Håller de politiska partierna vad de lovar?

Henric Oscarsson på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet leder forskningsprojektet Att hålla ord: partiers löftesgivande och löftesuppfyllande. Inom tre år hoppas han kunna ge ett svar på om partierna lever upp till sina löften.

— Bara 15 procent av de svenska väljarna tror att politikerna försöker hålla sina löften. Men våra tidigare studier visar att de faktiskt ofta uppfylls. Vad denna förbryllande skillnad beror på undersöks nu av en av forskarna i projektet, säger Henrik Oscarsson.

Genom att studera vallöften under de senaste tre mandatperioderna (1994—2006) hoppas den svenska forskargruppen och kollegerna kunna ge en ny dynamisk syn på representativ demokrati och vad löftena har för betydelse för väljarnas beslut.

Det som har saknats i tidigare forskning är dels det internationellt jämförande perspektivet, men också ett helhetsperspektiv där partiers, väljares och mediers syn på vallöften analyseras utifrån gemensamma föreställningar.

Goda förutsättningar i Sverige

Syftet med det svenska projektet är att ta en ledande roll i den internationellt sammansatta forskargruppen Comparative Party Pledges Group, CPPG. Det ska göras genom en helhetssyn på den representativa demokratin där partiers vallöften från de inblandade länderna analyseras. Metoden är att genom jämförelser mellan olika länders politiska system förstå om respektive system underlättar eller hindrar partierna från att uppfylla sina vallöften.

— Ett viktigt skäl för svensk medverkan är att vi har de bästa förutsättningarna att studera starka enpartiregeringar i minoritet. Genom att vi är först med att få anslag hoppas vi ta ledningen i det internationella samarbetet, säger Henrik Oskarsson.

Samarbete bäddar för jämförelser

En rad infriade löften

Henrik Oskarsson forskar kring väljarnas upplevelser. Han har från valet 2006 tillgång till en e-panel ("e", för elektronisk) med 3 500 medborgare. De är rekryterade via annonser på Aftonbladets och Expressens hemsidor och deltar i det opinionslaboratorium som är under uppbyggnad vid Statsvetenskapliga institutionen.

Till dem kan vi ställa öppna frågor. Inom ett dygn har hälften svarat. Efter påminnelse svarar resten efter ytterligare tre dygn. E-panelen är inte något representativt urval av befolkningen men de är mer representativa än studenter på universitet eller värnpliktiga, som annars brukar användas som fokusgrupper, argumenterar Henrik Oskarsson.

Pia Carlson