Den medicinska tekniken använder ingenjörs- och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. I Sverige finns en omfattande forskning inom området.
Strålknivar för cancerbehandling, njurdialys som renar blod, tekniker att avbilda kroppen för att ställa diagnos och biosensorer för att hitta olika organiska ämnen i ett prov. Det är exempel på uppfinningar som forskning i medicinsk teknik lett fram till.Forskningsområdet är tvärvetenskapligt och stort med syftet att ta fram helt nya, eller säkrare och bättre diagnostiska metoder och behandlingar för olika sjukdomar. Gränsen mot närliggande discipliner är dock inte knivskarp. Numera används i ökande omfattning bioteknik, biomedicin eller molekylärbiologi för att utveckla medicintekniska produkter. Ibland kallas området biomedicinsk teknik.
Svensk forskning
Grundforskningen inom området har ofta syftet att förstå och förklara mekanismerna bakom tekniken. Den kan till exempel förklara vad som händer när en cell exponeras för strålning eller vad som sker i gränsytan där kroppens levande vävnad möter icke levande biomaterial.Sverige har sedan länge en stark ställning inom medicinsk teknik med bland annat en industri som genererar ett stort exportöverskott. Svensk forskning bedrivs inom biomaterial, artificiella organ, medicinsk sensorteknik, biooptik, ultraljudsteknik, biomekanik, fysiologisk mätteknik och modellering, röntgenteknik, strålningsfysik, PET-(Positron Emission Tomography), SPECT- (Single Photon Emission Computed Tomography) och MR- (Magnetic Resonance) teknik, signalbehandling och bildbehandling, teknisk audiologi samt medicinsk informatik.
Forskning i medicinsk teknik finns vid de större universiteten/högskolorna:
Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet Umeå universitet, Uppsala universitet samt vid mindre högskolor som Mälardalens högskola och Högskolan i Borås.
Svenska uppfinningar
Svensk forskning har av tradition varit långt framme på området. Det finns svenska forskare bakom många av de medicintekniska uppfinningar som idag används världen över.Titanimplantatet utvecklades i Göteborg 1965. Det användes ursprungligen för att fästa tandbroar i käken. Numera används det också för att fästa proteser i vävnader efter till exempel cancerkirurgi och brännskador och för att förankra hörapparater i ben. Den första pacemakern som opererades in i en människa tillverkades i Sverige. Strålknivar, njurdialys, ultraljudsdiagnostik, mikrovågsbehandling och dosplaneringssystem är andra exempel på uppfinningar som har tagits fram i Sverige.Vetenskapsrådet finansierar
Vetenskapsrådet beviljade 2005-2006 området forskningsmedel för totalt 54 miljoner kronor. I summan ingår medel från olika särskilda satsningar, varav vissa nu är avslutade.Den basfinansiering området fått från ämnesrådet för natur- och teknikvetenskap under dessa två år är ungefär 15 miljoner kronor per år. Linköpings och Lunds universitet har fått mest pengar under perioden, följt av Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola. I år får forskningen extra pengar, då Vetenskapsrådet tillsammans med Vinnova och Stiftelsen för Strategisk forskning gör en riktad satsning på medicinsk teknik. Finansiärerna delar ut totalt 81 miljoner kronor under fem år.Utvärdering
Vetenskapsrådet har tillsammans med forskningsfinansiärerna Vinnova och Stiftelsen för strategisk forskning utvärderat området. Totalt har 61 forskargrupper (123 forskare) granskats, som under åren 1997-2005 fått stöd från någon av finansiärerna. Utvärderingen“International Evaluation of Swedish Research in Biomedical Engineering" ingår i Vetenskapsrådets rapportserie och kan beställas från www.vr.se.Mer Information
Margareta Eliasson