Leif Pagrotskys uppmaning till HUMSAM-forskarna:

"Debattera sakligt och gör forskningen mer internationell!"

 
RENT ALLMÄNT tycker han att forskarnas deltagande i den allmänna debatten ofta präglas av lösa förmodanden, hörsägen och allmänna intryck.
 
- När jag hör företrädare för högskolevärlden kräva mer pengar och använda argument som jag vet är vandringshistorier, då blir jag besviken. Och det inbjuder inte mig att debattera sakfrågan på ett sätt som gör att vi kan komma fram till nya lösningar.
 
Men forskarna måste väl ha rätten att gå emot allmänt spridda uppfattningar, även sådana som omfattas av politiker?
 
- Det är deras skyldighet. Men om den som uttalar sig har titeln professor ställer jag högre krav på att det som sägs ska baseras på fakta som kan beläggas än om han eller hon är en allmän tyckare.

 
NÄR DET GÄLLER just humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning tror Leif Pagrotsky att det skulle vara lättare att vinna gehör för ökade anslag om det fanns tillgång till mer etablerade kvalitetsmått.
 
- Inom naturvetenskap och medicin finns beprövade mått som bygger på publicering och citering. Men när jag som mellanhand mellan de som betalar och de som blir finansierade försöker bilda mig en uppfattning om var pengarna till HS-forskningen gör mest nytta, är det är svårt att se motsvarande mått. Forskarna verkar själva inte varit intresserade av att utveckla sådana.
 
Samtidigt tycker han sig se vissa strukturproblem inom humaniora och samhällsvetenskap.
 
- Jag skulle vilja beskriva det som att man har för svag internationell anknytning, vilket till exempel visar sig i att man inte engagerat sig tillräckligt för att sprida sammanfattningar av avhandlingar på engelska. Att avstå från den kvalitetsstimulerande mekanism som det internationella utbytet innebär tror jag ger ett systematiskt kvalitetsfall.

För svensk samhällsvetenskap och humaniora var annars vårens forskningsproposition en besvikelse. Utöver höjningen av fakultetsanslagen, som utgör mindre än en fjärdedel av totalsumman och som ska fördelas mellan alla discipliner, blir det inga nya pengar fram till 2008.
 
Samtidigt pekar regeringen i samma dokument ut en rad utmaningar som samhället står inför, som ändrade demografiska förhållanden, ökad globalisering, en förändrad arbetsmarknad mm. Leif Pagrotsky förnekar inte att det är problemområden där HS-forskningen många gånger kan ge avgörande bidrag.
 
- Men kom ihåg att den här propositionen skrevs mot bakgrund av den förra, där vi satsade på HS-området. Den satsningen var ett nivålyft som ligger kvar. Nu gör vi nya prioriteringar för den kommande perioden.
 
Ett alternativt sätt att få mer resurser, oavsett forskningsområde, är att öka andelen internationell finansiering. Leif Pagrotsky anser att Sverige bör kunna fördubbla sina EU-anslag från en till två miljarder. Målsättningen bygger delvis på att EU:s forskningsbudget förväntas öka i och med det sjunde ramprogrammet. Men han tror också att svenska forskare skulle kunna öka sin relativa andel av de totala anslagen.
 
- Men då måste svenska forskare bli mer uppmärksamma på och ta vara på de möjligheter som EU erbjuder. Det säger jag inte som kritik mot det som varit utan det är en utmaning vi står inför i framtiden. Vi jobbar själva väldigt aktivt med att beslutsprocessen i EU ska bli mer transparent och mindre byråkratisk och att vetenskaplig kvalitet snarare än regionala hänsyn ska avgöra, något som kommer att stärka konkurrenskraften för svenska forskare.