Bakgrund

ESS banar väg för samhällsvetenskapliga jämförelser i Europa

Det här är frågor som är intressanta för den samhällsvetenskapliga forskningen. Europas länder skiljer sig nämligen markant åt när det gäller deras historia, kultur och institutioner, och det är därför intressant att studera vilka effekter detta har för hur folk lever sina liv och vilka åsikter de har om samhället de lever i.

Men det är också saker som är intressanta ur en demokratisk synvinkel. Tycker människor att de lever bra liv, eller upplever de problem i form av maktlöshet, ensamhet och otrygghet? Upplever människor att politiker och andra makthavare lyssnar på dem? Finns det i vissa grupper misstänksamhet och fientlighet mot dem man uppfattar som annorlunda, och i vilka grupper finner man tvärtom tolerans?

Förberedelserna för den första omgången av ESS påbörjades redan 1998 och omfattade flera stadier, där inledningsvis inbjudna experter författade bakgrundsrapporter till olika undersökningsområden. Dessa rapporter evaluerades av den centrala projektledningen och bildade så småningom underlag för den provundersökning som genomfördes i Storbritannien och Holland våren 2002. Med utgångspunkt i resultaten av denna fastställdes det definitiva (brittiska) frågeformuläret i maj samma år. De olika nationella teamen översatte därefter frågeformuläret till respektive språk. Efter nationella provundersökningar genomfördes det egentliga fältarbetet under perioden september-december 2002. I Sverige svarade Statistiska centralbyrån för detta. ESS genomförs som besöksintervjuer (60 minuter), vilket möjliggör data av hög kvalitet. Bruttourvalet för ESS är på cirka 3000 personer, riksrepresentativt för befolkningen över 15 år.

ESS representerar en särskild typ av länderjämförande undersökningar, där man försökt att standardisera all information redan i datainsamlingsskedet. Man har därför lagt ned stor möda på att skapa jämförbara indikatorer och på att tillämpa rigorösa procedurer för översättningar och datainsamlingarnas uppläggning. Många andra jämförande undersökningar litar istället till att harmonisera data från redan befintliga nationella datamaterial. Detta är ofta problematiskt, i synnerhet om undersökningarna inkluderar attitydfrågor där en sådan standardisering i efterhand är speciellt svår.

ESS 2002 genomfördes i tjugotre länder (se faktaruta i den tryckta upplagan). Data deponerades efter avslutad datainsamling i dataarkiv vid Norsk samfunnsvitenskapelig datatjenst i Norge, där de kostnadsfritt kan beställas för bearbetningar.

TILLÄMPNINGAR AV ESS

ESS är på attitydforskningens område en datakälla som i sin kombination av bred tematik och fokuserade specialteman skapar helt nya möjligheter för den komparativa forskningen.

Förberedelserna för att konstruera frågeformuläret och säkerställa genuin jämförbarhet är minutiösa. ESS representerar klara framsteg i dessa avseenden jämfört med tidigare komparativa undersökningar.

ESS har byggt in ett antal metodexperiment i själva undersökningsdesignen vilket skapar nya möjligheter att testa effekterna av svarsskalor, alternativa frågeformuleringar etc. Genom ESS kan man genomföra sådana test i ett komparativt perspektiv, vilket tidigare inte varit möjligt.

ESS innefattar en organisation för övervakning och evaluering av datainsamlingarna i de enskilda länderna, som omfattar till exempel urvalskonstruktioner, översättningar och fältarbetets genomförande. Detta medför att största möjliga jämförbarhet mellan de nationella datamaterialen säkerställs.

Tillgången till information om datainsamlingarnas genomförande är mycket omfattande, vilket gör det möjligt att bedöma datas pålitlighet. I dataarkivet finns uppgifter om exempelvis urvalsmetoder, svarsfrekvenser, bortfallets karaktär och specifika översättningsproblem. Här åter- finns vidare originalenkäter för de olika länderna, samt rapporter om vad som hänt i de olika länderna under själva datainsamlingsperioden som kan tänkas påverka svaren.

Det gemensamma dataarkivet, NSD i Bergen, kommer att kunna sammanställa en gemensam datafil redan året efter avslutad datainsamling (det vill säga data från 2002 års undersökning blev tillgängliga under 2003). Data är fritt och allmänt tillgängliga för forskarsamhället vilket möjliggör en bred användning.

NSD kommer dessutom att sammanställa särskilda program för undervisning baserade på ESS-materialet. Detta kommer att kunna användas såväl inom universitetens grundutbildning som inom gymnasieskolor. Framgent torde ESS få stor användning inom svensk forskning. Här kan nämnas följande traditionellt starka forskningsområden inom svensk socialvetenskap:

* social mobilitet - där ESS är ett datamaterial där såväl jämförelser mellan länder som utvecklingen över tid kan studeras med en ny grad av precision.

* välfärdsstat och levnadsförhållanden - där ESS skapar möjlighet att komplettera och utveckla tidigare komparativa undersökningar om välfärdsstatliga institutioner, inkomstfördelning och arbetskraftsdeltagande med nya direkta indikatorer på människors levnadsförhållanden.

* politiskt deltagande - denna tilläggsmodul ger nya möjligheter att analysera politiskt och socialt deltagande i komparativt perspektiv.

* sambanden mellan social stratifiering och attityder - här ger ESS nya möjligheter genom att den både innefattar en bred uppsättning indikatorer på stratifiering men också en stor kärnmodul av attitydfrågor

* främlingsfientlighetens utbredning och förklaringsfaktorer - en av 2002 års tilläggsmoduler som omfattar ca 60 frågor som fokuserar just detta område

Det sist nämnda området är beskrivet i denna artikel.

Som framgått utgör frågor kring detta ämne en av tilläggsmodulerna i 2002 års ESS undersökning. Genom det stora antalet frågor och deras breda tematiska inriktning blir möjligheterna till beskrivningar och förklaringar såväl av skillnad mellan länderna som av individskillnader mycket stora. De enkla empiriska beskrivningar vi redovisar nedan ska därför ses endast som en illustration av några indikatorer ur en enskild tilläggsmodul.
 
ESS - URVAL OCH FRÅGEOMRÅDEN: ESS deltagarländer 2002: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Norge, Österrike, Polen, Portugal, Schweiz, Slovenien, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ukraina, Ungern. ESS 2002 omfattade följande frågeområden:

A. Kommunikation (medieanvändning, relationer till andra människor - 10 frågor)

B. Politik (politiskt intresse och förtroende, röstning och deltagande, partilojalitet, sociopolitiska värderingar - ca 50 frågor)

C. Välbefinnande och tillhörighet (etnisk och religiös tillhörighet/bakgrund, socialt umgänge, nätverk, trygghet, lycka - ca 30 frågor)

D. Invandrings- och asylfrågor (ca 60 frågor)

E. Medborgerligt engagemang och deltagande (ca 60 frågor)

F. Sociodemografisk profil (hushållssammansättning, kön, ålder, typ av bostadsområde, utbildning, yrke, inkomst m m - ca 70 frågor)

G. Grundvärderingar (20 frågor)

H. Testfrågor (ca 20 frågor)

I. Intervjuarfrågor (8 frågor) Sektionerna D och E kommer att bytas ut till varje ny undersökningsomgång. ESS inbjuder forskarteam att konkurrera om att få utforma dessa två tilläggsmoduler. I ESS 2004 behandlades a) "Familj, arbete och välfärd" (60 frågor), b) "Hälsa och vårdkonsumtion" (30 frågor), samt c) "Ekonomisk moral" (30 frågor). De roterande modulerna 2006 kommer att behandla personligt och socialt välmående samt livscykeln (till exempel vuxenblivande). Det övriga innehållet i ESS kommer att replikeras vid varje undersökningsomgång. Läs mer på: http://www.europeansocialsurvey.org/

Av Stefan Svallfors och Mikael Hjerm, Umeå universitet