Europeiska forskare vill öppna nytt fönster mot universum

Utvecklingen och produktionen av markteleskop som används inom den moderna astronomin är ett extremt tidsödande och kostsamt åtagande. För att få tillgång till de mest avancerade teleskopen måste europeiska astronomer samla sin kunskap och sina finansiella resurser i gemensamma projekt. Det mest framstående exemplet på sådana gemensamma ansträngningar är European Southern Observatory (ESO).  

ESO stöds av elva europeiska medlemsländer, inklusive Sverige. Det består av tre observationsplatser i Atacamaöknen i Chile, vilka är tillgängliga för forskare från ESO:s medlemsstater.

ESO:s flaggskepp just nu är Very Large Telescope (VLT) som utan tvekan är ett av världens mest avancerade markteleskop. VLT är centralt för en rad forskningsprojekt i Sverige och resten av Europa.

- Utan VLT hade en stor del av min forskning varit omöjlig att genomföra, säger Göran Östlin, docent vid Stockholmsobservatoriet.

Ett banbrytande steg

- Med hjälp av VLT börjar vi kunna se den första generationen galaxer, men vi kan ännu inte se hur de bildades, säger professor Arne Ardeberg vid Lundobservatoriet. Extremely Large Telescopes (ELT) kommer att öppna ett nytt fönster mot universum och bidra till utvecklingen inom en rad områden.

- Vi kommer att kunna se tillbaka på galaxer som bara är några få procent av universums ålder, förklarar professor Claes Fransson vid Stockholmsobservatoriet som är medlem i ESO:s styrelse. Vi har idéer om hur planeterna föddes, men det är bara med de extremt stora teleskopen som vi kommer att kunna få belägg för våra teorier.

De föreslagna teleskopen (ELT) är ännu på ett ganska tidigt planeringsstadium, men förväntas redan innebära ett banbrytande steg för astronomin. Projekten, som befinner sig på ritbordet, föreslår att teleskopen ska bli mellan 20 och100 meteri diameter.

ESO är mycket aktivt i utvecklingen av ett nytt teleskop. Projektet kallas Overwhelmingly Large Telescope (OWL). Ett annat förslag om ett extremt stort teleskop har sitt ursprung i Sverige där en grupp vid Lunds universitet har initierat ett projektet som kallas Euro 50.
Teleskopets design har tagits fram av ett konsortium bestående av institut och grupper från Finland, Irland, Spanien, Sverige och Storbritannien.

Det finns några påtagliga skillnader mellan de två koncepten. Med speglar som mäter 60- 100 meteri diameter kommer OWL att bli avsevärt större än Euro 50, som har en spegel på omkring50 meteri diameter. Men det är inte bara speglarnas storlek som är viktig, utan också hur teleskopen är konstruerade. En av Euro 50-projektets styrkor är att det ligger i internationell framkant när det gäller adaptiv optik, vilket spelar en avgörande roll när det gäller att kunna korrigera för den effekt som atmosfäriska turbulensen har på bilden.
(Atmosfärisk turbulens är vad det mänskliga ögat uppfattar som stjärnornas blinkande.)

Spin-off effekter

- Datasimuleringar ger oss möjlighet att se vad som verkligen är möjligt, säger Arne Ardeberg. När vi började med en tjugometers modell 1990 skrattade människor åt oss, men vi insåg snart att vi skulle kunna bygga ett ännu större teleskop.

- ELT:s konstruktion kommer också att medföra spin-off effekter, säger Claes Fransson. Adaptiv optik till exempel, kan bli användbar för andra typer av optiska instrument.
 
Förverkligandet av ELT beror mycket på finansiering. ESO uppskattar att OWL kommer att kosta upp till 1,2 miljarder euro. Det är därför tänkbart att OWL och Euro 50-projektet går ihop på något sätt för att för att samla sina resurser. Förhoppningsvis kan världens första ELT stå klart 2020.

Det kommer dock ta lång tid innan det är möjligt att använda data från ELT. För att få astronomin att ta ett stort kliv framåt måste forskare i Europa och resten av världen samarbeta tätt så att deras gemensamma mål kan uppfyllas.

- När det första extremstora teleskopet är på plats finns det nästan inga gränser för vad astronomin kan göra, säger Göran Östlin.

Text: Martin Gleissner

Denna text har tidigare publicerats i tidskriften "Facilities for future discoveries - focus on research infrastructure by the Swedish research council" från februari 2006. Texterna har anpassats till svenska av Helena Bornholm.