outnyttjad resurs" inom nyandligheten som bör användas.
 
På liknande sätt legitimeras sociobiologins traditionella syn på kön genom att t.ex. Marianne Ahrnes och Rigmor Roberts filmer "Gott om pojkar, ont om män" och "Flickor, kvinnor och en och annan drake" visas i skolorna. De erbjuder en essensialistisk och sociobiologisk förklaringsmodell för manligt och kvinnligt - hur män och kvinnor är av naturen - dvs. hur de egentligen bör bete sig.
 
Även i massmedia finns en tendens att blanda de båda kategorierna tro och vetenskap och där ses de inte alltid som varandras motsatser. I den populärvetenskapliga tidskriften Illustrerad vetenskap finns exempelvis ett stående inslag om "Vetenskap och mystik" där reinkarnation, mirakel och ufon diskuteras och i damtidningarna varvas horoskop med reportage om hur du bör handskas med din biologi i form av hormoner. Tro och vetenskap får därför bokstavligt talat samsas sida vid sida och båda erbjuder en förklaringsmodell för vilka vi är och hur vi bör bete oss.
 
Det är två extremer, vetenskapen och andligheten, som båda har populariserats och gått från att ha varit en angelägenhet för få utvalda experter till att bli allmängods. Via massmedier och utbildning har de förts från hippiekollektiven, universiteten och laboratorierna till allmänhetens vardagsrum och skolsalarnas filmdukar. De har genom massmedias och den offentliga sektorns försorg blivit delaktiga i människors identitetskonstruktion.

 

LIVET GÅR VIDARE


Strävan att förklara hur människan fungerar är inte något typiskt för 1990-talet utan har sysselsatt människor i alla tider. Förklaringsmodellerna har dock skiftat beroende på samtidens förutsättningar. På liknande sätt har tanken om vem man är varit viktig för människor i alla tider även om många samhällsforskare menar att de har skiftat från att ha varit självklara till att idag vara mer oklara.
 
En persons identitet, med karaktärsdrag och egenskaper, menar en del är inlärda. Andra anser att egenskaper är styrda av våra gener. I båda fallen handlar det om att man är påverkad av familj och släktskap, även om det ena är kulturellt betingat och det andra biologiskt. Ett exempel där biologi ställs mot kultur är en dom i Högsta domstolen under våren 1998. En kvinna som befruktats med spermier från en donator undersökte möjligheten att få reda på vem donatorn var för att kunna kräva underhåll. Domstolen menade dock att den biologiske fadern inte är "pappa" till barnet eftersom han aldrig varit i fysisk kontakt med modern. Tanken om de biologiska banden ställs på huvudet och släktskap är alltså ingenting självklart utan skiftar beroende på sammanhanget.
 
I New Age är reinkarnationstanken vanlig och även den kan tolkas i termer av släkt. Med inspiration från hinduismen talar man om karma eller om karmaläxor. Karma ses som lagen om orsak och verkan, ett dåligt karma ger ett dåligt liv och bra karma, ett gott. När man reinkarneras till en ny person tar man alltså med sig erfarenheter, karmaläxor, från tidigare liv som påverkar både personlighet och vilka möjligheter man har att t.ex. få ett visst yrke eller att skapa familj.
 
Skillnaden mellan kropp och själ i New Age förklaras som att den fysiska kroppen innehåller ett cellminne som genererar fysiska behov som sexualitet eller hunger. I själen sitter erfarenhetsminnet och dessa två, kropp och själ har förenats till en tillfällig enhet eftersom själen efter döden går vidare till en ny fysisk kropp och söker nya erfarenheter. Sociobiologin talar om en liknande form av släktskap. Den engelske zoologen Richard Dawkins, som räknas till de främsta inspiratörerna inom sociobiologin, beskriver i sin bok "Den själviska genen" de mänskliga kropparna som "överlevnadsmaskiner", vars främsta uppgift är att ge generna en trygg tillvaro innan de vandrar vidare till nästa generation.
 
Dawkins menar också att vi alla är grenar i evolutionens gigantiska släktträd. Åtskilliga tidningsartiklar och TV-program berättar om hur människan bara är en liten del i den stora evolutionen, och att vi delar våra arvsanlag även med andra arter. Vi matas till exempel med uppgifter om att vi till 98% har samma gener som en schimpans. Och mästerfotografen Lennart Nilsson, som har lärt världen hur det fungerar inuti människokroppen, visar i sin senaste storproduktion, "Livets mirakel", hur fostrets utveckling i moderlivet kan jämföras med evolutionens mångmiljardåriga utveckling på jorden. Evolutionen finns fortfarande lagrad i både våra och andra djurarters gener. Detta visar Nilsson genom att samtidigt förevisa fyra olika foster som ser likadana ut. Det går vid några veckors ålder inte att skilja mellan en kyckling, en gris, en schimpans och en människa. Men allt efter att tiden går skiljs först kycklingen ut och sedan grisen, precis som under evolutionen och ända fram till elfte veckan kan enbart experter skilja mellan ett människofoster och ett apfoster. Evolutionen upprepar sig i varje litet människofoster och biologin visar på så vis vårt historiska släktskap med andra arter.

Kopplingar till evolutionen, historien och till andra djurarter blir ett sätt att beskriva världen som en helhet. Allt hänger samman i ett genetiskt, ekologiskt och evolutionärt system. Även traditionell religion och New Age formulerar holistiska förklaringsmodeller. Det kan vara tanken om Gud som alltings skapare, att all materia vibrerar av energier eller att planeternas placering i förhållande till varandra påverkar både universum och individen. I både nyandlighet och vetenskap blir naturen och det "naturliga" en ikon vars värde reproduceras och omformuleras beroende på kontext. Sedan spelar det ingen roll om det handlar om astrologi, genetik, miljöetik, aurahealing, könsroller eller veganism. Idén om att allting har en plats och en mening ligger i tiden och den återkommer i flera förklaringsmodeller.

BILDEN AV DET INRE


 "Syns inte. Finns inte" skriker de hemska vildvittrorna i Astrid Lind-grens saga om Ronja Rövardotter. Vad vildvittrorna inte kan skönja med ögat tror de inte heller existerar. På samma sätt kan vi nog förklara den vilja att synliggöra det som anses styra våra liv. Blicken har länge ansetts som det mest trovärdiga sinnet och därför menar vi att vad som syns också finns. Vi längtar efter att få konkretisera det mänskliga mysteriet i bilder, antingen vi tror att det handlar om energier eller gener. Men för att lyckas med detta krävs i båda fallen avancerade tekniker.
 
Kroppen flödar enligt New Agetron av energier. Dessa energiflöden märks också utanför kroppen, i människans aura. Strålning kan inte ses med det mänskliga ögat utan man måste bruka sig av en speciell kamera som konstruerats av en rysk elektronikingenjör. Fotot visar hur auran strålar runt kroppen i olika färger som varierar beroende på personens fysiska och psykiska tillstånd. I samband med auratolkningen erbjuds också aurahealing vilket innebär att man påverkar de energiströmmar som auran är en produkt av och således botar de åkommor som fotografiet speglar. Efter healingen tas ett nytt foto som förhoppningsvis visar helt andra färger. Det är alltså först i tolkningen av aurafotot som aurans mening formuleras, klienten får klarhet i obalanser i kroppens energiflöden och man får möjlighet att göra någonting åt det. Ett annat exempel på hur energierna fungerar är tarotkorten som sägs spegla människors själ. När korten blandas förenas energierna hos den person som tolkningen gäller med kortleken och korten kan synliggöra personens tidigare eller kommande liv och analysera vardagliga livssituationer eller personligheter.
 
För att visualisera generna krävs hjälp av kemiska tekniker. Med hjälp av dessa kan man få fram så kallade genetiska fingeravtryck av enskilda genbitar. De kan t ex användas i samband med faderskapsbestämning och brottmål. Genom att jämföra dessa fingeravtryck, som består av små bitar av DNA-kedjans så kallade bassekvenser, kan man bestämma om en person är förälder till ett barn (vissa bassekvenser överensstämmer) eller om det är just den personen som har lämnat efter sig sperma, hårstrån eller blod på en brottsplats (samtliga bassekvenser överensstämmer).

Denna metod används också i sökandet efter orsaken till ärftliga sjukdomar; i vilket kromosompar genen för t.ex. ärftlig cancer är belägen. Sökandet sker i syfte att i framtiden kunna sätta in riktade mediciner mot just den sjukdomen. Liksom i auratolkningen framkallar man en bild som berättar något om personen/genuppsättningen för att sedan hoppas på att kunna avhjälpa eventuella problem i syfte att skapa ett bättre liv för individen.

Sökandet efter en identitet, en självbild, tar sig alltså många olika uttryck. Ibland räcker det kanske inte med att i tanken veta att man har en aura som är en spegelbild av vem du är eller att läsa om att man har en DNA-uppsättning som påverkar ens personlighet. Man vill kunna se det, nästan ta på det. Bilden av auran och generna konkretiserar något abstrakt genom att man faktiskt kan se delar av det som anses styra ens liv, även om detta kräver en experts tolkning för att förstås. Huvudsaken är att vi får visshet om att det faktiskt finns där.
 
Gener och energier är båda något som finns inuti oss, som vi upplever som opåverkbara i ett allt mer komplext samhälle. I genetiken och nyandligheten finner den moderna människan fasthet och trygghet i sökandet efter jaget. Identitet brukar förklaras utifrån den postmoderna reflexivitetsdiskussionen och när identiteter skapas är det en skillnad som söks, man ser på "de andra" och bedömer på så sätt sig själv. Detta medför att identiteter skapas, omformuleras och bekräftas i sociala sammanhang. Men genom New Age och sociobiologi formeras istället identiteter utifrån det inre, utifrån biologiska och andliga förhållanden istället för kulturella.

 

ETT MODERNT SMÖRGÅSBORD?


Det går att peka på ytterligare likheter mellan New Age och medicinska vetenskaper i form av genetik. Inom båda finns ett intresse för hälsa och sjukdomsbot. Och åtminstone den gängse bilden av genetiker har stora likheter med bilden av magikern. De kan antingen välsigna eller förbanna människan. Deras tekniker kan användas till såväl goda som onda ting, att rädda eller förstöra världen. Men det är inte de faktiska likheterna som intresserat oss mest. Genom att lägga för stort fokus vid dem riskerar man att hamna i en diskussion huruvida vetenskap och vidskepelse är samma sak. Det är inte vår avsikt att jämställa dessa fenomen utan snarare att visa hur de fyller likartade behov, nämligen att ge ett svar på vilka vi är.
 
Självklart finns det en mängd andra förklaringsmodeller som florerar. Inte minst massmedierna erbjuder ett helt smörgåsbord, utifrån vilket man kan plocka vad som passar den egna smaken. I inledningen nämndes också att det förekommer ett visst utbyte mellan kategorierna, och detta gäller inte minst i människors identitetskonstruktion. Vi är inte längre tvingade att köpa ett färdigt paket, istället har vi möjligheten att välja och vraka bland vad som bjuds. Motpolerna blandas ofta och gärna ihop till en individuell förklaringskompott. Samma person kan både tro att vi är en produkt av våra gener och att vi styrs av stjärnor eller energier. I det senmoderna samhället, där till synes fasta kategorier har blandats samman, är det möjligt att på en och samma gång tro på stjärnornas makt och på att en klonad kopia av Hitler skulle utföra liknande grymheter som originalet, trots att det strider mot logikens lagar. Inte heller finns det en motsättning hos folk i allmänhet att tro på både skolmedicinens botande av infektioner och kristallers inflytande på människans energier. I modernitetens tidevarv är det möjligt att konstruera sin egen privata förklaring på mysteriet människan.
 
I våra respektive avhandlingsarbeten har vi upptäckt att gränsen mellan tro och vetenskap varken är viktig eller självklar i det folkliga samtalet. Vi som etnologer studerar människors vardagsliv och där är det inte i första hand intressant att bedöma sanningshalten i människors världsbilder utan istället se hur de använder sig av olika kulturella fenomen. Att människor själva blandar och ger när identiteter och tankemodeller ska skapas är dock inget som accepteras av det politiska eller vetenskapliga etablissemanget. Här finns en klyfta mellan folklig och offentlig diskurs som måste diskuteras.       
Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2006-11-10
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!