Intervju:  

Australiske genetikern Alan Bittles studerar svenska kusingiften:

Kombination av genetik och demografi förklarar sjukdomar

Alan Bittles är genetiker och professor vid Centre for human genetics, Edith Cowan University i Perth i Australien.

- I Umeå får jag tillgång till 16 500 registrerade äktenskap mellan 1720 och 1899 och kan undersöka hur vanligt det var med kusingifte vid den tiden.

Professor Bittles intresserar sig för de hälsoproblem som uppstår och förs vidare när släktingar gifter sig med varandra.

- Kusingiften är vanliga, men i de flesta länder saknas data om dem.

Sverige är det enda land som har en heltäckande folkbokföring långt tillbaka i tiden och det historiska, sociala och demografiska datoriserade källmaterialet i Demografiska databasen saknar därför motstycke i världen.

Kyrkolagen från 1686 stadgade att alla svenska äktenskap skulle registreras. Vid den tiden och fram till 1820 var kusingiften sällsynta och förekom främst inom adeln. 1844, då dessa äktenskap inte längre krävde dispens från kungen, började allt fler att gifta sig inom släkten. Kusingiftena blev 2,5 till tre gånger fler.

- Man vet vad man får och familjens sociala struktur stärks samtidigt som land och pengar hålls ihop, säger Alan Bittles.

De flesta demografer är samhällsvetare som framför allt funderar över faktorer som ålder, yrke och födelser. Eftersom Alan Bittles är genetiker kan han tillföra nya aspekter på vad som händer när någon gifter sig med en släkting.

- Gener påverkar de flesta sjukdomar, till och med infektioner. När man kombinerar genetik och demografifår man en mer komplex bild av verkligheten.

PROFESSOR BITTLES har funnit att mellan 1880 och 1899 skedde 38 procent av alla äktenskap i Skellefteå mellan första till sjätte kusin. Denna inavel ökade påtagligt risken för ärftliga sjukdomar som Sjögrens syndrom och neuropati.

- Även väldigt vanliga sjukdomar som till exempel högt blodtryck har sin grund i vårt DNA, säger Alan Bittles. Befolkningsstrukturen är viktig och det är demografin som har nyckeln till historiska data.

- Hur gener överförs beror på sociala faktorer som kung, kyrka och föräldrar. Som genetiker stirrar man sig lätt blind på DNA och glömmer att de sociala faktorerna är så betydelsefulla.

Det är svårt att veta hur stor andel kusingiften som krävs för att nivån ska vara riskabel för hälsan i samhället. I ett preindustriellt jordbrukssamhälle överväger de sociala fördelarna med kusingifte eftersom barn som föds skadade oftare dör tidigt och inte hinner sprida defekta gener. I ett modernare samhälle å andra sidan kommer allt fler sjuka nyfödda till läkare.

- Fler överlever i dag. Det innebär att fler hinner gifta sig och skaffa egna barn. Men samtidigt är barnkullarna mindre och det finns färre kusiner. Därför minskar också kusingiftena.

ALAN BITTLES ÄR övertygad om att även sjukdomar som debuterar först i vuxen ålder i grunden är styrda av våra gener. Men för att kunna visa hur generna påverkar insjuknande i Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, hjärt-kärlsjukdom och cancer så måste befolkningen följas under väldigt lång tid. Detsamma gäller förhållandet mellan miljöfaktorer och anlag för att drabbas av infektionssjukdomar som exempelvis tbc och lepra.

- Kombinationen av gener och miljö är unik för respektive område.

Detta sätt att tänka är ovanligt bland genetiker anser professor Bittles. Samtidigt glömmer demografer lätt bort genernas betydelse.

- Många är lite rädda för genetik. Jag vill avmystifiera den.

EVA TIWE, FRILANSJOURNALIST