Klinisk forskning i Sverige och Finland utvärderad

— Jag instämmer i utvärderingens slutsats om att det finns ett behov av att stimulera ökad mobilitet. Det är viktigt att byta miljö och inte fastna i en invand forskargrupps projekt och tankebanor. Därför har ämnesrådet för medicin medvetet satsat på posdoktorsstipendier som ger vidgade vyer och internationella kontakter, vilket är värdefulla inslag i en fortsatt forskarbana. Det finns skäl att överväga särskilda insatser för en forskarkarriär anpassade för forskare i kliniska miljöer.  Men, vi skulle också behöva ett större inflöde av utländska forskare till Sverige, säger Håkan Billig.

— Intressant i rapporten är också förslagen på åtgärder för att skapa ett sammanhängande och förutsägbart tjänstesystem som gör klinisk forskning attraktivt. Detta är nödvändigt om vi ska kunna rekrytera de mest framstående unga forskarna.

Utvärderingen pekar på att forskare i sjukvården ställs emot sjukhusens uppgift att bedriva sjukvård, vilket ger känslan av att det inte är meriterande att bedriva forskning, och föreslår att systemet för finansiering av klinisk forskning bör ses över.

— Insatser för att öka meritvärdet för klinisk forskning vid rekrytering av chefer och ledare är viktigt. Utredningens förslag går här helt i linje med Olle Stendahls nyligen presenterade utredning Klinisk forskning — ett lyft för sjukvården, säger Håkan Billig.

I utredningen föreslås även en ökad finansiering till den kliniska forskningen liksom en diversifiering av medelstilldelningen baserad på vetenskaplig kvalitet.

Internationell expertpanel

Text: Marlene Truedsson