Utomeuropéer döms till hårdare straff än svenskar

Kroppsvisitering på lösare grunder. Hårdare straff vid grova brott. Kriminologen Tove Pettersson har upptäckt de passager i rättsprocessen där utomeuropéer diskrimineras.

En person med utomeuropeisk bakgrund som åtalas för ett grovt brott som misshandel eller våldtäkt, löper tre gånger så stor risk att bli dömd till fängelse än en svensk som döms för samma brott. Detta gäller även om man tar hänsyn till kön, social bakgrund och utbildningsnivå. Likaså blir utomeuropéer oftare misstänkta av polisen för brott.

Det har kriminologen Tove Pettersson kommit fram till efter att ha undersökt över 2000 polisanmälningar i Stockholm, Göteborg och Malmö under åren 1998—2000.

Tove Pettersson har tittat på två grova brottsrubriceringar för att se vilket straffpåföljd det ger: grov misshandel och våldtäkt. Hon har också studerat ett lindrigare brott, eget bruk av narkotika, för att se hur polisen på plats bedömer brottet.

Tove Pettersson konstaterar att utomeuropeiska invandrare oftare kroppsvisiteras i samband med misstanke om eget bruk av narkotika, men att polisen mer sällan hittar droger hos dessa.

Det tyder, enligt Tove Pettersson på att det krävs lägre grad av misstanke för att polisen ska kroppsvisitera en invandrare.

— Det är inte så att utomeuropéer åtalas oftare än svenskar. Det går heller inte att se om svenskar oftare frikänns än utomeuropéer. Men om utomeuropéer döms får de oftare fängelse, säger Tove Pettersson.  

Diskrimineras vid straffutmätningen

Vid mindre allvarliga brott kan polisen välja att se mellan fingrarna — eller att anmäla. Men om åklagaren ska väcka åtal måste det finnas tillräckliga handfasta bevis. Domaren är relativt hårt styrd av bevisvärderingsprinciper vid frågan om skuld eller inte skuld. Men när skuldfrågan är avgjord, och det gäller val av straffpåföljd, finns ett större utrymme för olika val. Och detta drabbar ofta utomeuropéer.
 

Svenskar döms till vård

— Detta kan tolkas som att svenska domstolar anser att det kräver högre grad av psykisk sjukdom för att en svensk ska begå våldtäkt, än för att en utomeuropeisk invandrare ska göra det, säger Tove Pettersson.

Omedveten rasism

— När jag har föreläst för domstolspersonal möter jag blandade reaktioner: vissa är på det klara med att diskriminering kan förekomma. Andra slår hela studien ifrån sig och menar att det är omöjligt att de skulle diskriminera någon, säger Tove Pettersson.

Thomas Heldmark