Med passion för Platsen och dess historia

Maths Isacson vill kavla upp ärmarna i en mång- och tvärvetenskaplig verkstad

I Maths Isacsons fall dominerar det först- och sistnämnda. Sin forskarbana inom ekonomisk historia med betoning på landsbygds- och industrihistoria kan han följa som en röd tråd från barndomens nyfikna hembygdsintresse, fram till idag. Det framträder hos honom ett genuint och målmedvetet patos för det förflutnas berättelser. Vare sig det handlar om en enskild bonde i By socken eller Bergslagens alla ödsliga men delvis återblomstrande industriorter, så vill han få arkiven att berätta och miljöer att leva åter.

Maths Isacson har alltid besjälats av ett starkt intresse för platsen och dess människor.

- Vi kan om vi bara vill finna tidsskikt, avlagringar och variationer från spännande miljöer. Det handlar om tid, kunskap och kontakt. Om man inte bara rusar igenom, så upptäcker man alltid nya saker.

- Bara tanken på hur städer, bruksorter och byar sett ut, låtit och luktat ... det är spännande.

 
DÅ ALLTING TOG sin början hette platsen Fornby Gård, belägen i bördiga dalälvsdeltat i sydöstra Dalarna. Föräldrarna var lantbrukare på gården som tidigare hört till Horndals Jernverk. Lekkamraterna var bland andra barnen i den gamla arbetarbostaden, idag en Isacssonsk sommaridyll.

Många är de människoöden Maths kan minnas. I samband med den stora stormfällningen i januari 1954 kom skogsarbetare frän hela landet. Några gifte sig och blev kvar. Genom barnen i alla dessa brokiga familjer fick den unge Maths insyn i skilda världar. Han minns också luffarna, som gick omkring i bygden till långt in på 60-talet.
 
Själv deltog han mycket i arbetet på åkrar och fält liksom i ladugården och stallet. Släkten var stor - men bodde huvudsakligen i en annan del av landet - och syskonskaran sexhövdad.
 
- När vi talar med varandra idag har vi delvis olika bilder av vår barndom. Olika företeelser rörde oss olika. De gemensamma är att vi alla är väldigt förtjusta i vår uppväxtmiljö.
 

STÅENDES PÅ TRAPPAN till den gamla arbetarbostaden i Fornby börjar Maths att minnas.

- De som bodde här gick eller cyklade de tre kilometrarna över skogen till bruket för arbete vid de heta matinugnarna och till slamret av tunga hammarslag.

Nu är det 25 år sedan hammarslagen tystnade. Samma dag som Maths lämnade sitt avhandlingsmanus om ekonomisk tillväxt och social differentiering bland bönder i By socken, där Horndal ingår, kom nedläggningsbeslutet om Horndals Jernverk.

- Det var både tragiskt och magiskt på en gång. Ett märkligt sammanträffande.

Horndals hytta sprängdes på sommaren året före, 1978. Något som Maths Isacson minns som en mycket stor händelse, vilken mobiliserade lokalbefolkningen. Järnverkets nedläggning och hyttans rivning resulterade i ett uppmärksammat arbetarspel och sedermera i ett bruksmuseum.

 
MATHS HAR ALDRIG betraktat den lokala historien som ett enskilt fenomen. I sin avhandling beskrev han hur bygdens utveckling måste ses i ett nationellt och internationellt sammanhang präglat av ekonomisk, politisk och social utveckling. Landsbygdens sociala differentiering genomlyses av Isacson på ett sätt som antyder att tidigare ekonomiskhistoriska studier alltför ofta betraktat bondeklassen som en förhållandevis homogen grupp.

Vägen fram till avhandlingen föregicks av studier i bland annat statsvetenskap, ekonomisk historia och etnologi. Under ett par är arbetade Maths Isacson sedan deltid på Sveriges Television med den dokumentära serien "Folkets historia i bild". Nästan 30 år senare har bilddokumentationen från detta projekt kommit till nytta igen i flera av banden i bokserien "Det svenska jordbrukets historia". Det femte bandet, som behandlar der senaste halvseklet, har Maths skrivit tillsammans med Irene Flygare. Tiden emellan smakade han lite mer på journalistiken, först i en utbildning på Upsala Nya tidning och sedan som reporter på bl.a. tidningen Land.
 
- Här gick jag i pappas fotspår. Han var mycket duktig på att skriva och hade ständigt artiklar och krönikor i Land.

 
LUSTEN ATT SKRIVA och åren som journalist har med all säkerhet inspirerat Maths Isacsson även i hans forskargärning. [ likhet med journalisten tycker forskaren Mattis om att göra intervjuer.
 
- Att försöka förstå människors egna tolkningar av vad de varit med om, det är en tjusning.
Antropologiska och etnologiska aspekter på ekonomisk historia är lite ovanligt, men mycket givande, poängterar han.
 
- Det är fantastiskt att få sitta i ett arkiv och försöka förstå vad arkiven har att säga om människor och deras miljöer, men också att lyssna på människors livsberättelser. Intervjuer och minnesinsamlingar med människor i olika yrken var för övrigt en del av vardagen på Arbetets museum i Norrköping där Maths var forskningsledare under uppbyggnadsskedet. De sju åren på museet från hösten 1988 gav en fördjupad kunskap om olika kunskapsformer liksom om forskningsförmedlingens problem och möjligheter.

 
GRÄNSDRAGNING är något som Maths Isacson säger sig ha svårt för i sitt arbete. Eller till och med känner motvilja inför.
 
- Det kan inte sättas gränser under en sökprocess. Kunskapsintresset måste vara överordnat, och den ständiga nyfikenheten en drivkraft. Som forskare måste man vara öppen och aldrig låsa sig vid att kunskapen bara kan nås med det egna ämnets metoder.

En del av öppenheten i forskningsprocessen handlar om att samverka över ämnesgränserna.

- Jag förordar mångvetenskap men även tvärvetenskap. Det senare är dock svårare.. Man kan uppnå det ibland, i en förtätad miljö. Men det tar tid. Det kräver öppenhet och prestigelöshet hos forskarna. Det krävs även att de behärskar sitt eget ämnes metoder. Min erfarenhet är att det kan fungera om forskarna har en fysisk plats, där de kan mötas, studera olika källor, diskutera och till och med gräla om tolkningar på platsen.
 
Isacson nämner det så kallade Ängersjöprojektet som ett gott exempel på hur forskare frän flera vetenskapliga discipliner (naturvetare, samhällsvetare och humanister) under många år regelbundet har träffats i en lokal miljö, diskuterat och tom. skrivit tillsammans.
 
Vår värld är komplicerad och svår att förstå, menar Maths Isacson, att vi behöver mångvetenskapliga perspektiv inom forskningen.

- Lyckad mångvetenskap och tvärvetenskap leder alltid till ett större djup.

Maths Isacson har i flera sammanhang arbetat med mång- och tvärvetenskapliga förtecken. Som exempel nämner han kurser, fältarbeten, forskarskolor och bokprojekt på nordiska, baltiska och ryska industriorter där rapporterna har skrivits tillsammans med lokala forskare inom skilda discipliner.

- Nu har jag jobbat på det här sättet i 25 år, och känner till både problemen och möjligheterna.

- Det behövs fler samarbeten över ämnes- och nationsgränserna. En gemensam mång- eller tvärvetenskaplig verkstad där man är beredd att ta av sig finskjortan.