Intervju:  

Sametinget efterlyser relevans och koncentration i forskningssatsningar:

Bristfällig forskning ger dåligt rättsläge

Vetenskapliga studier med anknytning till samer och sameliv har länge levt en undanskymd tillvaro. Men rörelser sker nu i en annan riktning. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande - Formas - kommer inom kort att till regeringen redovisa en kartläggning av svensk samisk forskning. Denna kommer sannolikt att visa att det pågår lite samisk forskning på de flesta svenska universitet, tror Baer. Ett exempel är CeSam - Centrum för samisk forskning vi Umeå universitet.

- Förr var det mest "lappologer", antropologer och någon enstaka medicinare som bedrev sameforskning. I dag sker det mer på bredden.

Lars-Anders Baer tycker förstås det är bra att samernas förhållanden över huvudtaget kommit upp på den vetenskapliga agendan, men i stället för den svenska allmänt svepande målsättningen borde regeringen ha tittat på föregångslandet i väster, anser han.

- I Norge har statsmakterna lagt ett golv, och sagt "bygg här". Det blir mycket mer koncentrerat och effektivt.

Han saknar en svensk motsvarighet till norrmännens tydliga forskningsstrategi för samiska förhållanden. Grannlandet har till och med ett samiskt forskningsråd. Och universitetens satsningar har koncentrerats, främst till samiska högskolan i Kautokeino och till universitetet i Tromsö. I Kautokeino med fokus på samiskt språk och konsthantverk (duodji), i Tromsö med ansvar för urfolksrelaterad forskning och utbildning.

Vissa forskningsområden är helt eftersatta i hela det samiska samfundet, menar Lars-Anders Baer. Ett sådant är de rättsliga frågorna kring renbete och mark.

- Rättsläget är osäkert och beslutsunderlagen alltför dåliga när det kommer till juridiska tvister kring markutnyttjande. Praktiken ligger före kunskaperna, och det är inte bra.
Han kan dock se att kompetensen finns inom universiteten, och även intresset. Det är alltså en fråga om resurser och prioritering.

- Många betraktar det kanske som en lite udda nisch.
En stark målsättning inför framtiden är att traditionell samisk kunskap, till exempel naturresursförvaltning, bör lyftas upp till en mer generell nivå av nytta för fler.

- Det är så viktigt för alla här uppe, hur man utvecklar uthålliga naturresurser. Vattenkraften är exploaterad maximalt, men vi har skogsbruket och mineralhanteringen. LKAB skär guld med täljkniv!

- I ett ännu bredare samiskt perspektiv kan vi konstatera att Kolahalvön har 25-35 procent av världens gasresurser.

Det samiska är utan tvekan mycket mer än kolt och ren. Sametinget och Samernas Riksförbund har länge prioriterat forskning. Men problemet har hela tiden varit att hitta intresserade finansiärer. Inom EU:s samiska Mål 1 program har man idag 11 miljoner kronor kvar som bl.a. skulle för tvärvetenskaplig forskning kopplad till renskötseln.

- Det är pengar som fryser inne om vi till inte hittar intressenter, till exempel bland universitet eller högskolor som kan gå in som medfinansiärer i möjliga forskningsprojekt.

Också sametingets Kulturråd har 1,3 miljoner kronor till förfogande för forskning. Men här handlar det om stipendier, studiebidrag till doktorander och bidrag till samarbetsprojekt snarare än regelrätt forskningsfinansiering. Därtill finns den så kallade Samefonden, som styrs av Sametinget. Här avsätts pengar främst till forskning om ren, bland annat i samarbete med Formas.

EN AV SAMETINGETS målsättningar, i deras egen forskningsstrategi från 2003, är att får fram fler forskande samer.

- Här hade jag haft höge förväntningar. Vi har ett antal doktorander i Sverige och Finland, men alltför få.

De flesta sysslar med samiskt språk och pedagogik. Lars-Anders Baer hade gärna sett att fler samer skulle forska inom alla tänkbara ämnen, också de som inte alls anknyter till sameliv.

- Att över huvudtaget forska lyfter ju kompetensen för det samiska samhället. Ett viktigt och aktuellt tema att forska på - utöver de nämnda juridiska frågeställningarna - är genderfrågor.

- Relationen mellan svenskt och samiskt ur ett maktperspektiv kan stå som modell för så många andra typer av relationer i samhället.

BAER POÄNGTERAR också vikten av att samisk forskning inte bara betraktas som något för sig.

- Nu gäller det bara att pressa in den samiskrelaterade forskningen i den forskning som redan bedrivs. Det blir nog kämpigt.

- Vi måste köra från bägge hållen: både lobba inom akademin och påverka det politiska systemet.

Inför kommande forskningsproposition vill sametinget kraftsamla på vissa områden. Formas kartläggning kan möjligen antyda en riktning. Något annat som ska utvecklas är det nordiska samarbetet.

- Av demografiska skäl är det naturligt att Norge får ta på sig det stora ansvaret. Nordiskt
Samiskt institut i Kautokeino är en viktig aktör i det arbetet.

Ansvariga sameministrar och Sametingspresidenter i Sverige, Norge och Finland har kommit överens om att utreda hur man skulle kunna utveckla och harmonisera samisk utbildning och forskning i de nordiska länderna

Och hur ska vi nå dit?

- Det gäller att ha professorer med vassa armbågar, det gäller att skapa goda relationer till akademin, och det gäller att klösa lös resurser!

Liselotte Englund