Betydelsen av e-science

Den snabba utvecklingen inom informationsteknologi har haft genomslag på nästan alla vetenskapliga områden. Genom tillgången till superdatorer, storskaliga databaser, avancerade nätverk eller högpresterande datorer ändras till och med det sätt på vilket forskningen utförs. Ett samlingsnamn för allt detta är e-science.

Juni Palmgren, professor i biostatistik, är den som ansvarar för att lägga upp strategierna för utvecklingen av e-science i Sverige. Hon leder den beredningsgrupp, med ansvar för e-science, som faller under Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastrukturer.

- Gränserna för vad som bör räknas som e-science är svåra att definiera, men i stort handlar det om nätverk (inklusive universitetsdatanätet SUNET), hårdvara och mjukvara för forskning samt "kvalitetssäkrade forskningsdatabaser", säger Juni Palmgren.

Databaserna som Palmgrens beredningsgrupp koncentrerar sig på är i allmänhet sociala databaser såsom Svenska tvillingregistret och Demografiska databasen, vilken innehåller information om ett stort antal människor över en lång period.

Det här är ett område där Sverige är mycket framstående. Demografiska databasen och Tvillingregistret är båda unika källor inom fältet. En forskningsdatabas kvalificerar sig som en infrastrukturell databas om den uppfyller vissa kriterier, förklarar Palmgren. Den måste till exempel ha ett stort antal användare, vara av nationellt intresse, vara tillgänglig för forskare samt vara kvalitetskontrollerad och godkänd.

Men Sverige är också hem för databaser som, trots att de inte är upprättade specifikt som forskningsinstrument, kan vara av stor betydelse för forskningen. Ledande bland dessa är de databaser med officiella siffror som handhas av Statistiska Centralbyrån, SCB.

En nyckelfråga för Europa


En av de största frågorna när det gäller användningen av forskningsdatabaser är frågan om privatliv och personlig integritet. Många av databaserna innehåller personlig information om människor som fortfarande lever och användningen av databaserna är därför starkt reglerad i svensk lag.

- En av våra uppgifter är att vara en stark röst för forskare som diskuterar dessa frågor, säger Palmgren.

En annan uppgift för e-science kommittén är att försöka göra data mer lättillgänglig. En del i detta är att använda gridsystem.

- Vår vision är att använda metakluster till att lagra data så att många användare som möjligt kan komma åt informationen oavsett var de befinner sig.

Detta betyder, enligt Palmgren, att data behöver standardiseras och att systemen för säker datahantering ständigt förbättras.

E-science som infrastruktur har blivit en av nyckelfrågorna på europeisk nivå, där EU intagit en ledande roll när det gäller att lansera konceptet. Sverige har länge varit ett av de ledande EU-länderna inom e-science och är också ett av de nyckelländer som är inblandat i att bygga det europeiska superdatornätverket EGEE (Enabling Grids for E-science in Europe).

Text: James Savage

Denna text har tidigare publicerats i tidskriften "Facilities for future discoveries - focus on research infrastructure by the Swedish research council" från februari 2006. Texterna har anpassats till svenska av Helena Bornholm.

Dela |
Sidansvarig: Kristina Sundbaum
Senast uppdaterad: 2010-03-12
Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38  Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund