Press, 2008-02-05
Högskolans forskningsresurser stagnerar
I en ny rapport går Vetenskapsrådet igenom hur forskningsfinansieringen för universitet och högskolesektorn i Sverige har utvecklats sedan mitten av 90-talet. Rapporten visar att resurserna ökade fram till 2002 för att därefter stagnera.
Under tioårsperioden har universiteten och högskolorna ökat antalet grundutbildningsstudenter, antagit fler doktorander, anställt mer personal och fått högre lönekostnader. En av konsekvenserna är eftersatta eller uteblivna infrastruktursatsningar. Högskolan är efter svenska företag den näst största utföraren av FoU i Sverige och om man ser till renodlad forskning den största. 2005 omsatte svenska universitet minst 19 miljarder på forskning, att jämföra med näringslivets 12 miljarder.
Den mest markanta förändringen i finansieringsbilden av svensk forskning under de senaste åren är den ökande utlandsfinansieringen, från 2,6 miljarder år 1999 till 8 miljarder år 2005. Huvudparten av dessa medel gick till företagen. Av den tredjedel som gick till högskolesektorn kom merparten från EU.
Huvudfokus för rapporten är hur högskolans resurser ser ut och fördelas. Kännetecknande för den beskrivna tioårsperioden är att de direkta statsanslagen trots en ökning med en miljard, minskade i andel i förhållande till den externt finansierade forskningen. Totalt sett ökade intäkterna fram till 2002 för att därefter stagnera.
— Minskade medel har framförallt drabbat lantbruks- och skogsvetenskap samt veterinärmedicin men under 2005 visade kurvorna för första gången på tio år på en negativ utveckling även för humaniora och de naturvetenskapliga och tekniska områdena, säger Per Hyenstrand, analytiker vid Vetenskapsrådet och en av författarna till rapporten. Inom samhällsvetenskap och medicin har medlen däremot ökat under de senaste åren.
Högskolornas intäkter för forskning och forskarutbildning har under tioårsperioden totalt ökat med 34 procent, framförallt genom att de så kallade externa medlen har ökat. Denna resursökning måste dock sättas i relation till förändringar av verksamheten under samma period. Några andra nyckeltal är:
Per Hyenstrand analytiker vid Vetenskapsrådet, tel 08 546 44 292
Johan Fröberg analytiker vid Vetenskapsrådet, tel 08 546 44 260
Pär Omling generaldirektör vid Vetenskapsrådet, tel 08 546 44 185
Utlandsfinansieringen ökar
Den mest markanta förändringen i finansieringsbilden av svensk forskning under de senaste åren är den ökande utlandsfinansieringen, från 2,6 miljarder år 1999 till 8 miljarder år 2005. Huvudparten av dessa medel gick till företagen. Av den tredjedel som gick till högskolesektorn kom merparten från EU.
Trendbrott 2002
Huvudfokus för rapporten är hur högskolans resurser ser ut och fördelas. Kännetecknande för den beskrivna tioårsperioden är att de direkta statsanslagen trots en ökning med en miljard, minskade i andel i förhållande till den externt finansierade forskningen. Totalt sett ökade intäkterna fram till 2002 för att därefter stagnera.
— Minskade medel har framförallt drabbat lantbruks- och skogsvetenskap samt veterinärmedicin men under 2005 visade kurvorna för första gången på tio år på en negativ utveckling även för humaniora och de naturvetenskapliga och tekniska områdena, säger Per Hyenstrand, analytiker vid Vetenskapsrådet och en av författarna till rapporten. Inom samhällsvetenskap och medicin har medlen däremot ökat under de senaste åren.
Förändringar inom högskolan
Högskolornas intäkter för forskning och forskarutbildning har under tioårsperioden totalt ökat med 34 procent, framförallt genom att de så kallade externa medlen har ökat. Denna resursökning måste dock sättas i relation till förändringar av verksamheten under samma period. Några andra nyckeltal är:
- Resurserna till grundutbildningen ökade med 33 procent
- Antalet registrerade studenter ökade med 38 procent
- Antalet forskarstuderande ökade med 16 procent
- 54 procent fler forskarstuderande har anställning som doktorand
- Antalet forskarstuderande som avlade doktorsexamen per år ökade med nära 82 procent
- Det totala antalet anställda vid universitet och högskolor ökade med 37 procent
- Antalet professurer mer än fördubblades och antalet lektorer ökade med 35 procent
Examinationen inom forskarutbildningen har alltså ökat betydligt mer än de ekonomiska resurserna. Mer personal och förändrad personalsammansättning har lett till att en större del av resurserna går till lönekostnader. Samtidigt har en allt mindre del av resurserna använts till investeringar (utrustning, maskiner med mera) år 1997 utgjorde investeringarna 6,4 procent av de totala FoU-utgifterna, 2005 hade andelen sjunkit till 3,9 procent.
— Siffrorna förklarar varför många forskare idag upplever att de har fått sämre ekonomiska förutsättningar — fler ska helt enkelt dela på resurserna, konstaterar Pär Omling, generaldirektör vid Vetenskapsrådet.
Ladda hem rapporten Finansiering av forskning inom den svenska högskolan 1995-2006
Frågor
Per Hyenstrand analytiker vid Vetenskapsrådet, tel 08 546 44 292
Johan Fröberg analytiker vid Vetenskapsrådet, tel 08 546 44 260
Ytterligare kommentarer
Pär Omling generaldirektör vid Vetenskapsrådet, tel 08 546 44 185
Sidansvarig: $displayName
Senast uppdaterad: 2008-08-08
Klarabergsviadukten 82
Box 1035, 101 38 Stockholm
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180
Fax: 08-546 44 180
Org nr: 2021005208
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund
Fakturaadress: FE 57, 833 83 Strömsund
