Demokratisträvande inte självklart i kampen för allmän rösträtt

Projektets utgångspunkt är att studera begreppen allmän rösträtt och demokrati i Sverige och Finland mellan 1860 och 1920. Tanken är att resultaten sedan kan relateras till den allmänna europeiska eller internationella diskursen.

— Jag vill också göra en historisk analys av begreppet demokrati, det är viktigt att förstå att begrepp såsom demokrati, nation och stat inte nödvändigtvis syftat på samma sak under alla tidsperioder, säger Jussi Kurunmäki, statsvetare på Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Begreppet demokrati har sin historia i antiken men från och med den franska revolutionen startar en förändring i och med att demokrati kopplas till begreppet representation.

— När vi talar fritt om demokratiseringens genombrott, kopplar vi ihop det med allmän rösträtt, säger Jussi Kurunmäki.

Samtidigt talas det ofta om att importera och exportera demokrati till andra länder och Jussi Kurunmäki menar att det är viktigt att ha klart för sig vilken typ av demokrati man egentligen talar om. Vilka rötter har begreppet?

— Min förhoppning är att denna typ av studier kan göra oss lite klokare i att förstå dagens parlamentariska system med sina brister och fördelar, säger Jussi Kurunmäki.

Internationella jämförelser

I praktiken handlar det om att systematiskt analysera parlamenttexter och pamfletter för att så småningom skapa så kallade semantiska fält som kretsar kring begreppen rösträtt, allmän rösträtt och demokrati. En central fråga är hur mycket kampen för kvinnlig rösträtt egentligen handlade om demokrati.

— När jag har studerade kampen för den finska allmänna rösträtten såg jag att det inte alltid handlade så mycket om just demokrati, säger Jussi Kurunmäki.

Hans tidigare undersökningar skulle visa att drivkraften istället bottnade i ett behov av nationell enhet gentemot Ryssland.

— Ibland talade man om perioden före införandet av allmän rösträtt som demokratisk, trots att kvinnor inte hade rösträtt. Så var det också i den svenska debatten kring manlig rösträtt i början av 1900-talet, säger Jussi Kurunmäki.

I projektet planerar Jussi Kurunmäki ett samarbete med akademiprofessor Kari Palonen vid Jyväskyläuniversitetet i Finland.

— Han leder just nu ett projekt som handlar om den retoriska traditionen inom parlamentarismen och våra forskningsprojekt tangerar därav varandra, säger Jussi Kurunmäki.

Jussi Kurunmäki hoppas och tror att resultaten kan få betydelse både i och utanför forskarvärlden.

— Inom statsvetenskapen teoretiserar man mycket kring begreppet demokrati utan att egentligen vilja se att begreppet har olika historier. Med detta projekt vill jag skapa ett utrymme för en diskussion som söker svaret på vad demokrati har inneburit och kan innebära. För att kunna förstå det här bör man inte hoppa från franska revolutionen till dagens värld, fortsätter han.

Han menar att det i grunden är viktigt att betona betydelsen av det parlamentariska systemet.

— Det är mitt normativa argument att den parlamentariska politiken är viktig även om vi kan ha olika former och stilar av direktdemokrati, säger Jussi Kurunmäki.

Annelie Petersson