Startsidan på Vetenskapsrådet
Vetenskaprsådets startsida
Befolkningsstudier

En stor stark i Umeå


Centrum för befolkningsstudier - gökungen som vann respekt

Av Liselotte Englund, redaktör, Tvärsnitt
Mycket glädje, men också en oerhörd press. Så kan känslorna sammanfattas efter utnämningen till en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer 2005. Professor Anders Brändström på Centrum för befolkningsstudier vid Demografiska databasen, Umeå universitet, leder världens mest informationstäta demografiska databas.
VI BRUKAR RÄKNA oss till den fjärde största räknat i antal individer. Då kommer mormonerna i Salt Lake City, forskningsdatabasen vid University of Chicago och en franskkanadensisk databas i Montreal före oss, säger Anders Brändström.
 
- Men räknar vi mängden information per individ kan ingen slå oss i Sverige. Våra husförhörslängder och flyttningslängder är helt unika.

Varje termin kommer gästforskare till Umeå för att ta del av det unika svenska materialet.

- Våra systemutvecklare befinner sig i forskningsfronten på det som kallas relationella databaser. Här finns oerhört mycket att hämta.
 
Det Anders Brändström främst noterat i samband med utnämningen till stark forskningsmiljö, är den status den inneburit både internt och externt.
 
- Det är en unik känsla. Vi har alltid varit en kastkäpp, en gökunge i boet.
 
- Många tyckte att vi inte var riktiga humanister, och borde flytta.
 
I dag är det annat ljud i skällan. Stort stöd från både SAMFAK och HUMFAK, och planerad expansion i lokalerna.
 
Otaliga är de svenska och utländska forskare som nu söker kontakt med Brändström och hans kollegor i Umeå. Och befolkningsstudier är ett oerhört mångvetenskapligt forskningsfält. Kärntruppen är historiker, men nära samarbeten finns med statistiker, kulturgeografer, medicinare och många andra. Så har forskningen genom åren också kommit att handla om vitt skilda ämnen - från fattigvård och social mobilitet till veneriska sjukdomar och genetik.
 
Den som väljer att doktorera på demografiska databasens material får en gynnsam start. Eftersom data redan finns är det bara att börja med frågeställningarna direkt.
 
- Det har bidragit till att vi har hundra procents disputationsfrekvens här.
 
I dag finns ett tiotal heltidsforskare vid Centrum för befolkningsstudier.

 

STUDIER AV LIVSFÖRLOPP


En av de få svenska forskare som arbetar med modellbyggande av demografisystem är Göran Broström, professor i statistik. Han gör bland annat livsförloppsanalyser där individer kan följas över tid, vilket är mycket datakrävande. Främst studeras dödlighet, som till exempel i Anders Brändströms avhandling om spädbarnsdödlighet.
 
- Här är husförhörslängderna helt oumbärliga, eftersom vi kan följa släkter under flera hundra år, säger Göran.
 
- Vi kan se en individs hela historia, och upptäcka alla möjliga händelser som kan vara av intresse.
 
En kunskap som bland annat är av socialmedicinskt betydelse, eftersom man av svenska data kan förstå en del av spädbarnsdödligheten i dagens utvecklingsländer.
 
- Vi kan se hur föräldrars livshistorier påverkar barnens livshistorier.
 
Ett huvudstråk i Göran Broströms forskning är att försöka förklara förekomsten av "oförklarad variation mellan individer". Det faktum att två individer med exakt samma förklaringsvariabler ändå är olika - hur kan man hantera detta i analyserna?
 
- Här utvecklar vi slumpmässiga statistiska modeller, så kallade frailty-modeller, med syftet att korrigera för omätbara skillnader.
 
Målet med forskningen är att nå en slutgiltig lösning på det problemet.

 

SVENSKA DATA TILL AFRIKANSK NYTTA


Tom Ericsson är professor i historia, en gång forskningsledare för Demografiska databasen, samt medsökande inom ramen för utlysning till "starka forskningsmiljöer". Hans nuvarande studieprojekt är den svenska Sofiaförsamlingen i Paris, där han studerar vigsellängder i huvudsak från revolutionsåren.
 
- Under 16- och 1700-talen var det många svenska ungdomar som utvandrade för studier, och den svenska församlingen i Paris kom att få en stor betydelse.
 
Eftersom det saknades lutherska församlingar utöver den svenska så kom Sofiaförsamlingen med tiden att domineras av tyska lutheraner och en del fransmän från Alsace. Tom Ericsson är här intresserad av att se hur integrationen såg ut i Paris, och det gör han genom att studera vigsellängderna. Här framkommer yrken, relationer, bostadsadresser...

- Jag kan se att det i stor utsträckning är tysktalande vittnen vid giftermålen, att man bjuder in vittnen med motsvarande yrkesbakgrund och som bor i närheten.
 
- Lokalsamhället och kvarteret framträder på ett fascinerande sätt i detta unika källmaterial.

Inom kort publicerar han sina resultat i en bok om människorna i den svenska församlingen i Paris. Och fortsättning följer.
 
- Jag är en frankofil!

Men före Parisstudierna har Tom Ericsson också nyttjat den demografiska databasen för mer inhemska studier, däribland om den nordiska medelklassen, om "läseriet" i Norrland och om den svenska småborgerligheten.
 
På frågan om hur han förklarar styrkan med Centrum för befolkningsstudier blir svaret: det absolut världsunika materialet och forskarna som finns här.
 
- Vi ställer intressanta frågor som är viktiga för den internationella forskningen.
 
- Vetenskap handlar om att ge svar på centrala frågor. Det är inte bara kunskapsproduktion.
 
Han menar också att många av studierna på flera hundra år gamla svenska data kan gå igen, exempelvis i nutida afrikanska samhällen.
 
- Det är det som gör det så intressant och relevant, inte minst för de gästforskare som kommer hit och finner svar på frågor som de inte kan få i sina hemländer.

 

FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN


Tänk att kunna följa svenska urinvånare i generationer från vaggan till graven.
 
- Det måste ju vara mumma för forskare, säger Tom Ericsson.
 
Han åsyftar verksamheten vid Centrum för samisk forskning (CeSam), och konstaterar att vi nog borde vara tacksamma för den svenska statens noggrannhet genom seklen, vilken ledde till den omfattande befolkningsstatistik som finns i dag.
 
Per Axelsson har ynnesten att arbeta med detta material. Han är lektor på halvtid vid CeSam och halvtid vid CBS.
 
- Svensk forskning om samer är väldigt splittrad, säger han. Och det är en av anledningarna till CeSam:s uppkomst. På vissa områden har forskningen varit frekvent, till exempel kring språk, historia, rennäring och politisk mobilisering.
 
- Men myndighetsutövarna har ofta dåliga fakta att bygga på, menar Per. Det vill CeSam ändra på genom att koordinera och kvalitetssäkra den samiska forskningen för att få en mer heltäckande bild. Unik i sitt slag.
 
- Amerikanerna har aldrig kunnat följa indianerna på det sätt som vi följer samerna.
 
- Nu kan vi följa samer från den tid då de ensamma bebodde hela Norrland, genom årtionden av kolonisation då allt fler svenskar söker sig längre norrut i Sverige.
 
Att samerna gått från majoritet till minoritet är en process som har många internationella paralleller bland ursprungsbefolkningar. Men möjligheterna att studera förloppet på individnivå finns bara i Sverige. Det är väsentligt att visa på komplexiteten i det samiska samhället med både språkliga, geografiska, kulturella och näringsmässiga skillnader att beakta.
 
- Samer ser inte bara nationsgränser. De ser Sápmi, som sträcker sig över Norge, Sverige, Finland, Ryssland.
Forskning om samer har ett infekterat förflutet, alltsedan Lundborgs och Wahlunds "The Race Biology of the Swedish Laps" (1932).
 
- Det är faktiskt den senaste stora demografiska undersökningen om samer, och därför är det oerhört angeläget att få fram nytt material, säger Per Axelsson med eftertryck.
 
- Viktigt här är att det inte bara handlar om samer, utan om en region.

Att följa nomader innebär självklart vissa svårigheter. Det uppstår statistiska hål. Men det går också att koppla en hel del fenomen till just nomadlivet.
 
- Smittkoppor drabbade Sverige hårt, men samerna klarade sig bra tack vare att de flyttade.
 
Den svenska bilden av våra egna urinvånare är problematisk. Bara en liten del av de svenska samerna har direkt koppling till renskötsel. Ändå har vi just bilden att same och ren hör ihop.
 
- I svensk skola lär man sig mer om indianer än om samer! Det säger en hel del.

- På grund av den bristfälliga bild av samer som existerar i dag är det rikspolitiskt viktigt att forskningen blir mer omfattande liksom att fler samer vill forska.
 
Om några år hoppas Per Axelsson att fler forskare sysslar med samisk demografi. Inte minst för att tillgodose samhällets behov av att få koll på den samiska historien.
 
- Allt för mycket kuriosa och schabloner präglar den svenska samebilden, och det måste vi ändra på.

 

LAGARBETE SOM FRAMGÅNGSRECEPT


I kollegiet på Centrum för befolkningsstudier finns också Anna Lundberg som disputerat på betydelsen av den svenska smittskyddslagstiftningen och tillämpningen av smittkoppsspårning. Utnämningen till stark forskningsmiljö tryggade hennes forskning en tid framöver.
 
- Vi har presterat detta tillsammans, fortsätter hon. Vi är ett lag - visst finns det positioner i laget - men det är alltid en god atmosfär.
 
Bland annat menar Anna att framgång bygger på förståelse för varandras vetenskapliga tillhörigheter. Det ligger mycket arbete bakom att öppna forskarmiljön och göra den tillgänglig för flera.
 
För Stefan Warg innebar våren flera glädjeämnen. Både en forskarassistenttjänst och utnämningen till stark forskningsmiljö. Extra krydda till glädjeyran är hans "research fellowship" i Edinburgh, dit han åker nästa höst. Där ska han genomföra en jämförande studie mellan grevskapet Fife och staden Sundsvall. Mentorn är universitetets rektor Michael Anderson, som skrev en banbrytande bok i ekonomisk historia om familjeförhållanden i engelsk industrimiljö.

 

STARK MILJÖ PÅ TILLVÄXT


Det är drygt två år sedan Anders Brändström utnämndes till professor i historisk demografi. Bakgrunden var en gammal HSFR-professur i ämnet, vilken innehades av Lars-Göran Tedebrand. Dåvarande folkpartistiske utbildningsministern Jan-Erik Wikström föreslog att professuren skulle knytas till Demografiska databasen, men ha en egen budget och egen forskningssekreterare. Så blev det, och så har det förblivit. Vid Tedebrands pensionering var Anders Brändström föreståndare för Demografiska databasen.
 
- När jag sedan fick professuren väckte jag tanken att skapa ett slagkraftigt centrum för befolkningsstudier. Det fanns en klar samsyn kring detta över fakultetsgränserna.
 
I dag får han får han halva lönen från historieämnet och andra hälften från DDB och SAMFAK gemensamt. Med uppgift att vara vetenskaplig ledare.

Han har ett pund att förvalta efter Egil Johansson, professor i pedagogik och religionshistoriker som drog igång verksamheten 1973. Han var under sin aktiva era världsberömd för sin läskunnighetsforskning.
 
- Egil är lite av vår gudfader, säger Anders. En ensamt ropande röst i öknen som alltid fått folk dit han vill, utan att någon egentligen förstått hur det gick till.
 
Från en ensamt ropande i öknen till en nationell forskarmiljö i särklass. På köpet får CBS ett värdefullt ekonomiskt tillskott.
 
- Men pengar i sig är inte det viktigaste, även om det känns tryggt att nu kunna planera långsiktigt, menar Brändström. Flera nya forskningsansökningar kommer framöver att tecknas med Centrum för befolkningsstudier som medsökande, vilket i sig är en styrka.
 
Klirr i kassan, men också en oerhörd press.
 
- Bland de 261 forskningsmiljöer som fick avslag, finns det säkert några som hoppas att vi ska misslyckas.
 
- Förväntningarna på oss är stora och det finns säkert de som inte tror på oss, eller inte tycker vi var värda utmärkelsen. Men jag är inte orolig. Vi har satt ett hårt beting när det gäller både kvalitet och kvantitet. Ingen anställd har blivit förordnad på mer än två år. Och det är tufft, för det tar tid att visa omvärlden vad man går för.

Sidansvarig:
Senast uppdaterad: 2006-10-05
Redaktör: Ragnhild Romanus, e-post: ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick, e-post: arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Helena Bornholm, e-post: helena.bornholm@vr.se
Tvärsnitt - om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning sedan 1979
Sök i Tvärsnitt!