Replik:

Hur man besvarar eviga frågor

Ett av mina grundantaganden är att de eviga frågorna är teoretiska, i den meningen att de kan ha sanna och falska svar. De är alltså inte praktiska; man löser dem inte genom att bara "ta ställning". Så långt håller Jeffner med, men han menar ändå att de teoretiska svaren måste baseras på en sorts praktiska ställningstaganden. Han anser, till skillnad från mig, "att det finns avgörande valsituationer utan bindande skäl för olika vägval där vi måste ta en risk för att komma vidare. Dessa valsituationer är oundvikliga, men de är steg på vägen till ett teoretiskt svar på de eviga frågorna."

Jag tror att den valsituation Jeffner särskilt syftar på gäller frågan om vilka erfarenheter som kan ligga till grund för kunskap. Han skiljer mellan vanliga empiriska erfarenheter eller sinnesintryck å ena sidan och det han kallar transcendenserfaren-heter å den andra. Empiriska vetenskaper baseras ytterst på sinnesintryck, men Jeffner menar att även transcendenser-farenheter kan vara kunskapsgrundande. En stark upplevelse av Guds närvaro eller av att man har fri vilja kan till exempel enligt Jeffner utgöra en förnuftig grund att tro på Gud respektive en fri vilja - även om den sortens upplevelser inte har något bevisvärde alls inom empirisk vetenskap. Vidare anser han att man här helt enkelt måste välja ståndpunkt. "Känslan av att ha en fri vilja bevisar ingenting, säger Bergström som vi sett. Nej det gör den inte om man valt linjen att enbart empirisk vetenskap ger verklighetskontakt, men givet ett annat grundläggande val kan den leda oss rätt."

Såvitt jag förstår innebär detta att åtminstone vissa eviga frågor enligt Jeffner är praktiska snarare än teoretiska. Upp-fattningen att vi har fri vilja baseras enligt honom ytterst på valet att godkänna känslan av att ha fri vilja som en tillräcklig kunskapsgrund. Enligt min åsikt är det däremot en teoretisk fråga om känslan av fri vilja verkligen är en tillräcklig kunskapsgrund.

VEM AV OSS HAR RÄTT?

Quine förespråkar däremot en naturalistisk kunskapsteori. Han menar att uppfattningar om vad som kan vara evidens för våra teorier om verkligheten själva tillhör våra teorier om verkligheten. Det är inte något vi väljer; det är något vi tror. Frågan är helt enkelt vilken som är vår bästa teori om verkligheten. Om denna teori säger att vissa av våra upplevelser orsakas av Gud, så utgör Gudsupplevelser evidens för Guds existens, annars inte. På samma sätt med upplevelser av fri vilja.

För min del går jag på Quines linje, Jeffner mer på Carnaps. Men återigen, vem har rätt? Jag menar att det är en teoretisk fråga. Det enda som kan visa att Quine har rätt och Carnap fel - i den mån detta ännu är oklart - är fortsatt kunskapsteoretisk forskning. Jag vill gärna tro att Jeffner skulle hålla med om detta. Inte kan han väl även här tycka att det bara gäller att fatta ett beslut som man kan trivas med?

DET BÖR TILLÄGGAS att kunskapsteoretisk forskning enligt Quines (och min) uppfattning inte kan isoleras från vetenskaplig forskning i största allmänhet. Vad som är god evidens är ju beroende av vad som orsakar våra upplevelser. I själva verket tror jag därför att skillnaden mellan mig och Jeffner är att vi har olika teorier om verkligheten. Han tror till exempel att Gud existerar och att vi har fri vilja. Det tror inte jag (även om jag i fråga om den fria viljan har svårt att låta bli). Såtillvida har nog Jeffner större delen av mänsklig-heten på sin sida. Jag tillhör en minoritet.

Kanske är det jag som har fel. Men jag anser i alla händelser att frågan om vem som har rätt inte får fuskas bort genom att man här nöjer sig med en relativistisk kunskapsuppfattning, vilket skulle bli följden om vi konkluderar att Jeffners uppfattning är sann relativt hans val av begreppslig ram och att min uppfattning är sann relativt mitt val av en annan begreppslig ram. En sådan relativ sanning är alltför lättköpt. Jag menar att de eviga frågorna - liksom många mer "vetenskapliga" frågor - är alltför intressanta för att besvaras på ett relativistiskt sätt. Jag vill ha reda på vad som är sant, inte bara på vad som är sant relativt till det ena eller andra. I detta avseende tror jag faktiskt att jag tillhör en majoritet. Och jag misstänker att även Jeffner vill tillhöra den.

LARS BERGSTRÖM