Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida
Idéhistoria

Den stora sammansvärjningen


Konspirationsteoriernas idéhistoria

Av Sofia Åkerberg, f 1972, doktorand, idéhistoria, Umeå universitet
Konspirationer finns. Det finns emellertid oräkneligt många fler konspirationsteorier. De har spelat en stor, ofta katastrofal roll i vår historia. Konspirationsteorierna har sina rötter i medeltiden, men blommade ut under 17- och 1800-talen. Då ansågs världsordningen hotad av konspirerande judar och hemliga sällskap. Idag har konspirationstänkandet som så mycket annat blivit globalt. Och de konspirerande skurkarna blir allt oftare utomjordingar, aliens och rymdvarelser i maskopi med jordiska eliter.
När senator Joseph McCarthy i början av 1950-talet talade om "en konspiration så stor att alla andra tidigare hamnar i skuggan" gav han tydligt uttryck för den kommunistskräck som fortfarande påverkar det amerikanska livet, senast aktualiserad när regissören Elia Kazan fick sin Oscar år 1999.

Den politiska historien är full av komplotter och konspirationer; Machiavelli ansåg dem vara det politiska livets livsblod. Den amerikanske historikern Richard Hofstadters klassiska uppsats "The Paranoid Style in American Politics" från 1960-talet visar också att konspirationsteorier är ständigt närvarande i det politiska livet. Morden på Julius Caesar och Gustav III är mer än välkända och i en bok från 1996, Kung Erik av folket, hävdar Knut Carlqvist att Erik XIV störtades från tronen av en konspiration från högadelns sida som sedan mörklagts. Men en viktig skillnad föreligger mellan Erik XIV:s högadel eller Johan Jacob Ancarström och McCarthys fruktade kommunister. Kommunisterna eftersträvade världsherravälde. Och den rädsla som genomsyrade Joseph McCarthy varken började eller upphörde med honom och det amerikanska 50-talet.

 

KONSPIRATIONENS PSYKOLOGI


Människor hamnar ständigt i situationer där de inte längre kan förklara eller förstå världen omkring dem. De lider och eftersom de kanske inte förstår orsaken till detta lidande upplever de det som orättfärdigt och orättvist. Man anser att ens åsikter delas av många men att dessa personer hindras att uttrycka sina åsikter av en mäktig kraft eller organisation. Den upplevs som ett hot mot det goda samhället. Oro är lättare att hantera om den kan förvandlas till rädsla för något/någon som vi kan hålla ansvariga för denna rädsla. I sökandet efter en orsak till lidandet finner man till slut en specifik grupp, en grupp som smider onda och hemliga planer mot den rättfärdige. Den riktiga världen blir allt mer till en illusion, medan ondskan som utspelas bakom verkligheten blir mer och mer essentiell.
 
Denna grupp är en främmande minoritet; det är viktigt att konspiratörerna kan ses som främmande. När den i Frankrike hemmahörande Greenpeace båten Rainbow Warrior sänktes av franska statens underrättelsetjänst skrev flera franska tidningar initialt att aktivisterna troligen varit manipulerade av KGB och Kreml. Konspirationsteorin är betydelsefull eftersom den gör att man undviker att radikalt behöva ändra sin världsåskådning, man förhindrar ett mentalitetsbrott. Istället är det lättare att byta mönster; man avvisar ett vardagligt mönster där rödhåriga kvinnor är utan betydelse till förmån för ett "häxmönster" (exempelvis där rödhåriga kvinnor kan utpekas som häxor).
 
Världskonspirationsteorierna består av tre grundläggande element: en (eller flera) kraftig(a), ond(a) och hemlig(a) grupp(er) som aspirerar på världshegemoni, agenter som utsträcker gruppens makt över hela världen och en liten men tapper grupp som desperat försöker avvärja katastrofen. Den amerikanske Mellanösternhistorikern Daniel Pipes har i boken Conspiracy (1997) myntat begreppet konspirationism, vilket beskriver förhållandet som uppstår när konspirationsteorierna har blivit det prisma genom vilket man ser på världen.

 

JUDAR OCH HEMLIGA SÄLLSKAP


Allmänt anses tankarna på en världskonspiration ha uppstått under den franska revolutionen, men som så många andra fenomen har även dessa teorier en förhistoria. Enligt Pipes är det framför allt två olika grupper som under historiens gång setts som de främsta konspiratörerna: judarna och olika hemliga sällskap. Det kristna samhället har alltid sett på judarna med skepsis och detta förstärktes under korstågen, ibland till ren förföljelse. Trots att det primära målet var de otrogna muslimerna fanns judarna nära tillhands och det är inte omöjligt att vissa såg dem som värre kättare än muslimerna. Antingen ansågs judarna själva konspirera mot de kristna eller också kunde de vara allierade med muslimerna.
 
Under korstågen sås också fröet till den andra stora konspiratörsmakten: hemliga sällskap. Tempelriddarna sågs som extremt mäktiga och starka, samtidigt som det var ett exklusivt sällskap. Trots att de grundats för att eskortera pilgrimer till det heliga landet blev de snart anklagade för att involvera sig i ogudaktiga kulter och korruption. I förhör avslöjade riddarnas ledare att de dyrkat en gethövdad avgudabild vid namn Baphomet som de smörjt med blodet från odöpta spädbarn. Denna makt, tillsammans med deras spektakulära slut, gjorde att tempelriddarna för alltid försäkrades en plats inom europeiskt konspirationstänkande.
 
Det är fullt möjligt att en kraftig koppling mellan kris, en situation som inte kunde förklaras, och konspirationsteorier för första gången förekom i 1300-talets Europa. I sökandet efter orsaker till pesten fann man judarna - en främmande minoritet. Judarna hade ju aldrig varit populära, rykten florerade att de mördade småbarn, vanhelgade kristna kultobjekt och var i maskopi med djävulen. Förföljelsen av judarna startade 1348, nådde sin kulmen några år senare och motiven var många: allt ifrån att få utlopp för stress orsakad av pesten till viljan att lägga beslag på judarnas ägodelar.
 
Enligt Pipes är dessa emellertid inget mer än en parentes i konspirationismens historia. Under 1600-talet hade sällskap, tidigare reserverade för hantverkare, börjat ta emot lekmän och störst av dessa blev frimurarna. Sällskapet lockade med hemlig visdom. För att få status tilldelade man sig exotiska ursprung inom olika loger, vilket snabbt gav upphov till en hel del förvirring om vad frimurarna egentligen var och vad de ville. Frimurarnas fiender såg förstås denna förvirring som en rökridå från ledarnas sida för att hålla de lägre medlemmarna i okunnighet om frimurarnas verkliga ambitioner.
 
Under andra halvan av 1700-talet blomstrade olika hemliga sällskap. Det idag viktigaste var antagligen de bavariska illuminaterna, en orden skapad av juridikprofessorn Adam Weishaupt 1776. Sällskapet krossades tjugo år senare, men hade då redan hunnit påverka många olika socialistiska tankar, de var sekulariserade och egalitära. Tidigare hade frimurarna ofta varit konservativa till sin läggning, men nu ersatte illuminaterna detta med radikala idéer. Man kräver mer av sällskapets adepter än tidigare, bland annat blind lydnad och lojalitet. Illuminaterna etablerade också den modell som frimurarna tidigare varit felaktigt anklagade för att utnyttja ledarna dolde sina intentioner för medlemmar på lägre nivåer.

 

KONSPIRATIONERNAS STORHETSTID


En avgörande brytpunkt i konspirationismens historia kom dock enligt Pipes att bli den franska revolutionen. De som var emot revolutionen kunde till slut inte hitta någon annan förklaring till händelseförloppet än att konspiratörer varit verksamma, och då framförallt illuminater, frimurare och tempelriddare. En mängd skrifter förekom som pekade ut dessa olika grupper som ansvariga, där den engelske vetenskapsmannens John Robinsons Proofs of a Conspiracy (1797) och den franske före detta jesuiten Augustin De Barruels Mémoires pour servir à l'historie du Jacobinisme (1797-98) kom att bli de mest inflytelserika. Trots att judarna inte blev anklagade i samma utsträckning menade vissa, bland andra De Barruel, ändå att det i slutänden var denna grupp som stod bakom och manipulerade de hemliga sällskapen. Detta korn att bli en idémässigt betydelsefull och synnerligen seglivad koppling. Fram till mitten av 1800-talet höll denna rädsla för världskonspirationer från hemliga sällskap i sig, för att sedan kompletteras med idéer rörande antiimperialism och antisemitism. De hemliga sällskapen fortsatte dock att öka i antalet; socialistiska, anarkistiska och framförallt nationella sällskap fanns det gott om i Europa under denna period. För antisemiter blev dokumentet "Sions vises protokoll" viktigt trots att det är en uppenbar förfalskning, möjligen direkt inspirerat av De Barruels uttalanden om en judisk konspiration. Protokollet sägs dock vara en transkription frän den första sionistkongressen i Basel 1897, där de judiska ledarnas plan att ta över världen avslöjas. Spridandet av detta protokoll gjorde att antisemiterna nu kunde nå utanför sina traditionella kretsar eftersom judarna enligt protokollet använder alla medel som står till buds för att nå makten: kapitalism och kommunism, demokrati och diktatur. I korthet går protokollet ut på fem saker: judarna konspirerar alltid, de finns överallt, de står bakom alla institutioner, de lyder endast en central auktoritet - de mystiska vise - och de är nära att lyckas.
 
Förutom korstågen och franska revolutionen menar Pipes att också de två världskrigen gjorde mycket för att stödja konspirationistiskt tänkande. Sovjetstaten byggde i mångt och mycket på konspirationism, framförallt rädslan för kapitalism och imperialism var påtaglig, och den nöd som uppstod i Tyskland efter första världskriget gjorde det lättare att acceptera Hitlers konspirationism. Efter 1945 menar dock Pipes att den allmänna konspirationismen har avtagit, vilket dock kan diskuteras efter ett närmare studium av hur två olika moderna författare lägger fram sina världskonspirationsteorier.

 

UTOMJORDINGAR OCH ELITER


David Icke är engelsman och tidigare språkrör för De Gröna i Storbritannien. 1990 genomgick han emellertid ett "andligt uppvaknande". Han blev efter detta mest känd som en "orädd sanningssägare", allt enligt baksidestexten på hans senaste bok,... och sanningen skall göra er fria, översatt till svenska 1996 av före detta folkhögskoleläraren Dars Adelskogh.

Icke börjar sin bok med att påpeka att vi rent psykiskt måste öppna oss för möjligheten att det finns liv i universum. Vi måste "ställa in vårt sinne, vårt medvetande på andra nivåer av verkligheten och där inhämta tillgängligt vetande, som inte är känt eller i alla händelser inte allmänt känt på Jorden". Detta måste vi göra eftersom jorden i forntiden har tagits över av en annan civilisation. Även om det pågår en universell operation för att rädd mänskligheten ur kaparnas klor måste vi alltså själva bli medvetna om dessa "fångvaktare", vilka genom tankestyrning eller direkt fysisk inblandning verkar inom en fjärde dimension som vi inte kan uppfatta. Dessa utomjordingar har genom historien besökt oss många gånger. Om detta vittnar olika religiösa legender. Människan som släkte är också utomjordiskt, men fångvaktaren har gjort så att vi inte längre kan ta kontakt med andra utomjordiska arter och vi minns inget av vårt utomjordiska ursprung. Fångvaktarnas avsikt är att omvandla det mänskliga släktet till slavar. David Icke talar om att utomjordingarna kan ha ändrat vårt DNA och kanske till och med förändrat jordens natur: "Djungelns lag och den grymhet vi ser i naturen var inte avsikten från början..." Detta utomjordiska ursprung kan också vara orsaken till sciencefictionfilmernas framgång: "Jag tror att filmer som Star Wars och andra science-'fiction'-berättelser är resultat av att författarna fått tillgång till djupa minnen av det som har hänt."
 
Efter denna beskrivning koncentrerar sig Icke dock på mänskliga förehavanden även om han då och då påpekar att det egentligen är fångvaktarna som styr även de högst invigda i den globala eliten. När Atlantis sjönk (8500- 7500 f .Kr.) flydde atlantider till både Amerika, Europa och Nordafrika. Med sig hade dessa människor utomjordisk kunskap som lämnats i arv i generationer. Denna har sedan använts av makthavare för att kontrollera människor. Frimurare, tempelriddare, illuminater, o.s.v. arbetar ihop under den globala elitens vakande öga. Därför sammanfattar Icke dessa organisationer i begreppet "brödraskapet". Enligt Icke är koloniseringen av Amerika den kanske viktigaste bedrift som detta globala brödraskap utfört. Den kunskap som gått i arv från Atlantis är endast ämnad för ett fåtal. De breda massorna får endast ta del av en förvanskad och urvattnad version av denna kunskap. Detta betyder alltså att även om vi tror att Columbus upptäckte Amerika så är det fel, både han och John Cabot seglade mycket målmedvetet efter kartor och sjökort som gått i arv inom brödraskapet.
 
På drygt 400 sidor fortsätter Icke så på den inslagna vägen och beskriver manipulation och mörkläggningar från den globala elitens sida. Nutidens valuta är inget annat än låtsaspengar, uppfunna av den globala eliten och administrerad av bankerna för att kunna pungslå vanliga människor. Börspanik planeras noggrant för att skinna oss ytterligare; de enda som tjänar på affären är de redan rika bankirerna.

 

EN EXEMPLARISK KONSPIRATION


Om man utgår från Pipes beskrivning av en "klassisk" konspirationsteori, följer Icke väl detta mönster. Det går inte att avfärda honom med hjälp av logik eftersom konspirationsteorier ofta är mer, logiska än det verkliga livet tenderar att vara. Det finns sällan några lösa ändar. Ickes bok innehåller också tillräckligt mycket sanning och fakta för att göra hans teori plausibel, han tycks ha god inblick i åtminstone vissa historiska händelser. Det är exempelvis ett historiskt faktum att amerikanska bolag som Coca-Cola gjorde affärer med Tyskland ända fram till Pearl Harbor, vilket dock inte behöver innebära att det var samma krafter som manipulerade Tyskland och de amerikanska bolagen för att uppnå ett världsherravälde. Ickes bok ser dessutom imponerande ut, den är tjock och ordentligt tryckt. Den har ett fotnotsystem, en bibliografi och en innehållsförteckning, vilket kan ses som ett exempel på vad Hofstadter kallar "higher paranoid scholarship". Dock kan man notera att flera av referenserna och noterna hänvisar till annan konspirationslitteratur. Ibland finns inte heller referenser till minst sagt fantastiska påståenden.
 
Icke uppvisar också i sin text distinkta mönster som Pipes anser höra till konspirationsteoriernas natur.

Läsaren skall bli överväldigad av fakta. Icke vräker ibland ur sig namn och årtal och det är ofta svårt att hålla isär de olika aktörerna som återkommer i flera olika sammanhang.
 
Tidens gång är obetydlig, konspiratörerna finns alltid där. Trots att tempelriddarna krossades 1314, är de fortfarande viktiga aktörer.
 
Konspiratörernas mål är först och sist makt, allt annat är en illusion. Företeelser som filantropi är enbart maskerad girighet och alla ser till sina egna intressen. Skattebefriade stiftelser utövar endast välgörenhet till namnet, egentligen slussas pengarna till organisationer som arbetar för ett centraliserande av makten.
 
Om en organisation/grupp kan anses tjäna på en händelse var det också med största sannolikhet denna organisation som startade händelsen. Enligt Icke är både Nationernas förbund och FN steg mot den nya världsordningen och alltså eftersträvansvärda av den globala eliten. Dessa organisationer var ett resultat av första och andra världskriget, alltså var det den globala eliten som både startade och styrde bägge krigen.
 
Historiens drivkraft är konspirationerna. Icke beskriver hur den globala eliten frän Atlantis undergång ständigt har manipulerat och bedragit mänskligheten mot sitt eget mäl: den nya världsordningen. Ingenting sker heller av misstag. Allting tycks vara planerat och iscensatt av den globala eliten, in i minsta detalj.
 
Till sist står det klart att livet egentligen bara är en iscensatt verklighet, en illusion. Uppenbara fiender är egentligen vänner, eliten inom både Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA arbetade tillsammans under andra världskriget. Ingen disciplin antyder att det egentligen finns disciplin; trots att Bilderberggruppen (ett samtalsforum för högt uppsatta personer inom näringsliv, politik och media som bildades 1954 och ett av konspirationsteoretikernas favoritmål) skall vara en informell mötesplats är gruppen egentligen toppstyrd.

 

HEMLIGA DOKUMENT


Milton William Cooper är, som mänga andra amerikanska konspirationsteoretiker och ufologer tycks vara, pensionerad militär. Under sin tid i flottan fick han ta del av många händelser, framförallt UFOkontakter, som han i boken Behold a Pale Horse (1991) nu vill dela med sig av. Denna bok skiljer sig en hel del från Ickes, den är förvisso tjock och imponerande men har varken fotnoter, bibliografi eller innehållsförteckning. Inledningen har Cooper skrivit själv. Där berättar han hur han korn konspirationen på spåren och hur han och hans hustru har förföljts i sina försök att förmedla sanningen till det amerikanska folket. Cooper berättar också hur han blivit tvingad av vägen i sin bil ett flertal gånger, där han vid ett tillfälle miste ena benet.
 
Efter denna inledning följer något som skulle kunna liknas vid en kälttextsamling, Cooper presenterar här hemliga dokument som han eller andra sympatisörer, ofta kallade "fellow Warriors in the cause of Freedom", på olika vägar har fått ta del av, bland annat "Sions vises protokoll". Många av dessa dokument nämns också av konspirationskollegan Icke som betydelsefulla och de avslöjar med all önskvärd tydlighet på den globala elitens planer att ta över framförallt USA och hur man långsamt skall införa förändringar utan att folk märker av dem. För att understryka vikten av dessa dokument står orden "Top secret" längst ned på varje sida. Här finner man exempelvis handlingen "Silent Weapons for Quiet Wars" (eller som undertiteln lyder: "The Illuminati's Declaration of War Upon the People of America") som beskriver hur makthavarna medelst masshjärntvätt skall få massorna att hålla sig lugna; barn skall hållas omedvetna om den "riktiga" ekonomin i skolorna, medierna skall inte rapportera om de viktiga samhällsfrågorna och folket skall i allmänhet hållas så sysselsatt med nöjen och arbete att det inte har tid att reflektera över vad som egentligen händer. Denna handling uppges ha "hittats" i en kopieringmaskin köpt på ett överskottslager.

 

EN NY VÄRLDSORDNING


Gemensamt för Cooper och Icke är att de båda varnar för den så kallade nya världsordningen, "New World Order", som snart kommer att inträda. Begreppet anses ha etablerats av George Bush som uppenbarligen nyttjade begreppet två gånger under sin period som president. Han tycks dock inte ha syftat på något mera än ett behov av att benämna internationell politik efter det kalla kriget. Icke påpekar att den globala eliten eftersträvar en världsregering, en världsarmé och en världsvaluta, men berättar inte så mycket om vad som kommer att hända när denna nya ordning är etablerad. Cooper är föga mer meddelsam, men den nya ordningen är klart fascistisk och här och var byggs det redan koncentrationsläger för de motspänstiga. Man kan möjligen hos Icke och Cooper se den rädsla för homogenisering, vilken även präglar mer pessimistiska globaliseringsteoretiker. Alla försök till centralisering ses med stor misstänksamhet; individualism och partikularism föredras framför kollektivism och universalism. Paradoxalt nog är konspirationsteoretikerna dock inte intresserade av alla former av heterogenisering. Det mångkulturella samhället ses med misstänksamhet och de slitningar som kan uppkomma i detta samhälle är undantagslöst planerade av den globala eliten.
 
Jag menar att moderna konspirationer kan ses som uttryck för en pågående kulturell homogenisering. Man bygger till stor del på gemensamma historiska källor och händelser. Vad gäller den senare delen av 1900-talet är Kennedymordet och händelserna vid Roswell betydelsefulla. Kennedymordet är särskilt viktigt eftersom det troligen är så som Kjell Jonson föreslår i uppsatsen "Dold framtid, dold historia apokalyps, konspiration och utomjordiskt hopp i populärkulturen" (1998) att händelsen gav konspirationsteorierna en större legitimitet och en mer trovärdig framtoning på grund av den stora bevisförvirring som fortfarande kvarstår.

 

TEORIERNA ALLT HOMOGENARE


Denna bild av konspirationsteoriernas homogenisering stärks ytterligare av att det även utanför Europa och USA tycks finnas en enhetlighet i teorierna. Pipes beskriver i boken The Hidden Hand (1996) hur den politiska kulturen i mellanöstern (framförallt Iran, Irak, Syrien och Jordanien) är mer eller mindre uppbyggt på konspirationsteorier. Här når de också en större publik än de gör i väst. Och precis som inom de klassiska västerländska konspirationsteorierna är de stora konspiratörerna sionister och imperialister. Här skulle man emellertid kunna peka på en skillnad som uppkommit efter 1945 mellan västerländska konspirationsteorier och österländska. Det tycks nämligen numera som om den politiska korrektheten även nått konspirationskretsar; Icke påpekar gång på gång att han inte är emot det judiska folket, även om det finns judiska konspiratörer. Cooper skriver inte om judarna specifikt, däremot finns som sagt "Sions vises protokoll" med i hans bok.
 
Först efter 1945 har rädslan för muslimska fundamentalister genomsyrat västerlandet, men min egen uppfattning är att muslimer/araber av teoretikerna ofta ses som alltför ointelligenta och "primitiva" för att konspirera mot någon. Detta behöver dock inte innebära att man som västerlänning inte fruktar en invasion, men jag har i den föreliggande litteraturen inte stött på någon konspirationsteori där muslimer får spela syndabock.

 

SVENSKA KONSPIRATIONER


Även på Internet syns denna homogenisering tydligt. Jag har inte kunnat upptäcka någon specifikt svensk världskonspirationsteori; de mest utpräglade svenska teorierna rör istället, föga förvånande, Palmemordet och även i viss mån det ryska eller sovjetiska inflytandet. Före detta folkhögskoleläraren Lars Adelskogh har översatt David Ickes bok och tycks också själv instämma i de flesta teorierna. Han har skrivit artiklar i tidningen Nexus (se nedan). Adelskogh är även medlem, eller möjligen ledare, av det så kallade Institutet för hylozoiska studier, en esoterisk läroanstalt som enligt avhopparen Håkan Blomgeist hyser en stark antisemitisk och totalitär ideologi. Institutet har även karakteriserats som en "nazistisk UFO-sekt".

Två andra personer med ett konspirationsintresse är Esa Nyberg och Petri Olderhvit vilka genom sina hemsidor sprider relativt klassiska konspirationsteorier om den nya världsordningen. På svenska finns nu också tidningen Nexus, både på nätet och som pappersprodukt, som enligt redaktören Johan Niklasson skriver om sådant som "[v]anliga tidningar [inte] vågar, får eller vill skriva om".
 
Radio Islams hemsida sprider aggressiv, om än konventionell, antisemitisk propaganda och varnar för judarnas världshegemoni. Trots att Internet alltså regelmässigt anses ge möjlighet att sprida många olika budskap, tycks detta inte vara lika vanligt i konspirationismens fall. Även om det ges stora möjligheter att framföra sina egna konspirationsteorier (exempelvis att feminismen bara är en täckmantel för att pådyvla amerikanerna marxism och socialism) verkar det som de flesta trots allt ansluter sig till någon form av mainstream-konspirationism. Mediateoretikern James Lulls antagande att massmedia har en kulturellt partikulariserande effekt tycks alltså inte vara applicerbart i detta fall.

 

KONSPIRATIONER OCH RISKER


Jag anser också att konspirationsteorierna kan passas in i det mönster som målas upp av Ulrich Beck i hans analys av risksamhället. De risker som följer med överflödssamhället blir alltmer centrala och är också kvantitativt annorlunda jämfört med tidigare samhällen. Alla de egenskaper som utmärker dessa nya risker, har också konspirationsteorierna: de går exempelvis inte att direkt uppfatta med sinnena och de uppkommer snarare genom för mycket teknologi och välfärd, än för lite. Precis som övriga globaliseringsfenomen har konspirationstänkandet genomgått en förändring i och med modernisering och industrialisering. Under 1300-talet trodde man att pesten orsakats av att judarna, i konspiration med djävulen, förgiftat brunnarna. Numera tror man att regeringen försöker kontrollera människan genom elektroniska implantat och diverse psykofarmaka. Mannen som dömts för bombdådet i Oklahoma City, Timothy Mc Veigh, menar att han under Gulfkriget fick ett övervakningsmicrochip inopererat i en skinkan. Konspirationstänkandet kan ses som en del av risksamhället genom att det uttrycker en oro över att leva i en turbulent och oöverskådlig tidsålder.
 
Under mitt studium av dessa teorier har det ibland uppkommit ett behov av att definiera två olika sorters världskonspirationer. Pipes tar exempelvis inte hänsyn till vad som ansågs vara en konspiration från djävulens sida, riktad mot de kristna under medeltiden. Själv skulle jag vilja kalla den typen av konspirationsteorier för en världskonspirationsteori och Ickes teori(er) för en global konspirationsteori. En världskonspirationsteori skulle alltså hänvisa till en konspiration som anses hota den värld man känner eller som möjligen anses vara den "viktiga" delen av världen, exempelvis den kristna. En global konspirationsteori innebär däremot en mer heltäckande teori som tar hänsyn till större delen av världen. I och med att t.ex. Icke baserar sitt resonemang på ekonomiska faktorer är det inte så konstigt att konspiratörerna ofta befinner sig i västvärlden, men jag anser det underförstått att även Afrika och Sydamerika skulle komma att drabbas av den nya världsordningen. Coopers resonemang skulle med dessa begrepp då befinna sig någonstans mitt emellan eftersom han visserligen enbart skriver om hur den nya världsordningen eftersträvas i USA, men uttryckligen talar om en världsordning som också kommer att drabba säg Sverige eller Kenya.

 

PARANOID STIL


Trots att Pipes anser att konspirationismen varit på stadig nedgång i väst sedan 1945 tycks det alltså som om konspirationerna idag trots allt attraherar många. Hemsidor som Conspire. com och Conspiracy Nation är, tillsammans med TV-serier som Arkiv X och filmer som Conspiracy Theory (1997), omåttligt populära. Den svenske komikern Peter Wahlbeck rekommenderar Ickes bok som "väldigt spännande och väldigt informativ". Detta intresse kan också ses som en parallell till intresset för ufologi och aliens (utomjordingar) som idag tycks vara större än någonsin. Konspirationsteorier innehåller aliens och UFO:s (regeringar försöker mörklägga att det landat rymdskepp på jorden), men ufologin har också sina egna konspiratörer, exempelvis de famösa Men in Black (vilka sannolikt är av utomjordiskt ursprung) som med alla tillbörliga medel försöker övertala ufologer att inte publicera sina rön. Carl Gustav Jung ställer sig frågan: "Varför är det mer önskvärt att flygande tefat existerar än motsatsen?" i boken Flying Saucers (1959). På samma sätt skulle man kunna fråga varför det tycks vara mer önskvärt att en världskonspiration skall existera än motsatsen? Jung tolkade tefatens runda form som en arketyp och även konspirationsteorierna är strukturellt så pass enkla att man skulle kunna tala om en jungiansk arketyp.
 
Till stor del skulle jag emellertid vilja karakterisera den nutida konspirationismen som ett amerikanskt fenomen. Trots att Richard Hofstadter påpekar att "paranoid style" finns i det politiska tänkandet även på andra håll tycks det som om amerikaner har en speciell fallenhet för detta. Detta är dock inte så konstigt, om man betänker att USA från början stod under kolonialt styre. När man år 1776 så bekräftade den surt vunna friheten låg det naturligtvis nära till hands att misstänka att grupper ville beröva den nya nationen denna frihet. Hofstadter pekar på den fruktan som under 1800-talet fanns för hemliga sällskap som frimurare och illuminater. Denna rädsla har under 1900-talet inte minst anammats av den amerikanska högern, vilken jag anser William Cooper vara en talesman för, om än inte en officiell sådan. I Coopers bok framstår det "ursprungliga" USA såsom det bästa landet i världen, det USA som avsågs i den ursprungliga amerikanska konstitutionen. En stor fruktan för allt som kan tolkas som ett inskränkande av individens frihet - vapenrestriktioner, elektronisk övervakning o.s.v. - uttrycks på varje sida. Cooper uppmanar alla "konservativa patrioter" att ständigt vara på sin vakt eftersom denna grupp är den globala elitens primära mål när man väl inleder sin offensiv.

 

UTOMJORDINGAR ÄR REDAN HÄR


Framför allt när det gäller teorier kring förekomsten av "aliens" och UFO:s kommer den amerikanska konspirationismen till sin rätt. Den historia som i Arkiv X har återkommit som en röd tråd i ett antal avsnitt, bland annat Tunguska, Redux I & II samt Patient X och The Red and the Black, är en relativt trogen återgivning av vad t.ex. Cooper uppger som faktiska händelser i dagens USA. Ett stort antal rymdfarkoster har krashat eller landat på jorden och ett fåtal personer i regeringen, tillsammans med CIA, FBI, NSA samt ett antal mer eller mindre hemliga sammanslutningar, har mörklagt detta genom en sammanslutning kallad "majestic twelve". En ytterligare tillskruvning av konspirationen, ämnad att förvirra huvudpersonen agent Mulder (och publiken), är antydan att det inte alls landat några UFO:s, utan att hela UFOfrågan är påhittad av eliten. Detta på grund av nödvändigheten av en fiende efter det kalla krigets slut.

Philip Klass försöker i boken UFOs: The Public Deceived (1983) ge en förklaring till det hemlighetsmakeri som tycks omge UFOfrågan från den amerikanska regeringens sida. En större medvetenhet om UFO:s hos allmänheten sammanföll i USA med det kalla kriget, när Sovjet hade kärnvapenmissiler riktade mot landet vilka var redo att avfyras när som helst. Detta ledde till att lokaliseringen av luftförsvarets radarstationer klassades som topphemlig, vilket i sin tur ledde till att om en anställd vid dessa stationer såg något misstänkt på sin skärm hemligstämplades även detta.

När arkiven rörande UFO-observationer öppnades för allmänheten 1976 låg de dock i samma byggnad som andra, fortfarande hemligstämplade arkiv, vilket gjorde att man var tvungen att genom Pentagon ansöka för att få tillgång till arkiven. Detta sågs naturligtvis som suspekt. När dokumenten väl lästes upptäckte man att många namn hade strukits över, beroende på att privatpersoner, genom Privacy Act (antagen 1974), skulle skyddas. Allt detta gjorde att regeringen ansågs dölja fakta om UFO:s och när arkiven öppnades i sin helhet var det redan för sent. Vad regeringen eller CIA än sade ansågs de fortfarande dölja vitala delar av sanningen.
 
Denna typ av konspirationstänkande är mig veterligen inte lika utspritt i något annat land, inte heller exempelvis företeelsen "alien abductions" (bortförande av utomjordingar), och antyder möjligen att amerikaner hyser en större faiblesse för konspirationism och fantastiska förklaringar än många andra.

Intresset för konspirationsteorier tycks passa in i mönstret av vad litteraturvetaren och medicinhistorikern Elaine Showalter kallar för epidemisk hysteri, vilket hon exempelvis anser föreställningar om bortförande av utomjordingar vara. Uppkomsten av dessa epidemier kan mer eller mindre tydligt kopplas till den rådande kulturen i samtiden, som till exempel häxförföljelserna i Salem på 1690-talet och fin-du-siécle-mentaliteten tillsammans med uppenbar mänsklig förkärlek för paranoia. Precis som undergångsmentaliteten funnit en säker plats inom vår populärkultur, inte minst inför det kommande millennieskiftet, så har detsamma också skett med konspirationismen.
 
Konspirationism kan ses som försök att handskas med det okända, det främmande och ett behov av att tro att vi lever i en trygg och säker värld eller åtminstone en värld där man vet vilka ens fiender är. Exakt varför konspirationer innehar en sådan dragningskraft är sannolikt omöjligt att svara på, men ett är säkert: "The truth is out there."

Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2006-11-06
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!