Storskalig molekylärbiologi

1963 föreslog en grupp ledande biologer att man skulle grunda två organisationer för att gynna samarbetet inom europeisk molekylärbiologisk forskning. Under de senaste decennierna har de "fostrat" två Nobelpristagare samt ett otal doktorander inom det dynamiska området molekylärbiologi.

Inom molekylärbiologin undersöks organismer på molekylär nivå. Forskare inom fältet försöker därigenom förstå de olika systemen och dynamiken i cellen. Detta innebär en överlappning med andra forskningsområden som till exempel kemi och genetik.

- Molekylärmedicin är ett av de forskningsfält som Sverige är särskilt framstående inom, säger Carl-Henrik Heldin.
 

Forskning i förvandling

Det är därför man har skapat European Molecular Biology Organisation (EMBO), European Molecular Biology Conference (EMBC) och European Molecular Biology Laboratory (EMBL). Dessa tre europeiska organisationer bildar en viktig internationell forskningstriangel.

En av de ursprungliga ambitionerna med EMBO vara att etablera ett centralt europeiskt forskningslaboratorium. Detta uppnåddes i och med öppnande av EMBL (1974), som numera betraktas som flaggskeppet inom europeisk molekylärbiologi.

För närvarande arbetar omkring 1 200 personer från 60 olika länder vid EMBL, vilket består av fem enheter. Förutom huvudlaboratoriet i Heidelberg, Tyskland, finns anläggningar i Grenoble, Hinxton, Monterotondo och Hamburg.

EMBL har fyra verksamhetsområden: molekylärbiologisk forskning, utbildning, att se till att medlemsländerna får tillgång till viktig infrastruktur samt att utveckla nya verktyg såsom databaser, ny mjukvara samt genetiska musstammar.

Forskning som fått Nobelpriset

En annan av EMBL:s starka sidor är utvecklingen av teknologier för molekylärbiologisk forskning.

- EMBL har alltid varit väldigt aktivt inom det teknologiska området, särskilt när det gäller upprättandet av databaser, säger Heldin. Detta är också ett starkt område i Sverige. Vi har till exempel ett enastående patientregister, som är av stor betydelse för forskningen.

EMBL:s European Bioinformatics Institute (EBI) erbjuder europeisk livsvetenskap flera informationskällor, inklusive arkiv för DNA- och RNA-sekvenser och en genbank.

EBI tar dagligen emot omkring en miljon förfrågningar från cirka 200 000 unika användare. Inom området bioinformatik tar EMBL emot en rad forskargrupper som utvecklar datorbaserade forskningsverktyg. Dessa grupper avser bland annat att utveckla metoder för DNA-analys och aminosyrasekvenser, för att kunna studera evolution likväl som att bygga realistiska modeller av nervfunktioner på olika nivåer. Utbildningen av unga forskare ses som ytterligare en viktig aspekt av EMBL:s verksamhet.

- Utbildningen som unga doktorander får vid EMBL är fantastisk, säger Nilsson. Men de lär sig inte bara en massa, de får också möjlighet att skaffa sig ett ovärderligt internationellt nätverk.

Att få perspektiv

Det internationella forskningsnätverket runt EMBL kommer snart att utökas ytterligare.

Vetenskapsrådet avsatte nyligen en budget på 17,5 miljoner kronor för att man ska kunna etablera en svensk nod.

- En svensk nod skulle med stor sannolikhet bli ett center för molekylärmedicin beroende på Sveriges starka ställning inom detta forskningsområde, säger Heldin.

Med ett antal sådana noder i flera länder kommer forskningsstrukturen för molekylärbiologi i Europa - vilken har skapats av EMBO, EMBC och EMBL - att växa sig starkare och därigenom göra europeisk forskning inom detta fält ännu mer framstående.

Text: Martin Gleissner

Denna text har tidigare publicerats i tidskriften "Facilities for future discoveries - focus on research infrastructure by the Swedish research council" från februari 2006. Texterna har anpassats till svenska av Helena Bornholm.