Databasen berättar hur vi brukade leva

Demografiska databasen vid Umeå universitet grundades 1976 av forskare som studerade läskunnighet under tidigt 1900-tal. De insåg snart att kyrkoregistren kunde tillhandahålla viktig information om detta och började samla in information från församlingar runt om i Sverige.
 
Senare visade det sig att denna information kunde komma till användning för forskare inom en rad olika ämnen och Demografiska databasen började bli en oumbärlig del av forskningsinfrastrukturen.

Demografiska databasen innehåller information som sträcker sig från 1600- till 1900-talet. Databasen innehåller inte uppteckningar från varje församling, däremot innehåller den uppteckningar från varje församling i vissa landskap.

Anledningen till att de svenska kyrkoregistren är så värdefulla för forskare runt om i världen är att de ger mycket mer detaljerad information om församlingsbornas liv än enkla register för födsel, giftermål och dödsfall.

- När det gäller antalet registrerade människor är vår databas kanske den fjärde eller femte största i världen, men när det gäller mängden information per individ finns det ingen som slår oss, säger professor Anders Brändström som är föreståndare för Demografiska databasen.
 

Prästerna samlade information

- I registren kan man se när människor har flyttat in och ut ur församlingen, om de kunde läsa eller inte och när de konfirmerade sig. Tack vare registret kan du följa deras liv år efter år, förklarar Anders Brändström.

Databasens användningsområden är mycket varierande. De primära användarna är samhällsvetare, men intresset från andra forskargrupper ökar. Databasen har bland annat använts av forskare vid US Centers for Disease Control and Prevention, som ville utreda vilken effekt ett utbrott av smittkoppor skulle ha på en modern population som inte exponerats för smittkoppor tidigare.

Demografiska databasen kunde gå in och titta på effekterna av det första smittkoppsutbrottet bland infödda samer som inte hade exponerats för sjukdomen tidigare. Databasen har också använts för att studera fenomen som influensaepidemier och den är mycket efterfrågad bland genetiker.

Text: James Savage

Denna text har tidigare publicerats i tidskriften "Facilities for future discoveries - focus on research infrastructure by the Swedish research council" från februari 2006. Texterna har anpassats till svenska av Helena Bornholm.