- Startsida
-
Forskningsfinansiering
-
Bidragsbeslut
-
Postdok
-
Äldre bidragsbeslut
- Beslut Postdok 2007
Beslut om nya postdok
Här finns statistik över utlysningen våren 2007
--------------------------------------------------------------------------------------
Vetenskapsrådet kommer under de kommande veckorna att presentera några av de nya postdoktorerna på vr.se.
7. Pål Aarsand - postdokstipendium till University of California, Los Angeles, USA:
1. Kan du kort beskriva ditt projekt
Datorspelande är ett centralt inslag i barnfamiljers vardagsliv. I mitt projekt kommer jag att uppmärksamma datorspelande som aktivitet i svenska och amerikanska familjer för att skapa kunskap om hur barn och unga lär sig spela, samt hur barn och vuxna använder omgivningen vid spelande. Centralt är att det informella lärandet kring digitala medier som datorspel visar hur barn och föräldrar, som är centrala aktörer i det formella utbildningssystemet, hanterar virtuella världar. Projektet bidrar till att skapa kunskap om hur informella arenor för lärande såsom familjer fungerar. Detta kan synliggöra erfarenheter som barn, unga och vuxna har när det gäller digitala medier, något som är intressant med tanke på hur skolan kan arbeta med elevers digitala kompetens.
2. Hur kommer anställningen som postdok att påverka din universitetskarriär?
VR:s postdokstipendium ger mig möjlighet att fördjupa och bredda min kunskap i en miljö där några av de främsta forskarna inom fältet är verksamma. Jag kommer att kunna utveckla mitt internationella nätverk, och ser stora möjligheter att utvecklas som självständig forskare.
3. Vad har du som forskare för drömmar om framtiden inom ditt område?
Jag hoppas att jag får arbeta i en stimulerande och kreativ miljö där jag kan bidra med kunskap som är av intresse för såväl den utbildningspolitiska debatten som forskning på området.
6. Malin Kylander - anställning som postdok i Sverige:
1. Kan du kort beskriva ditt projekt?
— Luftburna partiklar som svepts upp från markytan spelar en viktig men ännu ofullständigt förstådd roll i det globala klimatsystemet. Ett sätt att undersöka de luftburna partiklarnas inverkan på klimatet är att studera miljöhistoriska arkiv där sådana partiklar bevarats.
— Eftersom de luftburna partiklarna avsätts kontinuerligt över långa tidsrymder i naturliga arkiv som t. ex. iskärnor eller lössjordar, kan miljöförändringar långt tillbaka i tiden rekonstrueras med mycket god tidsprecision. Ett problem har hittills varit att dessa arkiv är begränsade geografiskt till polartrakterna och till subtropiska områden.
— Mitt projekt tar denna forskning i ny riktning där jag använder kemiska variationer i torv som ett sätt att rekonstruera variationer hos de luftburna partiklarnas sammansättning och ursprung. Torv har den speciella fördelen att det förekommer i många områden där andra så kallade miljöhistoriska arkiv saknas. Detta innebär att vi kan koppla ihop observerade klimatförändringar från olika platser över tusentals år.
2. Hur kommer anställningen som postdok att påverka din universitetskarriär?
— Att få anställning som postdok i Sverige kommer att ge mig möjlighet att fördjupa och bredda min forskning. Jag kommer att kunna bygga vidare på mitt nationella och internationella nätverk, och ser stora möjligheter att utvecklas som självständig forskare. Detta kommer att ge många nya erfarenheter, som blir viktigt för min fortsatta akademiska karriär.
3. Vad har du som forskare för drömmar om framtiden inom ditt område?
— Jag vill vara med och aktivt bidra till att driva utveckling av nya metoder och analysverktyg i syfte att bättre förstå människans påverkan på klimatsystemet. Jag hoppas också att kunna öppna nya vägar och synsätt, där olika forskningsdiscipliner samverkar. Därigenom får samhället nya och bättre förutsättningar att tydligt kunna bestämma hur det skall förhålla sig till den stora och komplicerade klimatproblematiken.
5. Elin Grundberg - postdokstipendium till Kanada:
Kan du kort beskriva ditt projekt?
— Mitt projekt handlar om att introducera en ny metod för att studera det ärftliga bidraget till komplexa sjukdomar som exempelvis benskörhet (osteoporos).
— Hittills har studier fokuserat på användandet av kliniska undersökningsgrupper (kohorter) där en viss ärftlig variant associeras till en viss bestämd egenskap (vikt, benmassa, etc).Eftersom en cell kan ha flera egenskaper (multipla cellulära egenskaper) är ofta en av orsakerna till att det varit svårt att hitta de genetiska bakomliggande faktorerna till just komplexa sjukdomar.
— Den metod vi introducerar baseras på användandet av primära humana benceller som odlas i kultur och som samlas in från personer som genomgått höftplastik. Cellerna odlas under fysiologiska förhållanden och behandlas med substanser som är viktiga för bencellens tillväxt och mognad. Cellsvaret kommer därefter att mätas och jämföras mellan individerna och associeras till genetiska faktorer. Det genetiska bidraget till en individs cellsvar förväntas vara flera gånger högre än den genetiska effekt man ser på de egenskaper som mäts i kliniska undersökningsgrupper vilket betyder att även med ett hundratal individer kommer studiens power vara tillräcklig stor för att hitta de genetiska bakomliggande faktorerna.
Hur kommer anställningen som postdok att påverka din universitetskarriär?
— Min anställning som postdok vid McGill University and Genome Quebec Innovation Centre, Montreal, Kanada, kommer att ge mig en förstklassig utbildning inom klinisk och molekylär genetik. Det kommer även att vara ett led i etableringen som självständig forskare vilket känns viktigt för min framtida universitetskarriär.
Vad har du som forskare för drömmar om framtiden inom ditt område?
— I framtiden tror och hoppas jag att vi kommer att kunna kartlägga de genetiska varianter som ligger bakom uppkomsten av våra komplexa sjukdomar och påverkar en individs svar på behandling. Nar vi väl vet det kommer vi att kunna utnyttja de genetiska skillnaderna hos patienterna till att utveckla nya behandlingsmetoder för folksjukdomar som benskörhet samt hitta de grupper av patienter som dessa metoder kommer att ha bäst verkan på.
4. Kader Bousselham - postdokstipendium till Stanford University, USA:
Kan du kort beskriva ditt projekt?
— Under senare år har det vuxit fram en mängd nya tekniker för att avbilda vårt inre, till exempel positronemissionstomografi (PET) och SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography).
— Teknikerna används för att kartlägga funktionella snarare än strukturella processer i olika organ. Metoderna är icke-invasiva, vilket möjliggör studier av processer i levande celler och vävnader. Eftersom man med hjälp av PET kan upptäcka biokemiska förändringar i vävnader långt innan några strukturella ombildningar ägt rum, har teknikerna ansetts ha stor potential för identifiering av cancer på ett mycket tidigt stadium, vilket är avgörande för en lyckad behandling.
— Min forskning är inriktad mot att utveckla digitala lösningar och nya detektorer för bröstcancer-PET, vilket förbättrar både känslighet och upplösning. Hög känslighet minimerar mättiden och strålningsdosen till patienten och hög upplösning möjliggör hög bildkvalitet.
Hur kommer anställningen som postdok att påverka din universitetskarriär?
— Att få fortsätta sin forskning som postdoc på ett välrenommerat universitet är ett stort steg på en universitetskarriär.
Vad har du som forskare för drömmar om framtiden inom ditt område?
— Jag hoppas på att få arbeta i en kreativ och produktiv miljö och bidra till viktiga landvinningar inom medicinsk fysik, t ex cancerdiagnostik.
3. Sari Kouvo - postdokstipendium till University of Kent, England:
Kan du kort beskriva ditt projekt?
— De senaste tre åren har jag arbetat med mänskliga rättigheter i Afghanistan. Genom det har jag blivit fascinerad av hur rättssystem återskapas efter långvariga konflikter.
— I mitt forskningsprojekt kommer jag att studera det afghanska rättssystemet och hur olika reforminitiativ påverkar detta. Min föhoppning är att projektet kan bidra till en bättre kunskap om det afghanska rättssystemet och om hur det internationella samfundet på bästa sätt kan stödja utvecklandet av ett fungerande rättssystem i Afghanistan.
Hur kommer anställningen som postdok att påverka din universitetskarriär?
— Jag har eftersträvat att kombinera fältarbetet med en karriär som forskare. Postdoktjänsten ger mig möjlighet att tänka igenom vad jag har lärt mig under de senaste åren och sätta in denna kunskap i ett teoretiskt ramverk.
Vad har du som forskare för drömmar om framtiden inom ditt område?
— Arbete i Afghanistan placerade mig på första parkett för att se hur konflikt, rädsla och det s k kriget mot terrorn påverkar människors liv. Jag tror därfor inte att nu ar en tid for drömmar, snarare är det här en tid när jurister och alla andra med ett intresse for internationella frågor bör tänka igenom vad som kan göras för att främja säkerhet, rättvisa och jämlikhet.
2. Agnes Lundborg - postdokstipendium till Oak Ridge National Laboratory, USA:
Kan du kort beskriva ditt projekt?
— I skolan lär man sig att världen är uppbyggd av atomer och vidare att atomkärnan består av neutroner och protoner. Nästa steg var upptäckten av kvarkar; inuti en proton eller en neutron finns tre kvarkar och dessa binds samman av den starka kraften. Den starka kraften är så pass stark att man hittills inte lyckats separera en ensam kvark. När man försöker, genom att pumpa in mer och mer energi i systemet, så skapar man istället nya kvark- och antikvarkpar.
— Under min doktorandtid har jag arbetat med ett kinesiskt experiment, BESII, där man från energi skapar charmkvarkpar i en partikelkollision och sedan undersöker hur den starka kraften fungerar i ett sådant system.
Hur kommer anställningen som postdok att påverka din universitetskarriär?
— Förändringen från doktorand till Postdok kommer att bli en karriärmässig rörelse från experiment mot teori. Dessa två territorier är tyvärr är starkt separerade inom partikelfysik.
— Professor Ted Barnes, en teoretiker med en överblick och en inställning till fysik som jag beundrar, är min första kontaktperson vid Oak Ridge National Laboratory. Vi har jobbat tillsammans tidigare under ett kort projekt då han var gästforskare här i Uppsala en sommar vilket både var roligt och utvecklande.
Vad har du som forskare för drömmar om framtiden inom ditt område?
— Jag tycker om kopplingen mellan förståelsen av vår värld, dvs teorin, och observation av vår värld, dvs experiment. Jag hoppas personligen på att finna en plats där närvaron av båda aspekterna är stark. Den överblicken anser jag vara viktigare och viktigare ju mer senior man blir, det handlar om att förstå var forskningen passar in i ett större perspektiv.
— I ett mycket långt perspektiv hoppas jag att den kunskap vi stegvis får tillgång till genom vår forskning ska komma till nytta för människor.
1. Linus Sandegren - anställning som postdok i Sverige:
Kan du kort beskriva ditt projekt?
— Projektet handlar om vad uppkomst av antibiotikaresistenskan lära oss om evolution av nya gener. Det är en studie av hur genamplifiering (se ordförklaring i högerspalten) kan leda till nya genetiska funktioner.
— Flera olika genamplifieringar har hittats som ger bakterier bättre överlevnad mot antibiotika. Dessa kan ge upphov till mer komplicerade och långvariga infektioner. Vi studerar dynamiken och vilka mekanismer som ligger bakom en viss typ av genamplifiering som ger bakterier ökad motståndskraft mot en ny klass av antibiotika, deformylasinhibitorer. Detta kan även ge insikt i hur liknande dynamiska variationer i genkopietal generellt kan påverka utvecklingen av resistens mot andra antibiotika.
— I ett relaterat projekt studerar vi hur dynamiska genamplifieringar kan vara ett evolutionärt steg på vägen mot nya genfunktioner. Dessa studier kommer att kunna ge en bättre förståelse för hur nya gener uppstår, något som är av betydelse både inom grundforskning och tillämpad forskning.
Hur kommer anställningen som postdok att påverka din universitetskarriär?
— Anställningen som postdok från VR ger mig möjligheten att fortsätta meritera mig som självständig forskare inom medicinsk mikrobiologi och ger mig en bra grund för att senare söka forskarassistenttjänst och starta en egen forskargrupp.
Vad har du som forskare för drömmar om framtiden inom ditt område?
— Utvecklingen av resistens hos bakterier är ett stort problem världen över. Sjukdomar som t.ex tuberkulos, som vi varit förskonade från i Sverige under lång tid, kommer nu tillbaka i resistent form. Den snabba teknikutvecklingen som sker just nu inom genomsekvensering och analysmetoder för enskilda genom öppnar helt nya möjligheter att studera mikrobiell evolution i en skala som tidigare varit omöjlig.
— Möjligheten att direkt på enskilda kromosomer kunna studera hur mutationer och genrearrangemang uppkommer, påverkar bakteriens överlevnad och sprids i bakteriepopulationer kommer att ge en ökad förståelse för hur bakterier reagerar på de försök vi gör att bekämpa dem. Jag hoppas att dessa kunskaper kan leda till bättre utveckling av nya antibiotika och till mer rationell användning av de som redan finns i dag.
Projekttitel: Torvmarker: A Nytt Paleo-arkiv för Luftburna Sedimentpartiklar.
Kontaktuppgifter: Stockholms universitet - Institutionen för geologi och geokemi.
Kontaktuppgifter: Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, E-post: Elin.Grundberg@medsci.uu.se . Telefon: 018-611 49 02.
Kontaktuppgifter: Stockholms universitet, Fysikum/system och instrumentation. E-post kader@physto.se.
Projekttitel: Hängiven avancerad positronemissionstomografi (PET) avsedd för bröstcancer.
Kontaktuppgifter: Göteborgs universitet .
Projekttitel: Komma undan med mord - Rätt och rättvisa i statsbyggnadsprocessen i Afghanistan.
Kontaktuppgifter: Uppsala universitet, Institutionen för kärn- och partikelfysik. E-post agnes.lundborg@tsl.uu.se.
Kontaktuppgifter: Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet. E-post: Linus.Sandegren@imbim.uu.se.Telefon: 018-471 46 04.
En selektiv ökning av antalet kopior av en gen som kodar för ett visst protein, utan motsvarande mångfaldigande av andra gener. Detta sker naturligt genom uttag av repetitionssekvensen ur kromosomen och dess extrakromosomala replikation i en plasmid, eller genom produktion av ett RNA-transkript av hela repetitionssekvensen av ribosom-RNA och omvänd transkription av molekylen, så att ytterligare en kopia av den ursprungliga DNA-sekvensen bildas.
Det har utvecklats laboratoriemetoder för oproportionell replikation genom ojämn överkorsning, upptag av DNA från upplösta celler, eller framställning av extrakromosomala sekvenser genom cyklisk replikation.
Box 1035, 101 38 Stockholm
Fax: 08-546 44 180
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund