Allergi och astma

Ofta finns ärftliga komponenter med i spelet, men det förklarar inte den kraftiga ökning av allergierna, som skett under senare år. Forskare letar därför också efter andra, yttre faktorer, typiska för vår västerländska livsstil. En teori som förts fram är "hygienhypotesen". Den innebär att kraven på hygien gått till överdrift och att det är därför som vi blivit mer allergiska. För att immunsystemet ska utvecklas normalt måste det nämligen utsättas för mikroorganismer av olika slag. I andra studier undersöks om stresshormoner — redan under fosterstadiet och senare — skulle kunna vara en bidragande orsak. Men trots stora ansträngningar finns ännu inga entydiga förklaringar.

Det är också vanligt med kontaktallergier. Många reagerar till exempel mot nickel. Det finns inte mindre än 4 000 kända ämnen, ofta kemikalier, som kan ge upphov till kontaktallergiska eksem.

Immunsystem och gener

Idag känner man till åtminstone 500 olika allergen (ämnen som orsakar allergi) som kroppen reagerar på genom att bilda specifika antikroppar, ige, som har en viktig roll för att framkalla en allergisk reaktion. Omkring 90 procent av dessa allergier orsakas av pollen, djurepitel, kvalster och mögel. Men också andra delar av immunsystemet kan ge upphov till likadana symtom vilket försvårar diagnostiken. Bland annat studeras så kallade regulatoriska t-celler och dendritiska celler samt vissa signalämnen, cytokiner, som frisätts vid inflammation. Med ökad kunskap om immunologiska mekanismer öppnas möjligheter att omprogrammera immunsystemet så att reaktionen dämpas, eller kanske
till och med uteblir.

Bland vuxna med astma är det knappt hälften som har allergisk astma, men bland barn är siffran cirka 80 procent. I en del fall försvinner astman då barnet blir äldre, men utvecklar då kanske allergiska reaktioner från något annat organ.

Svenska forskare har också visat att det samtidigt med allergiska reaktioner i nässlemhinnor och luftrör också sker förändringar/retningar i magslemhinnan. Det kan vara en förklaring till att en del pollenallergiker inte tål viss mat under pollensäsongen, men inte har några problem under vintern.

Ny behandling och diagnostik

Nu utvecklas en helt ny typ av vaccin mot just björkpollen och även ett vaccin mot katt är på gång. De nya vaccinerna kallas rekombinanta, vilket innebär att de innehåller bara den eller de komponenter i allergenet som patienten är känslig för och bildat antikroppar mot. Annan forskning har lett fram till en ny form av immunterapi — i stället för en spruta får patienten en tablett att lägga under tungan.

Diagnostiken har gått framåt och det går idag att testa för allt fler allergen. ige-antikroppen upptäcktes av svenska forskare, som i samarbete med svensk industri också utvecklade en diagnostisk metod för att i ett blodprov kunna mäta förekomst av "allergiantikroppar". Denna metod används idag över hela världen. En ganska ny svensk upptäckt, som börjat användas kliniskt, är att kväveoxid, NO, kan användas som inflammationsmarkör vid astma. NO finns normalt i utandningsluft och förhöjda halter kan visa på astma. NO används också som markör för att följa upp behandlingsresultat.

Sverige är bra på

• immunologiska studier för att förstå allergi och annan överkänslighet
• karaktärisera och strukturbestämma olika allergen
• epidemiologiska studier för att förstå samspelet mellan gener, livsstil och yttre miljöfaktorer
• bedriva kliniska studier om allergier och astma bland annat genom välkaraktäriserade patientmaterial och möjligheter att göra långtidsuppföljningar
• utveckling av nya typer av vaccin och ny diagnostik
• prevention av kontaktallergi

Internationella trender

• storskaliga molekylära och genetiska studier
• studier för att förstå interaktionen mellan gener, livsstil och yttre miljöfaktorer
• strukturbestämning av allergener
• utveckling av nya läkemedel inklusive vacciner
• studier om hur stress kan påverka immunsystemet och ge överkänslighetsreaktioner

Astma och allergi är ett komplext forskningsområde. Allergiska reaktioner drabbar många organ i kroppen och fortfarande saknas viktiga bitar för att förstå hur de uppkommer. Men klart är att det är en kombination av genetisk sårbarhet och ändrade förhållanden i
vår livsstil.

Det görs stora molekylära studier för att specifikt kartlägga hur olika delar av immunsystemet aktiveras och samverkar. Det pågår också studier där man försöker hitta genetiska variationer som kan förklara varför så många insjuknar, framför allt i västvärlden, men också i länder som anammat en västerländsk livsstil. Utmärkande för mycket av den internationella forskningen är att den har helt andra resurser till sitt förfogande och större möjligheter att utnyttja avancerade metoder.

Försök görs att ta fram nya effektiva läkemedel och nya vacciner, som är mer specifika än dagens mediciner. Nyligen lanserades ett nytt preparat som blockerar de IgE-antikroppar, som har en avgörande roll vid många allergiska reaktioner genom att påverka andra delar av immunförsvaret.

Text: Ann-Marie Dock