Digitaliserad humaniora

Databaserna kommer att fortsätta vara betydelsefulla, men den mest spännande utvecklingen inom infrastrukturen är framväxten av humanistiska laboratorier. De utgör ännu en ganska ny, men potentiellt ovärderlig, resurs för forskare.

Fram tills nyligen har de befintliga teknologierna gynnat samhällsvetenskaperna, som traditionellt använder och producerar stora mängder kvantitativ data som är enkelt att spara digitalt. Omvänt är humanioran fylld av kvalitativ data, såsom konstprodukter, bilder, text, intervjuer, video- och ljusinspelningar. Det är den här samlingen av kvalitativ data som i stort bildar infrastrukturen för humaniora.

Hjälp av informationsteknologin

- En infrastruktur är, enkelt förklarat, ett hjälpmedel som är dyrt, som kan användas av många forskare och som måste vara tillgängligt under en lång tidsperiod, förklarar Rune Åberg, professor i sociologi vid Umeå universitet.

Några exempel på infrastrukturer inom humaniora är Tandemlaboratoriet för arkeologiska studier vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, Miljöarkeologiska laboratoriet och HumLab vid Umeå universitet samt Keramiska forskningslaboratoriet och ännu ett humanistiskt laboratorium under utveckling vid Lunds universitet.

- Arkeologi är ett tvärvetenskapligt område, förklarar Göran Possnert vid Tandemlaboratoriet som arbetar med fysiskt material som kräver kol 14-datering. Laboratoriet använder jonstråleanalys för att datera prover som sedan bevaras.

Stor potential

HumLab vid Umeå universitet är en forskningsmiljö där humaniora och kultur samordnas och samarbetar med medieteknologi. Målet är att föra samman forskare från olika områden i en kreativ miljö. HumLab i Lund kommer att bli en plattform för forskning som fokuserar på språk, hjärna och kognition. Svenska Språkbanken är en forskningsenhet vid Göteborgs universitet som har som syfte att samla in, bearbeta och lagra elektroniska texter och andra språkvetenskapliga resurser.

Kombinationen av digitaliserade humanistiska arkiv och den globala tillgängligheten via
e-science används ännu inte fullt ut. Det kommer att ta tid för dessa nya resurser att fullt utnyttjas av det humanistiska forskarsamhället. Det är här som de humanistiska laboratorierna kommer att utgöra ett viktigt bidrag.
 

Utjämning av obalansen

Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD) i Göteborg fyller delvis det behovet. Målet är både att införskaffa data för lagring och att göra den tillgänglig för forskare.

Iris Alfredsson, chef för SSD, är optimistisk när det gäller ökad användning:
- Digitaliseringsteknikerna har gjort det lättare att lagra data. Framtidsutsikterna för infrastrukturen inom humsam är att obalansen när det gäller data inom humaniora respektive samhällsvetenskap kommer att jämnas ut och att data kommer att bli tillgänglig på ett sätt som tidigare var otänkbart.

Text: Elizabeth Dacey

Denna text har tidigare publicerats i tidskriften "Facilities for future discoveries - focus on research infrastructure by the Swedish research council" från februari 2006. Texterna har anpassats till svenska av Helena Bornholm.