Rektor Lars Haikola:

Akademiskt ledarskap är att dirigera solister

- På många sätt liknar akademins och politikens syn på ledarskap varandra: "Om rörelsen kallar så ställer jag upp".
 
Med det senare exemplet antyder Lars Haikola att det inom universitetsvärlden inte anses "fint" att bli ledare.
 
- Helst ska man bli tillfrågad och tubbad och övertalad och dölja sina verkliga ambitioner ...

En profilering av akademins synsätt på ledarskap är helt nödvändig, menar Haikola, och exemplifierar med att chefsrollen inom universiteten är en bisyssla.
 
- Det vanliga är att chefskapet utgör 50 procent av en tjänst, och på detta sätt får vi massor av "amatörchefer".
 
- Svenska universitet och högskolor har en omslutning om 45 miljarder. Det är ju orimligt att tro att man ska leda en i samhället så central funktion som en bisyssla.

 
HAIKOLA HAR TAGIT ett första steg mot mer professionellt akademiskt ledarskap genom att skapa heltidschefer på BTH. Ett annat drag är att professionsorganisera högskolans operativa enheter.

- Vi skäms inte för att vi är en professionshögskola, därför har vi organiserat oss i områden efter professioner inom Teknik, Hälsa, Management samt Teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
 
Att verka i en tekniskt dominerad miljö skiljer sig på många sätt från den humanistiska sfären. Som den teolog och humanist han är, föredrar ändå Lars Haikola den tekniska ingenjörskulturen.
 
- Jag uppskattar verkligen att arbeta i en miljö som är instrumentell, där det handlar om att identifiera ett problem och sedan lösa det på optimal tid.

Den mer torra humanistiska forskarmiljön menar han ger diskussionen ett alltför stort egenvärde.
 
- Det tidsläcker för mycket ur ett sådant system.

 
PROFILERINGEN AV Blekinge tekniska högskola är tydlig, men har varit allt annat än lättformad. Den ursprungliga målbilden - satsningen på tillämpad IT - är inte längre någon nyhet.
 
- Hela världen har lyckats med detta, så det är inget mål längre.
 
 Lars Haikola anser att nya mål kräver ett betydligt mer flexibelt finansieringssystem än det nu rådande.
 
- Vi är alldeles för tungfotade i dag.

Med det menar han att svenska lärosäten är alltför beroende av en enda källa - staten. En större mångfald i finansieringen är ett måste, anser Haikola, som gärna skulle se att varje högskola fick fleråriga uppdrag att utbilda och forska inom en avgränsad profil. Som det ser ut i dag är finansieringssystemet helt oberoende av tillfälligheter i studenternas val av utbildning. En effekt av detta är att många populistiska utbildningsprogram skapas i syfte att locka studenter.
 
En annan faktor som gör högskoleväsendet tungfotat är att finansieringssystemet stimulerar högskolor att efterlikna varandra.
 
- Det måste löna sig att vara annorlunda. Jag tror också att forskningsanknytningen kommer att bli mer mångfaldig i framtiden.
 
Lars Haikola ser det som en orimlighet att alla högskolor ska ha en fullständig forskningsunderbyggnad.
 
- Jag tror att några högskolors profil ska vara att ge excellent utbildning, utan att forskning för den skull behöver ske i samma byggnad.

 
SUMMAN BLIR alltså ett antal utbildningshögskolor och ett antal forskningshögskolor.
 
- Och just BTH ska vara en forskande högskola, fastslår dess i frågan jävige rektor.

- Vi är en liten högskola som har ambitionen att vara forskande. Det är inte enkelt, men vi har exempel på BTH som visar att man faktiskt kan bedriva högklassig forskning även på små högskolor, betonar Lars Haikola.

- Däremot har nya utbildningsområden ofta en svag forskningsöverbyggnad, vilket kräver förstärkning. Det är alltid problematiskt med en obalans mellan forskning och undervisning.

En obalans som också yttrat sig i att de starkaste forskningsmiljöerna kring datavetenskap, programvaruteknik, och telekommunikation nu dras med det största studentraset inom grundutbildningen.
 
Förklaringen ligger i att BTH byggdes upp under 90-talets IT-boom. När den sprack uteblev studenterna, vilket skapat ett krisläge för grundutbildningen.
 
- Trots att forskningen på området är stark och att IT-branschen är på uppgång, så släpar grundutbildningen efter.

En förklaring kan också vara att näringsliv och arbetsmarknad idag efterfrågar allt bredare kompetens. Precis som inom forskningen.
 
- De stora forskningsprogrammen bli mer och mer multidisciplinära. De blir också större och mer globala, vilket gynnar tvärvetenskapen och ställer motsvarande krav på utbildningen.

 
LARS HAIKOLA MENAR att dagens satsning på starka forskningsmiljöer helt klart missgynnar de små högskolorna. För de mindre högskolorna ligger framtidens starka forskningsmiljöer i nätverkssamarbeten mellan högskolor och ännu starkare profilering. Men kanske också i en ännu starkare näringslivsanknuten forskning.
 
- Vi har redan ett gott rykte för att sköta vår samverkan bra, men vi behöver ännu mer innovationstänkande, som ett integrerat inslag i forskningen.

Säger rektorn för en högskola som delat uppväxtmiljö med IT- och telekomindustrin i Blekinge. En tvillinglik symbios.
 
- Men i vår miljö är det inte fult med "köpt" forskning. Det är en icke-fråga för oss.
 
- Vi har hela tiden klättrat på varandra.

Däremot är det viktigt att hålla rågången mot rena konsultuppdrag klar. All forskning, externt initierad eller ej, ska ske utifrån vetenskapssamhällets kriterier.
 
Men detta är nästan alltid oproblematiskt, menar Haikola.
 
Han betonar vikten av att det ska råda balans mellan högskolans mål och forskarkårens ständiga försök att hitta nya vägar. Det är en svår avvägningsfråga.

- Vi har en målstyrning som säger: " I den här riktningen ska vi gå" . Sen får man övertyga medarbetare om att detta är rimliga mål.
 
- Vi kan inte låta medarbetarna springa iväg åt alla möjliga håll.
 
Som rektor försöker Lars Haikola att " ha peijling" på allt som pågår vid högskolan. Det hänger ihop med den starka profileringen.

- Jag tittar på alla forskningsansökningar som går iväg, något som förstås är orimligt för ledaren vid ett stort universitet.

 
SÅDAN SER DEN UT, högskolan som ska ledas. Svenska universitets och högskoleväsendet är idag den största statliga arbetsgivaren i vårt land. Under senare år kraftigt växande i en allt mer trång kostym.

- Med tanke på detta är vår ledarskapsmodell utformad för en förgången tid, säger Lars Haikola.
 
Han menar att högskolevärlden måste börja ta ledarskapet på allvar, och skaffa sig kunskap om vad ledarskap innebär. Att vara en duktig lärare eller en duktig forskare kräver samma grundkunskaper som för ett gott ledarskap.
 
- Forskare är inte dåliga ledare, det är en myt, men de är däremot dåliga på att låta sig ledas.

Och att akademiker av hävd är kritiska präglar naturligtvis även förhållningssättet till ledaren.
 
Inom högskolan finns mängder av små självstyren. Många tycker inte att man behöver ledarskap över huvudtaget, det är Lars Haikolas erfarenhet. Men "själv är bäste dräng" håller inte hela vägen.

- Poängen med ett universitet är att ha solister. De ska inte göras om. Däremot måste de inse att de är solister i en orkester.