Notis, 2008-09-08

Historiskt ögonblick vid CERN

Den 10 september genomförde det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN ett lyckat första försök med att skicka iväg en protonstråle att cirkulera genom hela den 27 kilometer långa tunneln Large Hadron Collider, LHC. Det historiska ögonblicket kan ses på CERN:s webbplats.

Syftet med LHC är bland annat att återskapa det tillstånd som rådde strax efter Big Bang för att förstå hur universum en gång bildades, vad dess mörka materia består av och hur materiens innersta beståndsdelar egentligen ser ut.
- Vi går in i en helt ny era och kunskapen inom detta område kommer att gå starkt framåt, säger Kerstin Jon-And, professor i fysik vid Stockholms universitet och ordförande för ATLAS, en av fyra detektorer vid LHC.

LHC, som är det senaste tillskottet till CERN:s acceleratorkomplex, blir världens kraftfullaste partikelaccelerator. Inuti acceleratorn låter man två olika strömmar av partiklar accelereras upp till nära ljusets hastighet innan de kolliderar med varandra. När strålarna kolliderar skapas skurar av nya partiklar som fysikerna kan studera. Det finns många teorier om vad som kommer att upptäckas när man gör experiment vid LHC, men de allra flesta av världens fysiker är överens om att stora framsteg kommer att göras.
– Vi får möjlighet att studera protonkollisioner vid världens högsta energi. När vi kör för fullt blir det cirka 1 miljard protonkollisioner per sekund. Det innebär att vi kan leta efter mycket sällsynta partiklar, t ex den berömda Higgspartikeln som behövs för att förklara varför alla partiklar har massa. Vi kommer att kunna ge ett slutgiltigt svar på om Higgspartikeln finns eller inte. LHC ger oss en unik möjlighet att söka tecken på ny fysik bortom Standardmodellen, säger Kerstin Jon-And.

Sverige är ett av CERN:s medlemsländer och har varit med sedan starten 1954. Per Karlsson, chef vid enheten för infrastruktur, är Vetenskapsrådets representant i CERN:s styrelse.
– Det är minst sagt imponerande att man har lyckats genomföra detta komplexa och dyra projekt med trots allt begränsade förseningar och ökade kostnader, säger han.

På vissa håll har det talats om att risken för så kallade svarta hål skulle öka i och med starten av de nya experimenten, bland annat har amerikanen Walter Wagner lämnat in en stämningsansökan angående detta. Enligt Kerstin Jon-And finns det ingen sådan risk.
– Vår atmosfär utsätts ständigt för bombardemang av kosmisk strålning och där förekommer partikelkollisioner med mycket högre energi än vad som kommer att åstadkommas vid LHC. Om det fanns en sådan risk skulle svarta hål redan ha bildats och slukat jorden för länge sedan. Men, givetvis har CERN ändå producerat tunga forskningsrapporter som alla entydigt visar att experimenten är säkra.

Fyra stora detektorer, ALICE, ATLAS, CMS och LHCb kommer att bevaka kollisionerna vid LHC så att fysiker kan utforska nya terrränger i materia, energi, rymd och tid. Svenska forskare deltar framförallt i experiment vid ALICE och ATLAS.
- Vi som har jobbat med att konstruera och testa ATLAS-detektorn under 10-15 år ser naturligtvis med stor spänning fram emot starten av LHC. Som ordförande i styrelsen för ATLAS är jag med och fattar strategiska beslut för experimentet och fastlägger policys. När det gäller fysiken håller jag mest nu på med mätningar av toppkvarken, vilket är intressant eftersom det är första gången den kommer att massproduceras. Jag är övertygad om att jag kommer att arbeta med ATLAS-experimentet under många år framåt, säger Kerstin Jon-And.

Den 21 oktober äger den officiella invigningen av LHC rum.

Text: Eva Högström

Dela |

Sidansvarig: webbredaktör

Senast uppdaterad: 2008-09-11