European spallation source - framsteg för neutronforskningen

Den internationella efterfrågan på neutronbaserad forskning har under de senaste åren ökat. 1999 kunde OECD Global Science Forum konstatera behovet av nya mer kraftfulla neutrontillgångar och rekommenderade att nya anläggningar skulle byggas i USA, Japan och Europa.

Medan tredje generationens spallationskällor i Japan och USA redan är under uppbyggnad - och redo att producera sina första neutroner om några år - har beslut ännu inte fattas om var den europeiska anläggningen ska byggas. Tack vare förstklassiga anläggningar som till exempel Institut Laue-Langevin (ILL) och ISIS, har Europa fram till i dag varit ledande inom neutronbaserad forskning.

När de nya källorna öppnar i Japan och USA kommer Europa att hamna på efterkälken. Flera små neutronkällor runt om i Europa håller på att nedmonteras, både av tekniska och ekonomiska skäl. Det betyder att Europa inte kommer att kunna upprätthålla nuvarande nivåer inom neutronforskning. ESS måste därför, för det europeiska forskningssamhällets skull, inte bara höja forskningsnivån utan också se till att tillhandahålla den kapacitet som behövs.

Förslaget att förlägga ESS i Sverige, nära Lund, har lagts fram av ett konsortium,  ESS Scandinavia (ESS-S), vilket inkluderar cirka 20 universitet, laboratorier, institut, regionala myndigheter och organisationer. Rivaliserande bud har lagts fram av Tyskland, Ungern, Spanien och Storbritannien.

Beslutet om var ESS ska förläggas kommer att ske genom en överenskommelse mellan de europeiska ländernas regeringar, efter det att de formella avsiktsförklaringarna har lagts fram av de potentiella värdnationerna. Om beslutet tas snart, kan ESS producera neutroner och genomföra de första experimenten år 2017.

Placeringen är viktig

Professor Karl-Fredrik Berggren, projektledare för ESS-S, menar att placeringen av ESS kommer att vara avgörande för vilken succé den får.

- Erfarenheten visar att anläggningar som denna endast kan förverkligas när de utgör en del av en dynamisk universitets- och forskningsmiljö. Tidigare försök att lägga forskningsanläggningar en bit ifrån blomstrande akademiska och vetenskapliga miljöer har inte varit så framgångsrika.

- ESS och MAX-labs synkrotron, som redan är i gång i Lund, tillhandahåller komplementär information om hur materia fungerar, tillägger dr Patrik Carlsson, vetenskaplig projektledare för ESS-S.

I juli 2004 utsåg Sveriges regering förre finansministern och tidigare generaldirektören vid Europeiska kommissionen, Allan Larsson, till förhandlare när det gäller försöken att få ESS till Sverige. I en rapport, som publicerades i juli 2005, rekommenderar Larsson att Sverige erbjuder sig att bli värd för ESS. Han noterade ett brett stöd för att anläggningen bör hamna i Sverige, både från vetenskapliga miljöer och från industrin.
 

Attraktiva forskningsmiljöer

- Om ESS hamnar i Lund kan jag se hur hela regionen, omfattande södra Sverige och norra Europa, kommer att utvecklas till en stark motor för upptäckter och tillväxt i EU, säger Allan Larsson. Banden mellan länderna i regionen har redan stärkts genom öppnande av Öresundsbron och kommer att stärkas ytterligare när den föreslagna bron mellan Danmark och Tyskland öppnar om cirka tio år.

Vilken positiv effekt ESS skulle kunna få kan bedömas genom att titta på erfarenheter från liknande anläggningar runt om i världen. En sådan framgångsrik "hot spot" är Grenoble-regionen i Frankrike, där den ursprungliga investeringen i den just nu världsledande neutronkällan ILL har resulterat i fortsatta investeringar i andra anläggningar, som en filial till European Molecular Biology Laboratory (EMBL), European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) och Minatec micro- and nanotechnology center. Dessa har i sin tur drivit på tillväxten inom universitetsvärlden, högteknologisk industri och bland flera avknoppningsbolag.

Vem ska betala? Och hur?

De principer som har fastslagits för europeisk samfinansiering av stora forskningsanläggningar innebär att deltagande länder bidrar i proportion till sitt BNP plus att värdnationen betalar ett särskilt tillägg. Det betyder att måste Sverige bidra med mellan 4,3 och 6,5 miljoner euro om året, även om ESS byggs i ett annat europeiskt land.

Byggandet av ESS i Sverige skulle troligen realiseras genom en blandning av statlig och privat finansiering, i form av ett Public Private Partnership (PPP). Svenska och nordiska företag? har redan uttryck intresse att vara med i projektet.

ESS är av viktig strategisk betydelse för europeisk forskning. Anläggningen väntas hamna på den prioriteringslista som Europeiska Kommissionen kommer att använda som bas för beslut om medfinansiering från det sjunde europeiska ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Förutom att bevilja subventioner för stora forskningsanläggningar, kommer EU också att bidra med lån från den Europeiska investeringsbanken.

Text: Mark James

Denna text har tidigare publicerats i tidskriften "Facilities for future discoveries - focus on research infrastructure by the Swedish research council" från februari 2006. Texterna har anpassats till svenska av Helena Bornholm.