Hjärnans sjukdomar

Sjukdomar som Alzheimer, stroke, Parkinson och andra som drabbar hjärnan och ryggmärgen är svåra att behandla och orsakar mycket lidande. Den neurologiska forskningen är inriktad på att förstå biologin bakom nervsystemets sjukdomar och på att ta fram nya och effektivare behandlingsmetoder.

Forskning om Alzheimer, stroke och Parkinsons sjukdom är områden där Sverige, också i ett internationellt perspektiv, intar en stark position.

Alzheimer en stor utmaning

Stora ansträngningar görs för att hitta fler ärftliga faktorer som kan kopplas till Alzheimers sjukdom. Svenska forskare har tidigare funnit mutationer (genetiska förändringar) som innebär en ökad risk för att drabbas. Likaså försöker man få fram säkra diagnostiska markörer som på ett tidigt stadium kan avslöja om en person börjat insjukna.

Genom att använda avancerad avbildningsteknik som PET (positron- emissionstomografi) har svenska forskare lyckats visualisera den ansamling av så kallade plack, som är typiska i alzheimersjukas hjärnor. Därmed går det att följa sjukdomsförloppet och utvärdera eventuella behandlingseffekter.

Hjärnan kan repareras efter stroke

Hjärnan har förmåga att genom plasticitet delvis reparera skador som uppstår vid en stroke. Forskningen har visat att cellskadan kan minskas genom tillförsel av skyddande ämnen eller nedkylning. Överlevande nervceller kan ta över förlorade funktioner och hjärnans stamceller kan aktiveras efter en stroke och bilda nya nervceller och stödjeceller. Målet är att kunna utveckla nya behandlingsmetoder för strokepatienten, metoder som bygger på att hämma celldöden och stimulera hjärnans egen reparationsförmåga.

Nytt hopp vid Parkinson

Vid Parkinsons sjukdom — med årligen 1 500-2 000 nya fall — dör de dopaminproducerande cellerna i hjärnan och följden blir de klassiska symtomen som skakningar och andra motoriska problem. Svenska forskare har tidigare presenterat lyckade försök med att transplantera friska nervceller till parkinsonsjuka patienter, vilket ledde till att symtomen lindrades. Men ett problem har varit bristen på transplantationsmaterial. Nyligen öppnades andra möjligheter då svenska forskare upptäckt två gener som styr utvecklingen av embryonala stamceller så att dessa börjar bilda dopaminproducerande celler. Förhoppningen är att kunna få fram tillräckligt med celler för att behandla patienter med Parkinsons sjukdom.

En annan linje är att via genterapi påverka sjukdomsförloppet. Kliniska försök som går ut på att ge patienter genen för en viss nervtillväxtfaktor planeras. Också studier med målet att ta fram nya, effektivare läkemedel pågår.

Sverige är bra på

• basala studier av biologiska mekanismer i nervsystemet
• orsak och behandling av sjukdomar som Alzheimer, Parkinson, stroke
• utveckling av nya terapier som genterapi
• utvecklingsbiologi inklusive stamceller
• utveckla och utnyttja nya avbildningstekniker av hjärnan
• ny kunskap om hjärnans plasticitet vid skador i nervsystemet

Internationella trender

• utveckling av nya läkemedel vid Parkinsons sjukdom
• kliniska försök med genterapi vid Parkinsons sjukdom
• utveckling av nya läkemedel och vaccin vid Alzheimers sjukdom
• forskning om hjärnans plasticitet vid stroke

För både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom pågår kliniska prövningar med nya läkemedelskandidater. Målet är att hitta nya vägar att påverka de mekanismer som bidrar till sjukdomsutvecklingen. Dagens mediciner kan bara lindra symtomen — någon bot finns inte. När det gäller Alzheimer testas också vaccin.

Vid båda sjukdomarna sker en ansamling i hjärnan av vissa proteiner som gör att nervcellerna dör. En del av de läkemedel som nu prövas slår mot dessa så kallade plack. Vid Alzheimers sjukdom prövas också inflamma- tionshämmare, då man misstänker att det kan finnas fler orsaker till sjukdomen.

Genom avancerade tekniker för att avbilda hjärnan (fmri och pet) kan man nu följa sjukdomsförloppet hos alzheimerpatienter över tid och se om det går att påverka. Forskare har nyligen identifierat flera genetiska förändringar hos patienter med Parkinsons sjukdom som kan kopplas till att proteinet klumpar ihop sig. Man försöker hitta molekyler som kan förhindra detta och som därmed skulle kunna användas för nya läkemedel.

Patienter med Parkinson har i kliniska försök börjat behandlas med genterapi. Avsikten är att försöka påverka sjukdomsförloppet genom att tillföra genen för en viss nervtillväxtfaktor.

Inom forskningen finns ett starkt ökat intresse för riktad rehabilitering efter stroke. Man vet att hjärnan försöker kompensera för förlorade funktioner bland annat genom att bilda nya nervceller. Forskarna vill ta reda på hur denna plasticitet går att påverka.

Text: Ann-Marie Dock