Forskning vi stödjer
Forskningens infrastruktur
Populärt om forskningsinfrastruktur
Att skydda vårt arv
De strålar som sänds ut från synkrotronen (eg. intensiva "röntgenstålar") äger unika egenskaper vilkas funktion bäst kan beskrivas som ett "supermikroskop". Strålarna möjliggör för forskarna att kunna titta närmare på materians uppbyggnad - ner på atom- och molekylnivå.
Godkända projekt tilldelas stråltid för att kunna genomföra experiment. Anläggningen är väldigt stöttande gentemot gästande forskare när det gäller att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av stråltiden. Enligt Ingmar Persson, professor i oorganisk och fysisk kemi vid SLU i Uppsala, är en av de stora fördelarna med ESRF att "du inte behöver bygga upp infrastrukturen själv."
Magnus Sandström, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, vände sig tillsammans med Persson till ESRF:s synkrotron i samband med att de anlitades för att hjälpa till att bevara Vasaskeppet - Sveriges största marinarkeologiska skatt. ESRF är den enda anläggningen i Europa och en av de få i världen som kan kartlägga de kemiska föreningar som är nödvändiga för bevarandet av Vasa.
Med "supermikroskopet" kan de identifiera och lokalisera den frätande svavelsyran i Vasas gigantiska träbjälkar. Under våren 2006 ska Vasa undersökas vid ESRF igen, den här gången i syfte att klartlägga den katalytiska järnmalmen.
Marinarkeologer världen över har redan börjat ta del av de studier av Vasa som genomförts vid ESRF.
Inom biologifältet finns flera projekt som använder sig av synkrotronstrålning för att studera effekterna av antibiotika på proteiner i bakteriers ribosomer.
Ylva Lindqvist, professor i medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet, tror att förbättrade metoder när det gäller att behandla infektioner "skulle kunna rädda ett otal liv, speciellt i utvecklingsländer."
Hon arbetar med projekt inom läkemedelsdesign och ett annat projekt för att utveckla behandling för patienter med återkommande njurstensanfall.
Spin-off effekterna av ESRF-forskningen är många. Studierna av Vasa och andra bevarade träskepp har till exempel lett till en ökad förståelse för hur svavelcykler är kopplade till fossila bränslen.
Många strålningsexperiment kan genomföras vid MAX-lab i Lund. Persson och Sandström hoppas kunna nyttja MAX-lab mer i framtiden. Just nu är det dock bara ESRF som kan erbjuda kraften från röntgenstrålning och, enligt Ylva Lindqvist, "den stora variationen av specialiserade strålar".
Text: Elizabeth Dacey
Denna text har tidigare publicerats i tidskriften "Facilities for future discoveries - focus on research infrastructure by the Swedish research council" från februari 2006. Texterna har anpassats till svenska av Helena Bornholm.