Att paketera sin forskning

- Om att göra sin egen bok

Men inte nog med att man kan göra allt detta så lättvindigt. Resultatet blir dessutom mycket bra. En textutskrift med en god laserprinter står inte offsettrycket efter.

Till detta kommer att den nya tekniken erbjuder en särskild fördel, som den industriella produktionen inte äger, nämligen att det först utskrivna arket inte är dyrare än det följande. Man kan tänka småskaligt.

Vid industriell offsetproduktion av böcker trycks hela upplagan av ett ark åt gången. Är bokens upplaga 3000 ex trycks alltså varje ark för sig 3 000 gånger, först den ena sidan av arket, sedan den andra. Förarbetet för varje tryckning är rätt omfattande. Tryckplåtar ska sättas in i pressarna, provtryck göras. Och när väl pressen går för full maskin ser man gärna att den får gå ett tag så att man kan fördela startkostnaden på flera tryck. Den tekniska produktionskostnaden för det första exemplaret av en vanlig enkel bok kan sålunda uppgå till tiotusentals kronor, medan det andra exemplaret bara kostar som ett halvt paket cigarretter. Här tänker man hellre storskaligt.

En laserprinter levererar vidare utskrifterna på ett helt annat vis än tryckpressen. Har man en skrivare, som skriver ut dubbelsidigt, så kan man trycka ut hela den första bokinlagan, innan man övergår till nästa. Tryckkostnaden för det första och de följande exemplaren blir därför som vi redan konstaterat exakt lika stor.

Medan man på offsetpressen gärna producerar för stora upplagor, på grund av det attraktivt låga följandepriset, behöver man på laserprintern inte ta ut fler exemplar än man för stunden har behov av.

Denna nya teknik öppnar helt nya möjligheter för produktion av småupplagor, vilket inte minst bör gagna den smalare vetenskapliga utgivningen, där upplagor på ett par hundra exemplar ofta är tillfyllest.

EN BOKBRANSCH I FÖRÄNDRING

Drivkraften i denna utveckling förstärktes i och med att de svenska bokpriserna blev fria 1970. Bokklubbar, jippon och hård mediaexponering av författarna ersatte bredd och en kanske något tungfotad stabilitet. Snart kom allsköns populärlitteratur att inta tätpositionen på marknaden. Svärmar av deckare såldes som aldrig förr. På kort tid syntes Sverige ha blivit nära nog världsbäst på att producera spänningslitteratur.

Liknande tendenser kan vi även se inom den vetenskapliga bokutgivningen. Flera forskare har lyckats etablera sig synnerligen väl på denna nya marknadsplats. Peter Englund, Karin Johannisson, Dick Harrison är några av dem, som lyckats förena sin vetenskap med marknadens och medias ambitioner.

För många författare har dock tiderna blivit kärvare. Den smala litteraturen har blivit än smalare. Förr beskrevs det kulturbärande bokförlaget som en mötesplats mellan börs och katedral. I sådana högstämda ordalag talar man inte nu längre. Den kommersiella gräddan inom den vetenskapliga utgivningen har funnit sig väl tillrätta på marknaden och står på egna ben. Härtill kommer en betydande utgivning, som möjliggörs genom understöd av olika fonder och andra institutioner. Denna utgivning finner vi inte sällan hos de mindre förlagen, vilka kan erbjuda sina tjänster till lägre kostnader än de större kollegorna.

TA SAKEN I EGNA HÄNDER!

I min handbok Att göra sin egen bok (pocket 2004) får den intresserade en allmän inledning till bokproduktion med dagens nya teknik. Till min glädje har jag kunnat motta flera utomordentligt välgjorda utgåvor enligt handbokens recept.

De hinder en författare känner inför art producera sin bok är lättförståeliga. Av tradition har egenförläggeri betraktats som ett misslyckande, därtill ofta ett synnerligen dyrbart misslyckande, som inte alla kunnat kosta på sig. Idag är situationen en helt annan. Rentutav har flera av våra allra mest framgångsrika författare - Guillou, Marklund, Mankell m fl tagit saken i egna händer och utger numera på egna förlag.

Jag vågar påstå att det inte är mycket svårare att lära sig att göra en hygglig bok än det är att bli en hygglig vardagskock. Och har man väl tillägnat sig de nödvändiga grunderna reduceras bokproduktionens hela kostnad till nära nog blott material- och kapitalkostnad, vilket är en bråkdel av vad gängse förlagsutgivning går loss på...

EN HEMMAGJORD BOK

En dag träffade jag en fritidsförfattare i min lilla hemstad. Han hade producerat sin text på ungefär nämnda vis.

- Men, varför har du gjort den i A4? frågade jag. Det är ju både fult och opraktiskt. Lika väl kan du göra den i ett annat, mer vanligt bokformat.
                     
- Säger du det, utbrast författaren något förvånat.
                     
- Visst. När du binder in boken är det ju bara att skära bunten till ett annat format.
Då blir ju inte raderna så förbaskat långa och svårlästa heller. Och boken blir lite tjockare, vilket känns bra. Den blir mer som en riktig bok.
                     
- Jovisst, det är ju sant.

- Och inte behöver du ha sånt trist vitt papper. Det finns ju annat papper. Sånt som du ser i de flesta böcker. Lite lätt tonat. Och lite tjockare, så att texten inte lyser igenom.
                     
- Säger du det, fortsatte han lika förvånat. Det borde man nog tänka på.

- Och så har du skrivit ut den med Times. Det typsnittet är man väl rätt trött på numera. Det finns ju även Garamond och Benbo till exempel. Dom är faktiskt skönare att läsa.

- Jaha. Det har jag inte tänkt på. Men när du säger det så.
                     
- Och när du har lagt ner så mycket arbete på din text. Kanske hållit på flera år. Varför binder du inte in boken så att den ser mer ut som en vanlig bok? Vi har ju ett par bokbinderier bara här i stan. Och inte kostar det mycket om du limbinder in ett par hundra ex. För att inte tala om hur mycket lättare det blir sen att sälja din bok.  Det menar du inte.

- Jovisst. Kanske får du lov att beställa ett omslag i lite tjockare papper på når tryckeri. Men så blir det stadigt också. Och du får en ryggtext på boken så att den inte kommer bort i bokhyllan.

NÄR BOKEN ÄR KLAR

Hjälp med att informera bokhandeln om bokens existens kan man få t ex genom Seelig, liksom om hur man kan beställa den. Samtidigt redovisas även boken i de stora internetbokhandlarnas register.

Genom Bibliotekstjänst kan boken erbjudas till alla bibliotek, om den är av någotsånär allmänt intresse.

Att skicka ut recensionsexemplar till lämpliga media kan naturligtvis författaren göra lika bra som en marknadsansvarig. Likaså känner författaren - i synnerhet vetenskapsmannen - den potentiella marknaden väl så bra som nån anställd på ett storförlag, som ju inte jobbar särskilt finmaskigt.

Ungefär så ser det ut.

Den omvandling vi ser idag inom bokproduktionen är en av de mera genomgripande i bokens historia. Glädjande är att de nya möjligheter, som idag står till buds, varken kräver stort kapital eller specialistkompetens. I takt med art egenförläggandet breder ur sig, kommer marknaden att anpassa sig till detta förhållande. Idag visar t ex de stora bokdistributörerna ett mer uttalat intresse för nya småförlag än tidigare. Genom Internet kan vidare böckerna lättare exponeras och säljas. Kanske vore det även rimligt att universiteten - med tanke på tidens tendenser - erbjöd sina forskare kurser i bokmarknad och bokframställning. Därmed skulle man skapa bättre möjligheter för mycken forskning att nå ut i samhället.