Debatt:

Utveckla terminologin!

- en förutsättning för forskningens internationalisering

Om man täcker över eller raderar alla facktermerna i en facktext går det inte att förstå vilket ämne texten rör. Fackområdets kunskap är således i högsta grad bunden till terminologin, och fackexperter skulle utan termer svårligen klara av effektiv kommunikation kring sitt ämne. Detta är essensen i TermNets slagord, och formulerat på detta vis är det svårt att hitta invändningar. Men ändå framhålls sällan att terminologi skulle kräva särskild uppmärksamhet och särskilda insatser. I diskussioner om internationalisering, forskningens globalisering och kvalitet framför kvantitet i framtidens universitet, får terminologifrågorna alltför litet utrymme. Det gäller också vid diskussioner om språk, språkval och mångspråkighet.

Medvetenheten om terminologins betydelse är helt enkelt inte tillräckligt hög, vilket får konsekvenser för studenterna. Det faktum att det saknas svensk kurslitteratur inom många områden i den högre utbildningen leder till bristande kännedom om svensk terminologi hos våra studenter. Det utgör också ett hinder för deras viktiga kunskapsinhämtning.
Vad kan då göras åt detta? Om det inte är en möjlighet att översätta litteraturen (därför att det skulle ta för lång tid innan studenterna då fick tillgång till nya rön inom vetenskapen) eller författa avancerad kurslitteratur direkt på svenska (därför att det skulle vara alltför resurskrävande), så bör den engelskspråkiga litteraturen åtminstone kompletteras med termlistor. Termlistorna skulle innehålla svenska begreppsförklaringar och svenska termer samt de engelska termmotsvarigheterna. Detta skulle hjälpa studenterna att lättare tillägna sig stoffet och att samtidigt smidigt få tillgång till den svenska terminologin. Om studenterna får lära sig de centrala begreppens definitioner och de etablerade termerna för varje begrepp, får de "krokar" att hänga upp kunskapen på och får den att växa. Goda försök med tvåspråkiga termlistor har gjorts vid Uppsala universitet, där den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten också har utarbetat en språkplan. En annan fördel med att lära studenterna den svenska terminologin i särskild ordning är att de blir terminologiskt medvetna och kan skilja på svensk och engelsk terminologi, bland annat genom att undvika ord-för-ord-översättningar av termer. Inga "butter-gooses" alltså, utan sandwiches!

ETT ANNAT SÄTT att höja den terminologiska medvetenheten hos studenterna är att låta en kurs i terminologins teori och metod ingå i alla högskolans grundutbildningar. Med kunskaper i terminologiteori kan studenterna bättre hantera sitt eget fackspråk och dess termer i olika kommunikativa situationer, även de populärvetenskapliga. I dag ingår ämnet terminologi endast i en liten andel humanistiska kurser. Men terminologi är ett ämne som både gagnar och roar (!), även naturvetare och tekniker.

Ett problem som uppmärksammats under senare år är att det inom många ämnesområden, särskilt naturvetenskaplig forskning, inte finns någon svensk terminologi att lära ut och lära in - den saknas helt enkelt. Men det går att göra något åt saken! Genom att kontinuerligt arbeta med att utveckla och skapa en svensk terminologi undviker man det som med en språkvetenskaplig term kallas "domänförlust". Man gör det möjligt att tala och skriva om ämnet på både engelska och svenska. Sådant arbete bedrivs till exempel inom Svenska biotermgruppen, Svenska datatermgruppen och Svenska Optiksällskapets arbetsgrupp för språkvårdsfrågor. Inom dessa grupper samarbetar ämnesexperter med terminologer för att beskriva och precisera ämnesområdets terminologi och ge svenska termrekommendationer. Det behövs termgrupper inom fler områden, och de grupper som finns behöver fler ämnesexperter som vill engagera sig i den svenska terminologin.

ETT ANNAT, NÄSTAN omvänt, problem har också varit uppe till debatt i bland annat Historisk tidskrift (2003:1) och Tvärsnitt (2005:2). Carl-Johan Gadd och Maria Åhgren framhåller att det skrivs alltför lite på engelska inom humaniora och samhällsvetenskap, och resonerar kring vad det beror på. De pekar särskilt på bristen på en standardiserad svensk-engelsk historisk terminologi. De menar att en enskild individ, hur duktig hon eller han än är på engelska, inte på egen hand eller efter eget tycke bör föreslå termer på engelska för specifikt svenska begrepp. Från Terminologicentrum tnc:s sida kan vi bara instämma i detta - terminologiarbete är inget ensamarbete utan bör bedrivas i en väl sammansatt arbetsgrupp. Att överföra information om specifikt svenska företeelser till ett annat språk kräver särskilda överväganden och en särskild tillämpning av den terminologiska arbetsmetoden.

I propositionen "Ny värld - ny högskola" (2004/05:162) föreslår regeringen en nationell strategi för internationalisering av den högre utbildningen, och det sägs bland annat att Sverige ska vara ett attraktivt studieland för utländska studenter. Hinder för internationaliseringen ska undanröjas såväl nationellt som internationellt. Likaså ska att uppföljningen av högskolans internationella verksamhet utvecklas och förbättras. Som en internationaliseringsfrämjande åtgärd sägs att Högskoleverket ska få i uppdrag att ta fram och regelbundet uppdatera en elektronisk svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen. Alla förslagen innefattar terminologiska ställningstaganden fastän detta inte sägs rakt ut. Planeringen av språkfrågorna är naturligtvis en oerhört viktig del i den föreslagna internationaliseringsprocessen, och man bör givetvis försäkra sig om att kunskapsinhämtningen inte blir lidande för någon student, oavsett modersmål. Att tillhandahålla två- eller flerspråkiga ämnesspecifika terminologier är ett verkningsfullt redskap som det bör avsättas resurser för att utarbeta. Förslaget om en svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen är utmärkt och det är viktigt att en sådan ordbok också utarbetas med hjälp av den terminologiska arbetsmetoden, att den innehåller definitioner och att utländska ekvivalenter väljs på grundval av en analys av begreppen.

SUMMA SUMMARUM: det är dags att man i den högre utbildningen börjar ta sig an de terminologiska frågorna på ett medvetet och systematiskt vis. I olika delar av näringslivet och i den offentliga förvaltningen arbetar man sedan länge med terminologi för att undvika kostsamma och dyrbara missförstånd, för att hålla en jämn, hög kvalitet på översättningar. Detta görs i syfte att föra statistik, göra uppföljningar och få en konsekvent och enhetlig profil i den utåtriktade informationen. Effektiv kommunikation är en viktig förutsättning för dagens informationssamhälle, liksom för morgondagens. Och i denna effektiva kommunikation är terminologi en av grundstenarna, inte minst för forskarsamhället.

ANNA-LENA BUCHER