Göran Malmqvist - lärjungen som blev mästare

Även om Lao-Wa (Jan-Ove Waldner) är den mest kände svensken i Kina, så kommer Göran Malmqvist, eller Ma Yueran, inte långt efter. I alla fall om man talar med kineser inom universitetsväsendets, litteraturens och politikens värld.
 
Kinakännaren och sinologen Göran Malmqvist föddes den 6 juni 1924. Hans 80-årsdag förra året uppmärksammades bland annat genom att tidskriften Orientaliska studier tillägnade honom ett helt nummer som den mästare och förebild för många Kinaintresserade han är.
 
- Jag är bara en gammal avdankad professor, emeritus betyder just det - uttjänt...
 
Göran Malmqvist skrattar och han har glimten i ögat. Uttjänt är nämligen det minsta man kan säga om honom.
 
Han står ensam vid sitt arbetsbord och ser ut över den vackra Näsbyviken norr om Stockholm. Livskamraten Ningzu gick bort för nio år sedan och numera bor han i en lägenhet på två rum och kök i Svalnäs, Djursholm.
 
Efter sina starka protester mot massakern på Himmelska Fridens torg i Peking 1989 var han länge oönskad i sitt andra hemland. Men sedan 2004 är han åter välkommen till Kina. Något som gett ny livslust och kraft. Efter förra årets resa, den första på femton år, planerar han nya resor med de tre sönerna till Kina under 2005.

ARBETET FORTSKRIDER

ATT HÖRA FÖRFATTARENS ANDNING

Det till omfånget största verk Malmqvist översatt är "Färden till Västern" som utkom i fem mäktiga band 1995-96. Det räknas som ett av Kinas viktigaste verk och är en uppteckning av en mängd folkliga berättelser, som under 1500-talet blev till en sammanhängande historia. I den skildras hur buddistmunken Tripitaka på 600-talet e. Kr. reser till Indien för att hämta tillbaka buddistiska skrifter till Kina och hur han möter allehanda övernaturliga faror och hinder. Verket ger en inblick i kinesisk mytologi som visar sig kunna vara både satirisk och burlesk.

- En egenhet i mitt översättande är att jag ogärna översätter enskilda verk, utan jag följer hellre hela författarskap. Av till exempel nobelpristagaren Gao Xingjian har jag översatt 96 procent av allt vad han har skrivit och när det gäller poeten Bei Dao har jag översatt 100 procent av vad han publicerat - varenda dikt sedan 1972! Av Li Rui har jag översatt fyra av hans fem böcker.

- Jag tycker det är intressant att arbeta på det viset och se hur ett författarskap förändras och utvecklas.
 
Ett problem för en översättare är att klara av nationella och kulturella egenheter och sammanhang som gör det svårt att rätt förstå en text. Istället för att skriva fotnoter för att förklara olika översättningsval och komplikationer, författar Göran Malmqvist företal till sin översättning.
 
- Jag vill ändå gärna tro att översättarens roll är att vara brobyggare som låter andra ta del av egna läsupplevelser. Översättaren hjälper till att skapa förståelse för främmande litteraturer. Och utan den förståelsen vore världen bra mycket fattigare.

ORDFÖRANDE MAO EN STOR POET

- Att jag gjorde det beror på att Mao Zedong, enligt min mening, var en av de främsta företrädarna för den klassiska kinesiska poesin. Hans dikter, som är avfattade på klassisk kinesiska, och som innehåller mängder av historiska och litterära allusioner, är avfattade på versmått som skapades under Tangdynastin (618-906) och Songdynastin (960-1279). Jag skulle tro att omkring 2 procent av Kinas befolkning äger den språkliga kompetens och den kulturella bakgrund som krävs för en full förståelse av Maos diktning.

I KARLGRENS FOTSPÅR

De två möttes och Karlgren, som förklarat att endast hans egen översättning var något att ha, lyckades få den unge studenten att börja läsa kinesiska.
 
Göran Malmqvists skrev många år senare en minnesbok betitlad "Bernhard Karlgren - Ett forskarporträtt". I det verket skildrar han den store mästarens vetenskapliga gärning, som påbörjades redan under skoltiden, och som skulle fortgå i sju årtionden. Boken som utgavs 1995 håller nu på att översättas till kinesiska. Denna gång är det dock inte Göran Malmqvist som står för översättningen ...
 
Tack vare ett Rockefellerstidpendium kunde han och tre andra skaninaviska studenter från Stockholms högskola åka till Kina 1948. De skulle efter studier för Bernhard Karlgren tillbringa ett år i Kina och därefter åka vidare och studera vid universitetet i Berkeley i Kalifornien.
 
Men Göran Malmqvist blev kvar i Kina. Han mötte kärleken och den blivande hustrun Ningzu. De befann sig i Kina den 1 oktober 1949 då Folkrepubliken Kina utropades efter ett drygt tvåårigt inbördeskrig mellan Chiang Kaisheks regim och det kinesiska kommunistpartiet, KKP. Göran och Ningzu gifte sig 1950 i Hong Kong och flyttade för en tid till Sverige.
 
Därefter var Göran Malmqvist under flera omgångar i Sverige. Han var lektor i kinesiska vid Londonuniversitetet 1953-55, kulturattaché vid svenska ambassaden i Peking 1956-58. 1959 utnämndes han till lektor i kinesiska, och 1961 till professor vid Australian National University i Canberra, där han stannade i sex år.
 
1965 återvände han till Stockholm och utnämndes till "professor i sinologi, särskilt nykinesiska språket" vid Stockholms universitet. I Stockholm förblev han till pensioneringen 1990.
 
Under Göran Malmqvists 25 år som professor vid Stockholms universitet utökades både undervisning och forskning i kinesiska och sinologi märkbart. Efter sin hemkomst blev han erkänd som en Kinakännare. Han kunde förena sin forskning med studier i kinesisk litteratur, historia och religion samt med sin alltmer framträdande översättarverksamhet.
 
Under hans tid som ledare för den kinesiska avdelningen vid universitetet genomfördes också en ny inriktning mot den moderna kinesiskan. Detsamma gällde forskning som fick mera anknytning till modern kinesisk kultur. Detta som kontrast till Bernhard Karlgren som främst koncentrerat sig på det klassiska kinesiska skriftspråket. 

VISKANDETS KONST

Han ler och skrattar till:
 
- Ja, detta är finlir, men det är roligt!

FORSKNINGSLÄGET IDAG

Redan på 1920-talet hade Bernhard Karlgren uppmärksammats internationellt för sina epokgörande forskningar i kinesisk språkvetenskap. Generationer av sinologer världen över hyllar fortfarande Bernhard Karlgren som den store läromästaren. Han lyckades rekonstruera medeltidskinesiskans ljudbild 600 e.Kr och ännu mera häpnadsväckande lyckades han återskapa även fornkinesiskan 600 f .Kr.

- Den västerländska sinologins guldålder inträffade under den första hälften av 1900-talet, när Bernhard Karlgren och hans lärare, främst fransmännen Chavannes och Pelliot, lade grunden till vår kännedom om kinesisk fonologi, grammatik, textkritik och historiografi.
 
- Under den andra hälften av 1900-talet har forskningen i ökande grad kommit att behandla mer "relevanta" ämnen som samhällsvetenskap, politik, ekonomi, idehistoria. Denna nya inriktning har inneburit att intresset för, och kännedomen om den traditionella kulturen, och det språk som bar fram den, har hamnat i bakgrunden.

KINAS FRAMTID

Men det är ändå miljöförstöringen som skrämmer Göran Malmqvist mest. Han ser inte heller ekonomiska tillväxtsiffror som realistiska.

- Det gäller för Kinas ledare att stävja den omfattande korruptionen, att hejda miljöförstöringen och att förbättra den jordbrukande befolkningens materiella villkor. Om de inte lyckas med det kan Kina ha nått vägs ände inom en generation.